ANKER man Erik A. far till A. 1) och 2), justi tierådet Christian A. till A. 3) och till skeppsredaren, in-dustriidkaren och mecenaten Berndt A. (1746— 1805). C.V.J. 1) Peter A., ämbetsman (1744—1832), dansk-norsk konsul i Hull 1773—76, 1777 generalkonsul i London, 1787—1806 guvernör i Trankebar med generalmajors rang, hemförde från Indien stora samlingar, nu i Köpenhamns etnografiska museum; A:s handteckningar tillhöra Oslo univ. A. införde ångmaskinen i Danmark och Norge. C.V.J. 2) Carsten Tank A., den föregåendes bror, statsman (1747—1824). A., som var delägare i åtskilliga finansiella företag, vistades vintern 1771—72 i Stockholm för att utverka fri flott-ning på Trysils-Klarälven för norskt timmer. 1781—91 var han led. av bergverksdirektoriet och 1792—1811 förste direktör för danska asiatiska kompaniet, under det att brodern var guvernör i Trankebar. Medan denne med stor skicklighet styrde kolonien och hävdade de danska intressena gentemot de andra kolonialmakterna och infödingarna, var A. ej mindre nitisk och duglig som direktör i Köpenhamn. Han flyttade 1811 tillbaka till Norge och bosatte sig på Eidsvolds järnbruk, vars ägare han var. Hos honom hölls det möte, vid vilket hans vän prins Kristian Fredrik proklamerade Norges självständighet, liksom senare riksförsamlingen på Eidsvold. A. utnämndes 1814 till statsråd men kom aldrig att deltaga i regeringen, enär han vistades i England, mestadels i London, för att hos engelska regeringen verka för den norska statens erkännande. 1815 avsade han sig statsrådsämbetet. A. var sedermera chef för norska statens glasbruk men ägnade sig eljest föga åt allmänna värv. På Eidsvold samlade A. böcker och målningar, som efter hans död skingrades, men på senare tid till stor del återförvärvats till den minnesrika gården. — Kristian Fredriks brevväxling med A. utgavs 1901. C.V.J. 3) Peder A., den föregåendes kusin, statsman (1749—1824), köpte 1772 gården Bogstad i Aker och efterhand åtskilliga andra egendomar, så att han blev en av Norges största jord-drottar. Åren 1789—1800 beklädde han befattningen som oavlönad general-vägintendent för Akershus stift och gjorde som sådan en synner- Peder Anker med fru och dotter. Mätning av Jens Juel. ligen betydande insats i det norska vägväsen-dets utveckling. Under A:s ledning anlades de flesta av Norges viktigaste landsvägar. Sålunda byggdes av soldater huvudvägarna från Oslo till Bergen och Trondhjem samt vägen från Oslo åt s. längs kusten. — A. var medlem av riksförsamlingen på Eidsvold 1814 och valdes till dess förste president. Han tillhörde det av greve Wedel-Jarlsberg (g.m. A:s dotter Karen) ledda unionspartiet. På hösten utnämndes A. till norsk statsminister i Stockholm, där den gästfrie, aristokratiske åldringen med sitt sympatiska väsen och sina kulturella intressen blev mycket uppburen i sällskapslivet och förvärvade sig många vänner. Han drog sig 1822 tillbaka såväl från ministerposten som från det offenliga livet över huvud för att tillbringa sina återstående dagar på Bogstad, där han sam-manbragt en ansenlig tavelsamling. A. var icke någon betydande statsman, men en mycket representativ personlighet. C.V.J. 4) Herman A., [-folkhögskoleförestån-dare-] {+folkhögskoleförestån- dare+} (1839—96), upprättade 1864 Norges Herman Anker. — 1143 — — 1144 —