ANGERER A'ngerer, Karl, österrikisk reproduktionstekniker (1838—1916), som inlagt stora förtjänster om den moderna reproduktionsteknikens utveckling. A. grundade 1870 den ansedda reproduktionsfirman Angerer & Göschl i Wien, vilken särsk. på 1880- och 90-talen utförde mycket arbete även till svenska beställare. J.K. A'ngerer, Gottfried, tysk musiker (1851 —1909), dirigent i Frankfurt am Main, Mann-heim och Zürich, direktör för musikakad. i sistnämnda stad. A. har skrivit ballader för manskör m.m. [F.S-Z.] Interiör av katedralen i Ångers. Angerma'nnus, ångermanlänning. — Vid Uppsala univ. är en Na'tio angerma'nnica känd sedan 1600-talets mitt; den sammanslogs 1800 med den Västerbottniska nationen, och den så bildade Bottniska nationen utökades 1827 med Medelpadojämtländska nationen till den alltjämt bestående Norrlands nation. G.Cqt. Angerma'nnus, svensk ärkebiskop, se A b r a-h a m u s Andreæ Angermannus. Angermü'nde, stad i Brandenburg 60 km. n. o. om Berlin; 8,755 inv. (1925). Järnvägsknut. Metallindustri. Känd som stad sedan 1284. M.P. Ångers [äze'], huvudstad i dep. Maine-et-Loire, v. Frankrike, på båda sidor om Maine, en biflod till Loire; 86,260 inv. (1926). Staden har flera medeltida kyrkor samt märkliga pro fanbyggnader av sten och trä. Katedralen S:t Maurice, ståtligt belägen på en höjd över floden, grundlädes i början av 1100-talet och visar, med sitt enskeppiga långhus och sitt tvärskepp intill koret täckta av kupolformiga valv i det yttre stödda av strävpelare, en intressant övergångsform från romansk stil till gotik. Det från 1200-talet stammande slottet, med fästningsmurar och 18 torn, var en gång residens för hertigarna av Anjou. A. är biskopssäte samt har univ. I närheten ligga stora skifferbrott. Staden bedriver betydande hampindu-stri och har stor tillverkning av knivar. G.N.;E.Wrgl. Angerstein, släkt, inkommen från Tyskland med Anders A. (1614—59), vars ättlingar spelat en betydande roll i den svenska bergshanteringens historia. Han son, Johan A. (1646 —1716), drev bruken Turbo och Vikmanshyt-tan i Hedemora s:n, dennes son, Johan A. (1672—1720), var från 1714 förordnad att förestå ”direktionen vid Stora Kopparberget” och dennes brorson, Reinhold Rüdker A. (1718—60), direktör för den grövre järnförädlingen sedan 1753. G.Cqt. 1) U n o Reinholdsson A., kultur- och konst-befrämjare (1808—74), urspr. militär, senare kammarherre, föreståndare för Kronobergs läns lantbruksskola, fick sin konstnärliga utbildning bl.a. i Düsseldorf, var i många år ledare för Kosta glasbruk, utövade från sin gård Gåvetorp, Lekaryds s:n, Kronobergs län, en storartad verksamhet som konstmecenat, bl.a. för Nordenberg och K. Zoll. A. har ock framträtt ss. konstnär, t.ex. med altartavlan i Eke-berga kyrka. E.Wrgl. A'ngilbert, frankisk lärd och skald (740— 814), abbot i Centuala (Saint-Riquier) i Picar-die, levde vid Karl den stores hov; dennes dotter Berta födde honom två söner. Denna kärlekshandel har givit upphov till sagan om Eginhard och Emma. A. tillskrives ett fragmentariskt bevarat epos över Karl den store. [S.Bln.] Angi'na (lat., av a'ngere, sammantrycka, strypa), i allm. benämning på akuta inflammatoriska tillstånd i svalget och tonsillerna (mandlarna), men även beteckning på vissa sjukliga tillstånd med annan lokalisation. — A. catarrha'lis, en enkel akut katarral inflammation av svalgslemhinnan. — A. tonsilla'ris (hals-fluss), en huvudsaki. till gommandlarna lokaliserad akut inflammatorisk process, vilken skiljer sig från A. catarrhalis genom ett djupare inträngande av inflammationen i själva mandelvävnaden, åtföljt av mer el. mindre höggradiga symtom på en allmän infektion i organismen. De subjektiva symtomen börja oftast — 1099 — — 1100 —