FRANKRIKE städer. — De franska tidn. ådagalade under denna period ökat intresse för det lokala reportaget. En sådan tidn. som ”Éclair” lade mindre vikt vid diskussion av politiska frågor än vid insamlande av nyhetsmaterial. ”Écho de Paris” och ”Le Matin”, båda grundade 1884, följde till en början samma princip. Dessa s. k. nyhetstidn. började rivalisera med tidn. av den äldre typen, och följden blev, att även dessa senare måste lägga större vikt vid det rena nyhetsmaterialet och vid sidan av ledande politiska artiklar lämna plats för litteratur- och teaterkritik, societetsnyheter, dom-stolsrapporter m. m. För införskaffande av nyheter från utlandet började de franska tidn. vid denna tid anställa särskilda utländska korrespondenter, vilka kompletterade materialet från telegrambyråerna, av vilka Agence Havas i våra dagar är den obestritt förnämsta. Societetsnyheter odlades med särskild omsorg av ”Le Figaro” och ”Le Gaulois”, vilket bidrog till deras starka spridning i mondäna kretsar. — Beträffande införskaffande av inrikes nyheter gjorde de franska tidn. ännu större framsteg. Särsk. är att märka, att under denna tid landsortspressen, som tidigare måste invän-th nyheternas ankomst från Paris, började uppsamla sitt nyhetsmaterial själv och ofta i fråga om dokumentation kunde mäta sig med de bästa Paristidn. Bland de förnämsta lands-ortsorganen kunna nämnas: ”La Dépèche de Toulouse” i Toulouse, ”La Gironde” och ”La Petite Gironde” i Bordeaux, ”Le Républicain” och ”Le Progrès” i Lyon, ”L’Écho du Nord” i Lille, ”Le Journal de Rouen” i Rouen. Numera utkommer ”La Dépèche de Toulouse” i icke mindre än 12 olika uppl. för olika trakter af s. F. Särsk. under valtider utövar den lokala pressen ett stort inflytande. — F. är det första land, där tidn. uppnått uppl. på över 1 mill. ex. De förnämsta nyhetstidn. äro numera: ”Petit Parisien” (1,200,000 ex.), ”Le Petit journal” (1 mill.) ”Le Matin” (900,000), ”Le Journal” (800,000). Dessutom märkas ”Écho de Paris”, ”Le Temps”, ”Journal des débats”, ”La Liberté”, ”LTntransigeant”, ”LTnforma-tion”, ”L’Oeuvre”, ”Paris-Midi”. På gr. av sitt stora antal medarbetare från den vetenskapliga och litterära världen är ”Journal des débats” i främsta rummet den intellektuella världens dagstidn. Paris äger en ill. daglig tidn., ”Excelsior”, samt talrika specialtidn för finansnyheter, litteratur, teater, film, sport, automobilism m. m. Ett stort antal ill. vecko- och månadstidn. utgivas, främst bland dessa den förnäma ”LTllustration”. Bland litterära veckotidn. märkas ”Nouvelles littéraires” och ”Candide”. Vad tidskr.-litteraturen beträffar, som spelar så stor roll i franskt intellektuellt liv, anses ”Le Journal des slavans”, vars första n:r utkom i jan. 1665, som prototypen. Bland dess närmaste efterföljare märkas ”Nouvelles de la répub-hque des lettres” (1684), utg. av Bayle i Amsterdam. Några år senare (1701) började jesuiterna utgiva en periodisk skrift i Trévoux, ”Mé-moires pour servir ä 1’histoire des Sciences et des arts”, vanl. kallad ”Journal de Trevoux”. Den moderna tidskr.-litteraturen inaugurerades i F. 1722 av Marivaux, utg. av ”Spectateur fran^ais”. En annan viktig tidskr. från 1700-talet — den förnämsta enl. Voltaires mening — är ”Journal encyclopédique” (1756—73). — Bland de förnämsta tidskr. i våra dagar, vilka i allm. utmärka sig för mycket hög litterär nivå, märkas: ”Revue des deux mondes” (grundad J829), ”Revue de Paris” (1894), ”Mercure de France” (1890), ”Revue de France” (1871), ”Revue bleue” (1863), ”Revue hebdomadaire” (1892), ”Nouvelle Revue fran^aise”. Fransk press vinnlägger sig i våra dagar liksom tidigare om klarhet, lättfattlighet, god disposition av ämnet och materialets omsorgsfulla sovring. Innehållet är omväxlande, ofta av högt litterärt värde, då så gott som samtliga tidn., ej minst landsortens förnämligare, räkna medarbetare bland landets främsta politiska, vetenskapliga och skönlitterära krafter samt till dessa utbetala avsevärda honorar. Däremot brister det beträffande självständig hållning och intresse för nyhetsmaterial från utlandet. En tidn. som ”Le Temps” är ett berömvärt undantag i sistn. hänseende; i allm. skjutas utlandsnyheterna, så snart de ej stå i direkt samband med fransk politik, åt sidan, och detta förmärkes ej blott i landsortspressen utan även i de stora parisiska ”informationstidningarna”. Utrymmet är merendels starkt begränsat. Än i denna dag har den franska pressen ej slagit in på amerikansk, engelsk el. svensk press’ system med nummer om flera tiotals sidor och ett stort antal annonssidor. Man föredrager ett smärre antal annonser, av vilka somliga mot hög betalning införas, dock med särskild stil, inuti texten. I saknad av rikliga annonsinkomster har den franska pressen blivit beroende av privata och offentliga bidrag, understöd från bolag, finansgrupper och regering, och det är denna omständighet, som inverkat på dess mindre självständiga politiska hållning. Lättast är detta skönjbart i de stora Paristidn., vilka merendels agitera för den sittande ministärens åsikter och in i det sista bemöda sig att stödja den. Särsk. påfallande är regeringens påverkan på pressens uttalanden i utrikespolitiska angelägenheter. Helt saknas — 113 — — 114 —