ANGERED-STRANDBERG jämte namn på myntpräglare och myntort. Antalet varianter är dock mycket stort på gr. av mängden av myntorter och myntpräglare (under Etelred 978—1016 resp, över 80 och över 800). A. m. äro för oss av största intresse; vid sidan av arabiska och tyska mynt förekomma de talrikt i de stora skandinaviska myntfynden från vikingatiden. Den tidigaste importen av a. m. skedde under 800-talet, men först Eadgars (959—975) mynt äro rikligare företrädda. Under Etelreds och Knut den stores (1016—35) tid sker den stora importen av a. m. Sedan avtager den långsamt under 1000-talets lopp. Den rikliga förekomsten av a. m. i Norden måste ses mot bakgrunden av vikingatågen mot England. Trots att dessa främst utgingo från Danmark, ha dock a. m. i vida större antal (1917: 30,000) blivit funna i Sverige än i Danmark, främst i de ö. kustlandskapen (över hälften på Gotland). Detta antyder, att handeln spelat en större roll för deras fördelning. A. m. förekomma ofta i stora skattefynd, vanl. tillsammans med andra mynt, främst arabiska och tyska. I allm. äro de väl konserverade. De ha verkat förebildande för de äldsta nordiska mynten. — Litt.: B. E. Hildebrand, ”Anglosachsiska mynt i svenska Kungl. myntkabinettet” (1881). N.L.R. Angelstad, s:n i Sunnerbo hd, Kronobergs län, c:a 10 km. v. om Ljungby; 124,«i kvkm., därav 89,#5 land; 1,360 inv. (1928; 15 inv. pr kvkm.); 11,so kvkm. odlad jord (12,8% av landarealen), 65,0» kvkm. skogs- och hagmark (1918). — Pastorat: Ljungby, A. och Känna. Sunnerbo kontrakt, Växjö stift. I kyrkan finns en dopfunt av Bestiarius-typ (se B e s t i a-rius). J.C. A'ngelus (lat.), budbärare, ängel. — A. Do'-mini, ”Herrans ängel”, hos katolikerna den bön, som förrättas vid klockringning morgon, middag och afton. [S.N.] A'ngelus Sile'sius, det namn, som den tyske mystikern, diktaren och läkaren J o h a n n Scheffler (1624—77) antog vid sin övergång till katolicismen. I sin religiösa diktning visar han påverkan av mystiker ss. Böhme, Ecke-hart, Tauler o.a. Hans Jesuspsalmer vittna ofta om ett känslorus, som gör dem i viss mån till föregångare till pietismens känslosamma andliga sånger. Ett helt annat drag i hans väsen kommer till synes i hans fanatiska polemik mot protestantismen. A. utgav bl.a. ”Geistreiche Sinn- und Schlussreime” (1657, 2 Aufl. med titel ”Cherubinischer Wandersmann” 1675, åtskilliga nytr.); ”Sämmtliche poetische Werke”, utg. av G. Ellinger (1924). Nr 211 och 220 i ”Svenska psalmboken” äro övers, från A. — Litt.: R. v. Kralik, ”A. S. und die christliche Mystik” (1902). S.N. Angely [äzeli'], Louis, tysk skådespelare och lustspelsförf. (1787—1835). A. var en populär komiker, 1822—30 i Berlin, och skrev omtyckta lustspel och vådeviller, bl.a. ”7 Mäd chen in Uniform” (”Nya garnisonen”, 1830); även bearbetningar från franskan. G.K-g. Anger, stad på Java, se A n j e r. Angerapp, biflod från v. till Pregel i Ost-preussen. A. kommer från Mauersjön, mottager från h. Pissa och kallas sedan även Pregel Längd 150 km. A. är segelbar från Pissa. M.P. Angerburg, stad i Masuren, Ostpreussen, vid floden Angerapp nära Mauersjön; 6,927 inv. (1925). Järnvägsknut. M.P. Angerdhestra, s:n i Mo hd, Jönköpings län, v. om Smålands Taberg; 85,»» kvkm., därav 84 land; 496 inv. (1928; 6 inv. pr kvkm.); 4,77 kvkm. odlad jord (5,7% av landarealen), 69,ss kvkm. skogs- och hagmark (1919). — Pastorat: Bottnaryd, Mulseryd, A. och Bjurbäck, Redvägs kontrakt, Skara stift. J.C. Angered, s:n i Vättle hd, Älvsborgs län, ö. om Göta älv; 48,»s kvkm., därav 46,58 land; 1,991 inv. (1928; 43 inv. pr kvkm.); 11,25 kvkm. odlad jord (24,2% av landarealen), 32,5» kvkm. skogs- och hagmark (1920). I A. ligga elektricitetsverk, kvarn, färg- och fernissfabrik, hav-regrynsfabrik, oljeslageri och tegelbruk. — Pastorat: A. och Bergum, Domprosteriets n. kontrakt, Göteborgs stift. G.N. Angered-Strandberg, Hilma Kristina Elisabeth, förf.-inna (1855—1927), telegrafist i Fjällbacka 1883—88, g. 1888 m. konstnären Hj. Angered och bosatt i Amerika 1888 —94. A. debuterade 1887 med ”Västerut”, bohuslänska allmogeskildringar i 1880-talsstil, gav i romanerna ”Den nya världen” (1898), ”På prärien” (s.å.) och novellsamlingen ”Från det nya och gamla landet” (1899) intensiva skildringar ur svensk amerikanares liv samt i berättelsesamlingarna ”Under söderns sol” (1905), ”Trollmark” (1907), ”ödesglimtar” (1908) och ”På bygator och alpvägar” (1915) starkt personliga bilder från Italien och Österrike. A. har vidare utgivit ”Lydia Vik” (1904), en äktenskapsroman; ”Hemma" (1912), en psykologisk studie, samt ”Barbarens son” (1924), en konstnärsstudie från medeltidens Italien. — Litt.: H. Schiller, ”Hilma A.-S.” (i ”Diktare och idealister”, 1928). H.E. — 1097 — — 1098 —