Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
larskapet och blev vid det väst
romerska rikets upphörande
476 självständig och styrde ss.
sådan sitt område. Redan 486
blev han dock besegrad av de
från ö. framträngande
franker-na, vilkas konung Klodvig (se
denne) blev herre i Syagrius’
rike, den sista spillran av det
västromerska riket.
Merovingertiden.
Genom sin seger över Syagrius
hade Klodvig av merovingernas
ätt blivit herre över Gallien n.
om Loire. Av hans folk,
fran-kerna, har F. erhållit sitt namn,
och ur hans rike har F. vuxit
fram. Men 486 var detta
endast ett av de tre stora välden,
som det nuv. F. var uppdelat i;
de andra voro västgöternas
rike kring Toulouse och
burgundernas kring Lyon. Redan Klodvig
lyckades dock besegra västgöterna och
507 beröva dem allt land mellan Loire och
Garonne; hans söner gjorde 532 slut på
riket Burgund. Genom andra krig mot
ale-manner, thyringar, bajuvarier, öst- och
väst-goter hade det merovingiska riket utvidgats så,
att det vid 500-talets mitt omfattade hela nuv.
F. med undantag av landet s. v. om Garonne
och kustremsan mellan Pyrenéerna och Rhöne
samt dessutom hela vänstra Rhenstranden och
s. Tyskland. Men sammanhållningen inom
detta rike var mycket lös och överhögheten
över de östligast belägna områdena oftast
endast nominell. — F. var efter Klodvigs död
med få avbrott uppdelat mellan hans ättlingar,
kungarna av den merovingiska dynastien (se
Merovinger). Deras inbördes strider
förete vid ett ytligt betraktande ett hopplöst
virrvarr; tiden synes präglad av en otrolig
dekadans och kulturellt förfall. Icke desto
mindre har den för F:s utveckling varit av
största betydelse. Stora motsättningar, som
århundraden igenom präglat Västerlandets liv,
övervunnos, nya motsättningar, som skulle
göra sig gällande lika länge, skapades.
Det samfund, som bestod vid
merovinger-tidens början, var typiskt för den utgående
antiken. Med styrka gjorde sig de
konfessionella motsättningarna mellan katoliker, arianer
och hedningar gällande. När Klodvig 496
jämte sitt folk lät sig döpas och antog
kristendomen i dess katolska form, var det slut
med hedendomen i F. Genom merovingernas
följ, inre och yttre politik övervanns även
arianismen; merovingertiden representerar så-
ledes för F. den katolska kristendomens se
ger. En annan motsättning fanns mellan ro
mare och germaner; den var i stort sett
identisk med motsättningen mellan hären och
det fredliga samfundet. Merovingertiden med
förde denna motsättnings totala omgestaltning
Germanerna växte in i det fredliga samfundet
och möta oss efter en tid jämväl inom de
fredliga yrkena, under det att romarna
återigen militariserades och med kraft togo del i
de inre striderna. Motsättningen mellan
romare el. germaner fortsatte väl, men den blev
mera geografiskt betonad, när de förra
behöl-lo övermakten i rikets västliga (Neustrien),
de senare i rikets östliga delar (Austrasien).
Den röda tråd, som går igenom den senare
merovingertidens stridigheter, är
motsättningen mellan dessa två riksdelar. Var och en
av dem styrdes av en major domus, vid vars
sida den merovingiske kungen allt mer sjönk
ned i maktlöshet. I Austrasien kom
värdigheten av major domus att under 600-talet bli
ärftlig inom en högaristokratisk germansk
familj, arnulfingerna (senare karolingerna). Mot
årh:s slut blev deras och därmed Austrasiens
övermakt säkrad, särsk. sedan Neustriens siste
store major domus, Ebroin, som stödd på
kyrkan sökte bekämpa de aristokratiska
särintressena, 681 avlidit. Arrfulfingerna Pippin
och efter hans död Karl Martell blevo rikets
ledande män. Sitt aristokratiska förgångna
trogna, styrde de landet med stöd av de
världsliga stormännen; dels på gr. härav, dels ss.
en följd av härens nyorganisation, som nöd
vändiggjordes av arabernas framträngande i
Spanien, fortsatte under denna tid snabbare
— 41 —
— 42 —
FRANKISKA RIKET ^81-81^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
