ANSIKTSVINKEL Ansiktsurna från Tlukum, i Berlin. minus. Den utgår med sina rötter från hjärnan i bakre skallgropen, bildar här inne i skallen en stor ansamling av celler, Ga'nglion Ga'sseri, varifrån den förlöper i 3 huvudgrenar till ansiktets olika delar. Den övre grenen går till näsans slemhinnor samt till pannan, den mellersta innerverar huvudsaki. överkäken, kinden och tinningen, den undre tungan, underkäken och hakan. På sin väg fram till huden ligga nervens olika grenar i intimt grannskap med ansiktets invecklade anatomiska bildningar. Sjukdomar i dessa (svulster el. inflammationer i hjärnan el. dess hinnor, i skallens ben, näsans bihålor, tänderna o.s.v.) förorsaka ofta retnings-tillstånd i nerven, vilka yttra sig som smärtor (ansiktsneuralgier). Det faktum, att ansiktet hör till de känsligaste delarna av kroppen, förklarar, att dessa äro mycket häftiga och plågsamma. Ofta varskos patienten genom a. om sin sjukdom länge innan denna är tillgänglig för exakt diagnos. Denna sekundära form av a. torde vara den vanligaste jämfört med den primära el. genuina, som utan påvisbar anatomisk orsak uppträder framför allt hos äldre individer. I typiska fall består den i av obetydligaste yttre anledning insättande kortvariga men häftiga smärtattacker i någon ansiktshalva el. del därav (vanligast ögonbrynet och pannan, s.k. supraorbitalisneuralgier). De äro ofta förenade med ryckningar, rodnad el. svullnad av det smärtande området, tårsekretion o.s.v. De sekundära neuralgierna botas genom av lägsnandet av grundlidandet. De genuina kunna vara ytterst hårdnackade och fordra ofta operativ behandling (överskärning av nervens rötter el. grenar, förstöring av Ga'nglion Ga's-seri genom alkoholinjektion). Sådan radikal behandling får icke användas, förrän mera skonsam terapi (bl.a. psykisk behandling) kommit till sin fulla rätt. S.I-r. Ansiktsurna, kärl, vanl. av lera, vars övre del el. lock försetts med en framställning av ett människoansikte. Lerkärl av a.-typ tillhöra i Danmark sen gånggriftstid, i Norge bronsåldern. I den egeiska kulturkretsen förekomma de i Tessalien, andra och tredje städerna i Tröja, på Cypern och i Mykene. Kanoper kallas de egyptiska ansiktsurnor från nya rikets tid, som i gravarna användas till förvaring av de uttagna inälvorna, ävensom de italisk-etruski-ska askurnorna i Toscana från yngre Villa-novatid. Ett särsk. betydelsefullt arkeologiskt material utgöra ansiktsurnorna från Västpreus-sen, spec. Pommerellen; de ha givit namn åt kulturen här under äldre järnåldern. Man har i ansiktsurnorna velat se gudabilder el. avbildningar av den döde. N.L.R. Ansiktsvinkel, det vinkelmått, som anger, i vad mån och till vilken grad ansiktet framskjuter noslikt i förhållande till hjärnkraniet. Cam-per har 1770 ss. den förste uppställt begreppen prognatism och ortognatism ss. beteckningar för framskjutande, resp, rätstående käkprofillinjer i ansiktets sidobild. Camper bestämde sin a. genom skärningen mellan en linje Ansiktsvinkeln på skalle och huvud av en europé. Ansiktsvinkeln på skalle och huvud av neger. Efter Camper. — 1193 — — 1194 —