Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
städer. — De franska tidn. ådagalade under
denna period ökat intresse för det lokala
reportaget. En sådan tidn. som ”Éclair” lade
mindre vikt vid diskussion av politiska frågor
än vid insamlande av nyhetsmaterial. ”Écho
de Paris” och ”Le Matin”, båda grundade
1884, följde till en början samma princip.
Dessa s. k. nyhetstidn. började rivalisera med
tidn. av den äldre typen, och följden blev, att
även dessa senare måste lägga större vikt vid
det rena nyhetsmaterialet och vid sidan av
ledande politiska artiklar lämna plats för
litteratur- och teaterkritik, societetsnyheter,
dom-stolsrapporter m. m. För införskaffande av
nyheter från utlandet började de franska tidn.
vid denna tid anställa särskilda utländska
korrespondenter, vilka kompletterade materialet
från telegrambyråerna, av vilka Agence Havas
i våra dagar är den obestritt förnämsta.
Societetsnyheter odlades med särskild omsorg av
”Le Figaro” och ”Le Gaulois”, vilket bidrog
till deras starka spridning i mondäna kretsar.
— Beträffande införskaffande av inrikes
nyheter gjorde de franska tidn. ännu större
framsteg. Särsk. är att märka, att under denna
tid landsortspressen, som tidigare måste
invän-th nyheternas ankomst från Paris, började
uppsamla sitt nyhetsmaterial själv och ofta i
fråga om dokumentation kunde mäta sig med
de bästa Paristidn. Bland de förnämsta
lands-ortsorganen kunna nämnas: ”La Dépèche de
Toulouse” i Toulouse, ”La Gironde” och ”La
Petite Gironde” i Bordeaux, ”Le Républicain”
och ”Le Progrès” i Lyon, ”L’Écho du Nord”
i Lille, ”Le Journal de Rouen” i Rouen.
Numera utkommer ”La Dépèche de Toulouse” i
icke mindre än 12 olika uppl. för olika trakter
af s. F. Särsk. under valtider utövar den
lokala pressen ett stort inflytande. — F. är det
första land, där tidn. uppnått uppl. på över
1 mill. ex. De förnämsta nyhetstidn. äro
numera: ”Petit Parisien” (1,200,000 ex.), ”Le Petit
journal” (1 mill.) ”Le Matin” (900,000), ”Le
Journal” (800,000). Dessutom märkas ”Écho
de Paris”, ”Le Temps”, ”Journal des débats”,
”La Liberté”, ”LTntransigeant”,
”LTnforma-tion”, ”L’Oeuvre”, ”Paris-Midi”. På gr. av sitt
stora antal medarbetare från den
vetenskapliga och litterära världen är ”Journal des
débats” i främsta rummet den intellektuella
världens dagstidn. Paris äger en ill. daglig
tidn., ”Excelsior”, samt talrika specialtidn
för finansnyheter, litteratur, teater, film,
sport, automobilism m. m. Ett stort antal ill.
vecko- och månadstidn. utgivas, främst bland
dessa den förnäma ”LTllustration”. Bland
litterära veckotidn. märkas ”Nouvelles littéraires”
och ”Candide”.
Vad tidskr.-litteraturen beträffar, som spelar
så stor roll i franskt intellektuellt liv, anses ”Le
Journal des slavans”, vars första n:r utkom i
jan. 1665, som prototypen. Bland dess
närmaste efterföljare märkas ”Nouvelles de la
répub-hque des lettres” (1684), utg. av Bayle i
Amsterdam. Några år senare (1701) började
jesuiterna utgiva en periodisk skrift i Trévoux,
”Mé-moires pour servir ä 1’histoire des Sciences et
des arts”, vanl. kallad ”Journal de Trevoux”.
Den moderna tidskr.-litteraturen inaugurerades
i F. 1722 av Marivaux, utg. av ”Spectateur
fran^ais”. En annan viktig tidskr. från
1700-talet — den förnämsta enl. Voltaires mening —
är ”Journal encyclopédique” (1756—73). —
Bland de förnämsta tidskr. i våra dagar, vilka i
allm. utmärka sig för mycket hög litterär nivå,
märkas: ”Revue des deux mondes” (grundad
J829), ”Revue de Paris” (1894), ”Mercure de
France” (1890), ”Revue de France” (1871),
”Revue bleue” (1863), ”Revue hebdomadaire”
(1892), ”Nouvelle Revue fran^aise”.
Fransk press vinnlägger sig i våra dagar
liksom tidigare om klarhet, lättfattlighet, god
disposition av ämnet och materialets omsorgsfulla
sovring. Innehållet är omväxlande, ofta av
högt litterärt värde, då så gott som samtliga
tidn., ej minst landsortens förnämligare, räkna
medarbetare bland landets främsta politiska,
vetenskapliga och skönlitterära krafter samt
till dessa utbetala avsevärda honorar.
Däremot brister det beträffande självständig
hållning och intresse för nyhetsmaterial från
utlandet. En tidn. som ”Le Temps” är ett
berömvärt undantag i sistn. hänseende; i allm.
skjutas utlandsnyheterna, så snart de ej stå i
direkt samband med fransk politik, åt sidan,
och detta förmärkes ej blott i landsortspressen
utan även i de stora parisiska
”informationstidningarna”. Utrymmet är merendels starkt
begränsat. Än i denna dag har den franska
pressen ej slagit in på amerikansk, engelsk el.
svensk press’ system med nummer om flera
tiotals sidor och ett stort antal annonssidor. Man
föredrager ett smärre antal annonser, av vilka
somliga mot hög betalning införas, dock med
särskild stil, inuti texten. I saknad av rikliga
annonsinkomster har den franska pressen
blivit beroende av privata och offentliga bidrag,
understöd från bolag, finansgrupper och
regering, och det är denna omständighet, som
inverkat på dess mindre självständiga politiska
hållning. Lättast är detta skönjbart i de stora
Paristidn., vilka merendels agitera för den
sittande ministärens åsikter och in i det sista
bemöda sig att stödja den. Särsk. påfallande är
regeringens påverkan på pressens uttalanden i
utrikespolitiska angelägenheter. Helt saknas
— 113 —
— 114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
