Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Historia - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
kandidater, som deklarerat sin anslutning till
Poincaré. överenskommelsen med U. S. A. om
krigsskulderna antogs. Kort därefter
insjuknade Poincaré och avgick. Först Briand och
sedermera Tardieu och Laval ha fullföljt hans
verk, Tardieu genom ett av parlamentet endast
styckvis antaget program för F:s ekonomiska
utrustning: landsvägar, järnbyggen, kanaler,
hamnanläggningar, telefon m. m. Laval har
under Briands tilltagande sjuklighet i allt större
utsträckning kommit att omhänderhava
utrikespolitiken. Det är han, som personligen fört
underhandlingar ej blo’l med tyske
rikskansleren Brüning utan även i sept. 1931 med
president Hoover under ett besök i U. S. A. Detta
rollombyte beseglades, då 14/i 1932 Laval
rekonstruerade sin ministär och även formellt
inträdde som Briands efterträdare. I Lavals nya
ministär tilldelades Tardieu
krigsministerportföljen. I febr s. å. rekonstruerades ministären
ånyo med Tardieu som chef och
utrikesminister, Laval som arbetsminister. G.Liv.
Författning. Till grund för F:s nuv.
republikanska statsskick ligga de tre ”konstitutionella
lagarna” av 1875 ang. senatens organisation,
statsmakternas organisation och statsmakternas
förhållande till varandra. Härtill ansluta sig
två ”organiska lagar” från s. å. rörande valen
till senaten och deputeradekammaren, vartill
komma en serie vanliga lagar av senare datum,
kompletterande de ovannämnda av 1875, vilka
själva i några punkter blivit ändrade. För
ändring i de konstitutionella lagarna fordras, att
folkrepresentationens båda kamrar var för sig
med absolut majoritet besluta, att det finnes
anledning till en författningsrevision.
Kamrarna sammanträda därefter i Versailles, där de,
förenade till en enda församling {assemblée
na-tionale), med absolut majoritet måste bifalla
föreliggande förslag till revision, om en dylik
skall komma till stånd. De organiska lagarna
ändras i vanlig lagstiftningsväg.
Republikens president utses för 7 år av de
båda kamrarna vid gemensamt sammanträde i
Versailles. Den valde måste ha erhållit absolut
majoritet. Har ingen av kandidaterna vid första
omröstningen fått erforderligt antal röster,
skri-des till ny omröstning. Presidenten kan
omväljas, vilket dock endast skett i ett fall. Valbar
är varje fransman, som åtnjuter allmänna
medborgerliga rättigheter; 1884 utestängdes dock
från valbarhet medl. av ätter, som under tidigare
monarkiska perioder regerat i F. Presidenten
är politiskt oansvarig; endast för
högförräderi kan han anklagas av deputeradekammaren
och dömas av senaten. Samtidigt har i ett
grundlagsstadgande ministrarnas politiska
ansvarighet inför kamrarna uttryckligen
fastsla
gits. Ehuru det ingalunda varit
grundlagsstif-tarnas mening, att presidentinst. skulle bli
politiskt betydelselös, har den parlamentariska
regimen steg för steg medfört en minskning
statschefens faktiska inflytande. Millerand
(president 1920—24) inledde sitt presidentskap med
en förklaring, att presidentens makt borde ökas,
men kom efter nyvalen till
deputeradekammaren 1924 i konflikt med denna och tvingades
att avgå s. å. I allm. anses presidenten numera
huvudsaki. ha representativa uppgifter. Man
har jämfört hans ställning med den engelske
konungens; gemensamt för båda är, att den
yttre glans, som kännetecknar deras officiella
framträdande, ej motsvaras av något reellt
politiskt inflytande.
Folkrepresentationen består av två kamrar:
le Sénat och la Chambre des députés. Senaten,
av vars medl. 75 tidigare utsågos för livstiden
av senaten själv (kooptation), utses numera i
sin helhet av särskilda valkollegier, ett i varje
departement. En dylik valkorporation består
av dep:s representanter i deputeradekammaren,
generalrådet och arrondissementsråden i dep.
(se nedan Förvaltning) samt av särsk. för denna
uppgift valda elektorer från
primärkommunerna, vilkas municipalråd utse dessa elektorer i
viss proportion till folkmängden. Valen till
senaten, som f. n. har 314 led., gälla för 9 år,
men endast Us väljes för varje gång, varför
partiellt nyval äger rum vart 3:e år. Intet
bo-stadsband förekommer, men i verkligheten har
en kandidat ej lätt för att bli vald i ett dep.,
där han ej själv hör hemma el. åtm. tidigare
haft sitt hemvist. Valbar till senaten är varje
fransman, som fyllt 40 år och åtnjuter
medborgerliga rättigheter; medl. av f. d. regerande
familjer i F., militärer (med vissa undantag)
samt vissa domare och ämbetsmän i de dep., där
de utöva sin verksamhet, kunna ej väljas till
senatorer. Vidare gäller för såväl senaten som
deputeradekammaren den principen, att varje
av staten avlönat ämbete är oförenligt med ett
parlamentariskt mandat; men vederbörande får
själv avgöra, huruvida han vill nedlägga
ämbetet el. mandatet. Undantagna från denna regel
äro ministrar, understatssekreterare, av
regeringen utsedda kommissarier med uppdrag för
högst 6 mån. m. fl. Deputeradekammaren med
612 led. väljes för 4 år direkt av folket.
Valrätt tillkommer varje manlig medborgare, som
fyllt 21 år, åtnjuter borgerliga och politiska
rättigheter samt minst 6 mån. före valet bott i
en kommun. Militärer i aktiv tjänst få ej rösta.
Valbar är den, som fyllt 25 år; i övrigt äro
val-barhetsbestämmelserna ung. desamma som för
senaten. Något bostadsband finnes ej, men
ingen får uppställas som kandidat i mer än en
— 79 —
— 80 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
