ANTIMONGLANS grävande försvaga försvaret Vid vissa tidpunkter har den otvivelaktigt försvårat särsk. arméns verksamhet och lett till överfall på militärpersoner. Statsmakterna ha därför tvingats till speciallagstiftning mot densamma (se S t a a f f 1 a g a r n a). 1917 tillsattes inom Försvarsdep. sakkunniga, som 1921 avgåvo ”Betänkande och förslag ang åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan”. Förslaget föranledde emellertid icke någon åtgärd. Numera förekomma vid nästan varje riksdag debatter om a., men dessa röra i regel tillämpningen av redan gällande lagar. T.E-r. Antimodernist-eden, se Modernism, teol. Antimo'n, spetsglans, an t i mo niu m, stibium, regulus antimonii, Sb, kemiskt grundämne, förekommer huvudsaki. i Sachsen och Kina som antimonglans (gråspets-glans), Sb2S3, ofta silver- och guldhaltig, och i den därav bildade antimonblomman (valen-tinit), Sb2O3, samt i andra bergarter. Ren a. är metallglänsande, blåaktig, silvervit, kristallinisk, av spec. v. 6,71, atomvikt 121,8, hårdare än koppar, smälter vid 630°, förflyktigas vid 1,400°, förbrinner i luften till antimontrioxid och ger med kungsvatten antimontriklorid, med salpetersyra antimontrioxid och metaanti-monsyra. A., som till utseendet liknar metallerna, är huvudsaki. syrebildande, tre- och fem-värd. A. utvinnes ur gråspetsglans el. av den vid utsmältning av denna bergart erhållna renare antimontrisulfiden, Sb2S3. Svavlet borttages vid fällningsmetoden med järn, med fördel i en elektrisk ugn under tryck; ferrosulfi-den bortslaggas med natriumsulfid (erhållen av natriumsulfat och kol). Vid rostreduktions-metoden antingen överföres gråspetsglansen genom riklig lufttillförsel i flamugnar i fast antimontetroxid (spetsglansaska), Sb2O4, el. också förflyktigas ur den antimontrioxid, Sb2Os, i schaktugnar, varpå oxiden reduceras med kol. Mycket fattiga malmer kunna urlakas med natriumsulfid el. med natriumhydroxid och koksalt, varpå lösningen av natriumsulfantimonit, resp, natriumantimonit elektrolyseras. Rå a., som alltid innehåller arsenik, koppar, bly, järn och svavel, renas genom smältning med anti-montrisulfid, därefter med en blandning av soda och antimonoxider el. -sulfider. — A. användes som metall huvudsaki. för legeringar, den ur antimontriklorid med zink som ett svart pulver utfällda a. (järnsvart) till bronse-ring; i sina föreningar i färgeritekniken och som läkemedel. Redan i förhistorisk tid har a. bearbetats till prydnadsföremål och varit oeståndsdel i brons (dock tvivelaktigt huruvida avsiktligt). Kanske har man med det på egyptiska minnesmärken omtalade färgämnet mestem, senare settem, som användes till att måla ögonbryn med, avsett spetsglans. I en latinsk övers, från 1500-talet av ett arbete av den arabiske alkemisten Geber kallades spetsglans för första gången antimonium. Benämningen spetsglans använder först Basilius Va-lentinus i sin ”De triumpho antimonii” (1460). I gamla tider hade a. stor betydelse som läkemedel, trots att det blev förbjudet att använda antimonhaltiga hemliga medel på gr. av de missbruk, som därmed ägde rum. [Lj.] Antimonarsenik, a 1 le m o n t i t, mineral, är en isomorf blandning av antimon och arsenik i växlande förhållanden, förekommer i täta massor. K.A.G. Antimona'ter, se Antimonoxider. Antimonblomma, mineral, är antimontrioxid, Sb2O3, kristalliserad antingen i diamant-glänsande rombiska kristaller av växlande färg, vitaktig, gulgrå, gulbrun el. svartgrå (va-lentinit) el. i vita el. grå diamantglänsande ok-taedrar (senarmontit). K.A.G. Antimonbly, h å r d b 1 y, en legering mellan antimon och bly, som användes för framställning av boktryckerityper, s.k. stilmetall. Lj. Antimonblyblände, mineral, se B o u la n g e-r i t. Antimonblykopparbiände, mineral, se B o urno n i t. Antimonblände, k e r m e s i t, mineral, är en förening av antimonoxid och antimonsulfid, 2Sb2S3 + Sb2O3, diamantglänsande körsbärsrö-da, nål- el. hårliknan-de kristaller, gruppe-raae i radialstråliga knippen. Oxidations-produkt av antimonglans, på vilken den förekommer ss. beläggning. K.A.G. Antimoncinnober, Sb2S3O, vackert karminröd förening, som erhålles vid kokning av antimonklo-rid med natriumtio-sulfat. Användes till målarfärg. Antimonfluorid, se Antimonsalter. Antimonglans, a n-timonit, spetsglans, mineral, svavelantimon, Sb2S3, uppträder som långa, blygrå, rombiska nålar el. prismor, samt stäng-liga, trådiga el. täta massor. Förekommer i lager el. gångar; särsk. väl utbildade kristaller Antimonglanskristaller, från Japan. — 1237 — — 1238 —