Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredin, Edvard - Fredlös - Fredman, Johan - Fredmundbergsfältet - Fredrek på Rannsätt - 1. Fredrik I (konung av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDLÖS
var redaktionssekreterare i ”Bohuslänningen”
(1886), vann 1888 Sv. akad:s stora pris för
rimkrönikan ”Vår Daniel”, som skildrar Daniel
Buscovius’ tåg till Särna 1644. Skrifter: ”Vår
Daniel o. a. dikter” (1889, med levnadsteckning
av J. A. Runström), ”Efterlemnade skrifter”
(1890) och ”Biltog” (s. å.). H.E.
Fredlös kallades hos de forngermanska
folken den, som på gr. av eget grovt fridsbrott el.,
senare, rättsvägran ställts utom samhällets
skydd, dess frid. I äldsta tid fällde egna
gärningen den fredlöse, senare kräves samhällets
dom därå. Genom ett formligt ”utsvärjande”
lades han av tinget f. inom tingets domskrets
(härad, landskap, land). F. stod utom lagen,
jagades som ”varg i veum”, envar fick saklöst
döda honom, hans gods ”skövlas”, delas mellan
målsägare och samhälle, han själv drager som
skogsgångare i obygden, hustrun blir änka,
barnen faderlösa. Med tiden försvagades verkan
av fredlösheten, och flera avarter framväxte.
Snart kunde den fredlöse köpa sin frid åter
i form av böter. Vid mildare fall miste han
endast sin lösa förmögenhet. Den gamla rätten
att på bar gärning döda el. binda
fredsbry-tare krympte i senmedeltiden samman till en
medgiven nödvärnsrätt. Fredlöshetsstraffet är
känt från hela den germanska världen; det
övergick under medeltiden i Tyskland till akt (se
d. o.), i Sverige till biltoghet, senare i
landsflykt. Vissa rester finnas, ännu i 1734 års lag,
försvunna 1864. — Litt.: C. J. Schlyter,
”Juridiska afhandlingar” (1836); A. Winroth,
”Anteckningar efter.... rättshistoriska
föreläsningar i straffrätt” (1889); K. Amira,
”Grund-riss des germanischen Rechts” (3 Aufl. 1913),
”Die germanischen Todesstrafen” (1922). E.K.
Fredman, Johan, hovurmakare (d, 1767),
ålderman i urmakarämbetet i Stockholm och
skicklig hantverkare, slutl. genom fylleri
alldeles förfallen, dog i misär. Då Bellman valde
hans namn för huvudpersonen i ”F:s epistlar”,
var F. redan död. Ingenting tyder på, att han
i verkligheten haft den ringaste poetiska el.
musikaliska begåvning, utan F.-gestalten är
helt och hållet en fantasiskapelse och ett
uttryck för vissa sidor i Bellmans egen
personlighet. , Stn.
Fredmundbergsfältet, ett i Ludvika s:n,
Kopparbergs län, beläget, mindre betydande
järnmalmfält i fortsättningen av det i s. v.
vidtagande Blötbergsfältet. Malmen — såväl
svartmalm som blodsten — tillhör
Grängesbergs-traktens apatitmalmer och innehåller 50—60 °/o
järn och 0,i—l,o °/o fosfor. Den omgives av
gnejsartade och dioritiska bergartar, vilka
liksom malmen till ursprunget äro svårtydda och
alltjämt outredda. G.Fn.
Fredrek på Rannsätt, pseud. för förf.
Fredrik A. Dahlgren (se denne).
Fredrik, namn på talrika furstar.
Sverige. 1) F. I, konung, lantgreve av
Hessen (17/4 1 6 7 6—25/a 1751). Son till lantgreve
Karl av Hessen och Maria Amalia av Kurland,
G. Lundberg: Fredrik I. Privat ägo.
deltog F. under prins Eugen på koalitionens
sida i spanska tronföljdskriget 1701—13 och
utmärkte sig för personlig tapperhet. Änkling
1705 efter ett barnlöst äktenskap med Lovisa
Dorotea av Preussen, inledde han 1710, lockad
av utsikterna till tronföljden i Sverige,
gifter-målsunderhandlingar med prinsessan Ulrika
Eleonora, Karl XII:s syster, vilket 1715 förde
till giftermål. F. deltog i Karl XH:s norska
fälttåg 1716, blev allvarligt sårad vid Höland
och erhöll s. å. titel av generalissimus över
sv. krigsmakten. F:s förhållande till Karl XII
utvecklade sig utåt sett någorlunda gott, men i
själva verket utspelades en bitter kamp om
makten mellan å ena sidan F. och hans
hes-siska rådgivare, å den andra Görtz och dem
som arbetade för att göra Karl XH:s systerson,
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, till
tronföljare. Görtz syntes i själva verket få övertaget
1718. Då föll 30/n vid Fredriksten Karl XII
för en dödande kula; starka skäl ha framlagts
för att det var de hessiska intrigerna, som
lågo bakom dådet. F. handlade omedelbart:
Görtz arresterades, belägringen upphävdes,
— 211 —
— 212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
