Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
d’O u t r e m e r (936—954), L o t h a r (954—
986) och Ludvig V (986—987). Ingen av dem
var obetydlig; de sökte tappert värja sig mot
aristokratiens övermakt men förmådde i
saknad av maktmedel intet uträtta mot den
tilltagande upplösningen. När efter Ludvig V:s
död Roberts sonson Hugo Capet valdes till
konung, var utvecklingens slutpunkt nådd; F.
var reellt, om än ej formellt, uppdelat i ett
stort antal av varandra oberoende stater. B.
9 8 7—1 4 8 3. Fr. o. m.
1000-talets inbrott började en
enande strävan göra sig gällande
i F. Borgherrar och
landsher-rar inordnades i en fast feodal
hierarki. Början till
enhetsverket skedde genom att de stora
länsherrarna målmedvetet
arbetade för att pacificera landet
och skapa fast organiserade
domäner. Ur det karolingiska
rikets söndersmulade
förvaltningsområden framgingo
feodala småriken: Normandie,
An-jou, Champagne, Flandern,
Bretagne, Languedoc, Akvitanien.
Det oavlåtliga krigstillståndet i
landet upphörde; den nya
cen-tralisationsf ormen
möjliggjorde den begynnande
högmedeltidens uppsving inom
samhällsliv och kultur. Ledningen i
strävan att samla och
organisera det franska landet övergick
snart till den nya, capetingiska
dynastien. Redan dess tidigare
representanter, Hugo
Capet (987—996), Robert
(996—1031), Henrik I
(1031—60), Filip I (1060—
1108) och Ludvig VI
(1108—37), började att med
en målmedveten allians- och
giflermålspolitik arbeta sig
fram bland de rivaliserande,
stora ätterna. Stödda på
kyrkan och förbundna med de
andliga sammanslutningarna,
återgåvo capetingerna F. dess
rangplats i europeisk
storpolitik. Först med konung
Ludvig VII:s (1137—80)
giftermål med Alienor,
Akvi-taniens arvtagerska,
uppnådde dock den regerande ätten
en klar ledareställning bland
F :s många furstehus.
Ludvig upptog capetingernas
traditionella inrikespolitik. Champagne, Bourgogne
och Auvergne måste böja sig för hans makt.
Suveränitetens princip erkändes av en sådan vasall
som Henrik II, konung av England och hertig
av Normandie. Ludvigs skilsmässa från
Alienor av Akvitanien och hennes giftermål med
Henrik II skapade en normandisk-akvitansk
stat under ledning av Englands konung, en
fruktansvärd rival, vars anlopp
capetingermo-narkien med nöd hejdade. Vid Ludvigs död
— 45 —
— 46 —
DE KAR0LIN6ISKA
DELRIKENA
888
FRANKRIKE 115^-1189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
