ANONA snitt trekantiga, riktade utåt och bakåt. Hårfärgen är hos det fullväxta djuret mörkbrun, hos kalven gulbrun. A. företer i sin kroppsbyggnad åtskilliga karaktärer, som erinra om antiloperna. Man har därför plägat anse djuret vara en primitiv form; möjligt är dock, att sagda karaktärer uppstått sekundärt i samband med den minskade kroppsstorleken. E.D-r. Anobi'idæ, skalbaggsfam., se Trägnaga-g a r e. Ano'bium, skalbaggssläkte, tillhörande fam. trägnagare (se d.o.). Anod [-å'd], en av de båda elektroder (se d.o.), som förmedla den elektriska strömmens genomgång genom en vätska el. en gas, och som står i förbindelse med strömkällans positiva pol. Den andra elektroden, som är förbunden med strömkällans negativa pol, kallas k a t o d. Benämningarna a. och katod äro införda av Faraday. Anodbatteri och anodström, se Elektronrör. Se vidare E 1 e k t r o-1 y s och Elektriska urladdningar. A.L-dh. Anodo'nta, se Dammussla. Anodslam, fällning, som vid elektrolytisk raffinering (se d.o.) av koppar el. andra metaller bildas vid anoden. A. från raffinering av framför allt råkoppar och råsilver innehåller så gott som alltid guld och i mindre mängd även andra ädla metaller, varför det bearbetas för utvinning av dessa. Utfällningen vid anoden beror på de ädla metallernas olöslighet i den vid raffineringen använda syran. H.R-g. Anodstrålar, en av de tyska fysikerna Gehrcke och Reichenheim införd benämning på de strålar, som under vissa betingelser utgå från anoden i ett urladdningsrör. Användes ett metallsalt som anod, ge strålarna ifrågavarande metalls spektrum. Förtränges urladdningsröret mellan anod och katod, uppstå s.k. striktions-anodstrålar. A. äro besläktade med kanalstrålarna (se d.o.) och utgöras liksom dessa av positiva joner. Se Elektriska urladdningar. A.L-d. Anody'na medel, smärtstillande medel. Anoftalmi', missbildning, som består i rudimentära el. felande ögon. Anoge'n. Uttrycket användes om i jorden nedifrån uppåt verkande krafter och processer, genom vulkaniska utbrott, uppstigande ångor och lösningar, ävensom värme. Motsatsen, k a-t o g e'n, användes om uppifrån nedåt riktade processer, atmosfäriliernas inverkan, från jordytan nedträngande vatten, etc. [K.A.G.] Anoia [-61'-], förståndsbrist. AnoTis, ett amerikanskt ödlesläkte, tillhörande fam. lgua'nidæ. Se Leguaner. AnomaT (till grek nekande an och homalo's, slät, jämn), ojämn, avvikande från regeln. Anomali', avvikelse från regeln. 1) Astr. Namn på vissa vinklar, som förekomma i den celesta mekaniken. Man skiljer mellan sann a., medelanomali och excentrisk a. Skillnaden mellan den sanna anomalin och medelanomalin kallar man medelpunktsekvationen (se d.o.). C.V.L.C. 2) Fys. Det förhållande, att en kristall mot den allmänna regeln ej har samma fysikaliska, spec. optiska egenskaper i med varandra parallella riktningar. Förklaras genom förekomsten av tvillingbildningar (se Kristall). O.S-g. 3) Meteor. Skillnaden mellan medeltemperaturen för en ort och den till ortens höjd över havet reducerade medeltemperaturen för ortens geografiska bredd. Se Isanomaler. A.L-dh. Anomali'stisk månad, se Månad. Ano'malon (grek.; plur. ano'mala), till bildning, böjning o.s.v. oregelbundet ord. Anomalu'ridæ, en gnagarfam., se T a g g-svansekorrar. Ano'mia, ett släkte bland musslorna, se S a-d e 1 m u s s 1 a. Anomi't, miner., se G 1 i m m e r. Ano'mma, ett släkte blinda myror (se d.o.). Anomodo'ntia, en grupp fossila kräldjur. A. fattas i två bemärkelser, antingen liktydigt med ordn. Theromo'rpha (se d.o.) el. i mera inskränkt bemärkelse ss. en därtill hörande un-derordn., vilken vanl. kallas Dicynodo'ntia (se d.o.). E.D-r. Anomo'straca, Synca'rida, en liten grupp kräftdjur, intagande en mellanställning mellan skalkräftorna och ledkräftorna (se d.o. och Kräftdjur). Bröstfötterna erinra om de förra, frånvaron av ryggsköld om de senare. A. voro talrikt representerade under tidigare geologiska perioder (i sht karbon och perm); blott 3 nu levande arter, en i Tasmanien, en i Syd-australien och en i brunnar i Prag och Bryssel. E.D-r. Anomozami'tes, utdött växtsläkte, hörande till cykadofyterna (se d.o.), vilket huvudsaki. förekommer i avlagringar från översta trias och jura. I Sverige äro arter av A. funna i Höör-sandstenen och i Skånes stenkolsförande bildningar. Växtens blad äro beskrivna under namnet A., medan därtill hörande fruktbärande organ äro kända under namnet Wielandie'lla. K.A.G. Anomu'ra, en grupp tiofotade kräftdjur (se d.o.) med begynnande tillbakabildning av stjärten. Hit höra bl.a. eremitkräftor, sandkräftor och porslinskrabbor (se d.o.). E.D-r. Ano'na, flaskträd, växtsläkte av fam. Anona'cece med o. 30 i tropiska Amerika in- — 1177 — — 1178 —