APANTELES hålles ur frukterna av en pålm. Se A s t r o-c a r y u m. Ä outrance [a oträ's] (fra.), till det yttersta; guerre å o., ”krig på liv och död”, var Gam-bettas lösen under fransk-tyska kriget 1870—71 Apa. 1) Se A p o r. 2) Benämning på gaffelsegel å stormasten till tremastade råseglare. Användes även ss. benämning på mesanseglet å yawlriggade jakter (se Y a w 1). T.Hrn. Apacher [-pa'J-], benämning på den värsta Parispöbeln, som särsk. nattetid och i vissa kvarter gör gatulivet osäkert. Apacher [-pa'J- el. pa'ö-] (trol. av a'pachu, ”fiende”), en grupp indianstammar, som bodde i s.ö. Arizona, s. New Mexico, s.v. Texas samt i nordligaste delarna av de mexikanska staterna Chihuahua och Coahuila, nu samlade på indianreservationer, de flesta i Arizona och New Mexico, räkna o. 6,000 individer. A. tillhöra den athapaskiska språkgruppen (se A t h a-p ask er). De voro nomader och livnärde sig huvudsaki. av villebråd, rötter och bär. Fisk och björn, som funnos rikligt inom deras område, voro tabu för A. Deras bostäder, som voro enkla hyddor av ris, förfärdigades av kvinnorna och voro väl lämpade för det torra klimatet och den ständiga flyttningen. A. voro uppdelade på många klaner, vilka emellertid ej hade namn efter något djur (totem) utan hade uppkallats efter något karakteristiskt för den trakt, i vilken de bodde. A. omnämnas första gången 1598 av Onate. Ända från tiden för den spanska koloniseringen av New Mexico till slutet på förra årh. omtalas a. som ett djärvt, krigiskt ryttarfolk, som företog långa krigståg och plundrade både vita och indianer. Under 1870- och 1880-talen gjorde a. upprepade gånger uppror. Stammarna samlades och leddes av de berömda indianhövdingarna Cochise, Victorio, Nahchi och Geronimo. Den sistnämnde och de sista fria indianbanden blevo tillfångatagna 4/» 1886, sändes som fångar först Apachekvinna med barn utanför sitt tält. till Florida, sedan till Mount Vernon i Alabama och till sist till Fort Sill i Oklahoma. A. kalla sig själva N’de, Dinè, Tinde el. Inde, ”folket”. - J.C. A'page (grek.), vik hädan! JfrVade retro me, s a t a n a. Apago'giskt bevis, indirekt fört bevis, varvid man utgår från motsatsen till det man önskar bevisa, och genom att påvisa, att detta motsatta antagande leder till orimligheter, med stöd av lagen för det uteslutna tredje (se T a n k e-1 a g) hävdar riktigheten av sin sats. Eukli-des begagnar ofta med glans dylikt a. b.; likaså Kant i sin antinomilära (se A n t i n o m i). Jfr Bevis. A-f N. Apalacher [-la'C-], en numera utdöd indianstam i Florida, tillhörande muskhogeeindia-nerna. De bodde n. om Apalachee bay, och deras huvudorter lågo, där Tallahassee och S:t Marks nu ligga. A. besöktes första gången av Narvaez 1528, och 1539 övervintrade De Soto hos dem. A. voro ett åkerbruksfolk. De gjorde tappert motstånd mot de spanska ockupationstrupperna, men kuvades och kristnades i början av 1600-talet. Deras land blev sedan ett centrum för missionen i Florida. 1665 funnos inom a:s område 8 städer med var sin mis-sionsstation, och befolkningen torde ha räknat 6,000—8,000 individer. 1703 anföllos a. av den engelske guvernören i Carolina, landet härjades och o. 1,400 a. bortfördes i fångenskap. En del a. lyckades komma under franskt beskydd i Mobile, Alabama, men flyttade efter 1763 till Louisiana, där ännu 1804 14 familjer levde. J.C. Apalachicola [äpaläèikäTa], flod i v. Florida, U.S.A., uppstår i s.v. Georgia genom föreningen av Chattahoochee (gränsflod mellan Georgia och Alabama) och Flint; mynnar i Apalachicola bay, Mexikanska bukten. J.C. Apa'm, stad i staten Hidalgo, mellersta Mexico, n.ö. om huvudstaden på mexikanska centralplatån. I omgivningarna stora agaveod-lingar för pulqueproduktionen. G.N. Apanage [-na'J] (fra.), ståndsmässigt underhåll åt icke-regerande medlemmar av ett furstehus. I den svenska riksstaten upptages f.n. särsk. a. endast åt kronprinsen och kronprinsessan samt konungens bröder, att utgå med vissa belopp ur statskassan. Till änkedrottningen plägar överlämnas ett kungligt slott ss. änkesäte. — Uttrycket a. användes även om underhåll över huvud. J.E.N. Apa'nteles, stekelsläkte, tillhörande fam. Bra-co'nidæ (se Parasitsteklar). Larverna av A. glomera'tus leva i kålfjärilns larver, på vilkas döda kroppar deras små gula pupp-kokonger ofta ses i hopar. E.W-n — 1293 — — 1294 —