ANONACEÆ Anona muricata. Kvist med frukter. hemska arter. Träd el. buskar med stora, hel-bräddade blad och stora, sammansatta, bärlika frukter. Flera arter odlas i tropikerna på gr. av sina ätliga, högt skattade frukter, ss. A. squa-mo'sa (athe, sockeräpple, kanel-äpple) och A. muri-ca'ta, vars frukter nå en vikt av ända till 2 kg. Ur frukterna av A. cheri-moTia (cherimoya) beredes genom jäsning en alkoholhal-tig dryck. Den mjuka veden, särsk. i rötterna, användes som flaskkork. O.Gz. Anona'ceæ, tropisk, ranunkelväx-terna närstående växtfam. av ordn. Polyca'rpicæ med o. 800 arter, omfattande träd med enkla blad, stora, grön- el. brunfärgade blommor, nästan läder-artade hylleblad, bärlika frukter och frön med veckad frövita. O.Gz. Anony'm (till grek, nekande an och o'noma, namn), person, som ej uppgivit sitt namn; en anonymt utgiven bok el. broschyr, som saknar utsatt författarenamn. L. Bygdén, ”Svenskt anonym- och pseudonymlexikon” (2 bd, 1898— 1915) innehåller förteckning över de svenska anonyma skrifter, om vilkas förf, upplysningar kunnat erhållas. — Subst.: a n o n y m i t e't. — Jfr Pseudonym. G.Cqt. Ano'pheles [-fe-], ett släkte myggor, som ofta innehålla malariaparasiter och kunna sprida denna sjukdom. Se Frossa och Myggor. H.W-n. AnoplotherFidæ, utdöd hovdjursfam., tillhörande underordn. Bunoselenodo'ntia (se d. o.). A. är representerad endast i Europas eocen och oligocen. Det bäst kända släktet, Anoplo-the'rium, utmärkes bl.a. av det bland hovdjuren enastående förhållandet, att framfoten är partåig (med två funktionerande tår), medan bakfoten är uddatåig. Dennas tår (nr 2, 3 och 4) äro starkt utspärrade, vilket givit anledning till det antagandet, att de varit förbundna med simhud och att A. varit ett vattendjur. Hos ett annat släkte, Diplobu'ne, äro såväl fram- som bakfötter tretåiga. E.D-r. Anoplu'ra. en ordn. bland insekterna, se Löss. Anor (ty. Ahnen, förfäder), en persons förfäder på fädernet och mödernet i jämna led. För att adliga personer skola kunna räkna a., fordras, att alla deras förfäder i vissa jämna led skola vara av adlig börd; man kan alltså icke säga, att en person har ett ojämnt antal a. G.Cqt. Ano'rdia, en i Västindien förekommande häftig nordanvind. Anordning, kam., en myndighets skriftliga order om visst penningbelopps utbetalning. Under äldre tider, då den svenska statshushållningen i mycket vilade på Kronans jordegendomar, ägde a. oftast rum på det sätt, att vissa hemman en gång för alla anordnades till ett visst ändamål. Summan av alla på detta sätt uppkomna utgifter benämndes även a. S.Bln. Anorexi' (till grek, nekande an och o'rexis, begär), aptitlöshet. Anorganiska syror, i kemisk teknik särsk. savel-, salt-, fosfor- och salpetersyra. Anorganologi', detsamma som a b i o 1 o g i (se d.o.). Anorki', frånvaro av manliga könsorgan. Anorma'1 (till grek, nekande a och lat. norma, regel), stridande mot det normala. Jfr A n o-m a 1 och Abnorm. Anorti't, miner., se F ä 11 s p a t. Anortokla's, miner., se F ä 11 s p a t. Anortosi't, gabbroliknande bergart, som väsentligen består av anortit, förekommande i Canada, New York och s.v. Norge, där den kallas labradorsten. K.A.G. Anosma'tiska däggdjur kallas sådana, vilka sakna näsmusslorna och därmed också luktförmåga. Hit räknas tandvalarna. Se M i k r osmat i s k a och Makrosmatiska däggdjur. H.W-n. Anosmi', oförmåga att lukta. Anpassning, adaptation, förändring hos organismer, som gör dem bättre lämpade för de förhållanden, under vilka de leva. A. kan inträda hos enskilda individer, i det att dessa under sin utveckling förändra sig efter levnads- Skalle av Anoplotherium commune. — 1179 — — 1180 —