FRANKRIKE Det finns i F. 17 ärkebiskopar och 68 biskopar samt biskoparna av Metz och Strasbourg, vilka lyda direkt under påvestolen. Det högre prästerskapet omfattar 2,500 medl., församlingsarbetet skötes av 31,500 curés och 9,000 vi-caires, utbildade i privata prästseminarier. Katolikerna underhålla undervisningsanstalter (univ.) i Paris, Lille, Ångers, Toulouse, där dock icke av staten godkända examina kunna avläggas. Under 1700-talet återupprättades den gamla hugenottkyrkan, men alla dess utvecklingsmöjligheter hämmades under revolutionen och Napoleon. Genom de s. k. organiska artiklarna 1802 blevo dock de evangeliska kyrkorna i F. territoriella och av staten understödda men även strängt kontrollerade kyrkor. Kring den senare bildades 1849 Union des églises évangeliques libres de France med independen-tisk författning. Efter skilsmässan med staten 1905 delades den förra reformerta statskyrkan i två: den ortodoxa Union natio-nale des églises réformées évangeliques och den liberala Union des églises réformées unies (konstituerad 1907). Ett mellanparti, som i det längsta sökt bevara enheten, bildade en egen sammanslutning Union des églises réformées (även kallad Jarnac-kyrkan), vilken framförallt arbetat på att återställa en enhetlig reformert frikyrka. Fédération protestante de France omsluter också till en viss enhetlighet alla protestantiska konfessioner i Frankrike, häri inbegripna även luteraner, metodister och baptister samt de protestantiska kyrkorna i EIsass-Lothringen. Dessa kyrkosamfund ledas av pastorer (pasteurs) och kyrkoråd (conseils presbytéraux), vilka välja synoderna (les synodes régionaux et nationaux). Prästutbildningen sker vid de teol. fakulteterna i Montpellier (kalvinsk), i Paris och Strasbourg (kalvinsk-lutherska). — Till antalet utgöra protestanterna o. 1 mill. De reformerta kyrkorna räkna o. 645 församlingar, de luterska o. 261. — Judarna i F. sortera under ett centralkonsistorium, vilket består av en överrabbin, 2 rabbiner valda av rabbinkåren och särsk. valda lekmän. P.T. Undervisningsväsen. Undervisningen är icke statens monopol. Den är dels officiell el. offentlig, dels fri el. privat. Den förra ombesörjes av icke-prästerliga lärare, och religionsundervisningen meddelas utanför kursplanen; den senare kan få ha religiös karaktär. Såväl stats-som privatundervisningen omfattar 3 olika stadier: primär-, sekundär- och högre undervisning. 1) Den centrala administratio nen tillhör Ministère de 1’instruction publique et des beaux-arts, men varje ministerium (jordbruks-, marin- etc.) har specialskolor. — F. är ur undervisningssynpunkt delat i 16 distrikt el. académies: Paris, Aix, Besan^on, Bordeaux, Caen, Clermont-Ferrand, Dijon, Grenoble, Lille, Lyon, Montpellier, Nancy, Poitiers, Rennes, Strasbourg och Toulouse. Algeriet med fullst. univ. i Alger, bildar en 17:e académie. Varje académie (om 5—6 departement) styres av en recteur (rektor), som övervakar de tre stadiernas hela personal och alla läroanstalter. Han representeras inom varje dep. av en inspecteur d’académie, som under sig har flera inspecteurs primaires. 2) De olika undervisningsstadi-erna. a) Primärundervisningen är kostnadsfri och obligatorisk från 6:e till 13 :e året. Avgångsbetyget härifrån (diplomet) kallas certificat d’études primaires. Denna undervisning kompletteras av kurser för vuxna (aftonkurser) och av den högre primärundervisningen; intyg om åtnjuten dylik undervisning kallas brevet élémentaire (efter 15 års ålder) och brevet supérieur (efter 17 år). — Lärarna i primärskolan (instituteur) utbildas i dep:s École normale primaire för lärare (el. lärarinnor). Lärarna i den högre primärskolan och i nyssnämnda écoles normales utbildas i École normale supérieure d’enseignement primaire i Saint-Cloud (för gossar) el. i Fontenay-aux-Roses (för flickor). De 17 académies räkna 73,438 offentliga primärskolor och 11,222 privata; 284 högre primärskolor för gossar, 211 för flickor; 88 écoles normales för lärare, 88 för lärarinnor. — b) Sekundärundervisningen meddelas i av städerna bekostade collèges och i av staten bekostade lycées för gossar och flickor. Man vinner efter 11 års ålder inträde i 6:e klassen, sektion A (klassisklatinsk) el. sektion B (modern-naturvetenskap-lig). Från 6:e klassen kommer eleven upp i 5:e etc. Vid avslutningen av l:a klassen avlägges l:a hälften av studentexamen (bacca-lauréat); eleven kommer därefter upp i övre filosofi- el. matematikklassen. Vid slutet av detta 7 :e och sista år äger 2 :a hälften av bacca-lauréat rum. Eleven är då bachelier (ès-lettres, ès-sciences) och får tillträde till univ. Lärarna i sekundärskolorna tituleras professeur. De äro licentiater (och doktorer) vid collèges-, licentiater, agrégés (och doktorer) vid lyceerna. (L’agrégation är en urvalstävlan mellan licentiater). Föreståndare för ett collège har titeln principal, för ett lyceum proviseur. De 17 académies räkna 121 lycées för gossar, 69 för flickor; 245 collèges för gossar, 85 för flickor. — c) Den högre undervisningen meddelas vid 17 univ. motsvarande de 17 acadé- — 109 — — 110 —