Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Fredrik V (kurfurste av Pfalz) - 1. Fredrik (Friedrich) I (konung av Preussen) - 2. Fredrik Vilhelm I (konung av Preussen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK
den fasta ledning, som ensam kunnat bringa
räddning. Utan att ha tillförsäkrat sig
Englands understöd, mottog F. 1619 bömarnas val
till konung. Båda parterna blevo svikna i sina
Flygblad från 1661 över Fredrik V :s av Pfalz
korta regering.
förväntningar om den andres militära
prestationer, och så blev slaget på Vita berget 1620 en
katastrof för båda. ”Vinterkonungen” flydde
och upphöll sig från 1622 huvudsaki. i Haag
men begav sig 1632 till Gustav Adolf i hopp
att genom honom återfå sitt arvland. Därav
blev dock intet, och kort efter konungen dog
även F. P.S.
Preussen. 1) F. (ty. Friedrich) I,
konung (1657—1713), kurfurste av Brandenburg
1688 under namn av
Fredrik III, från 1701
konung i Preussen,
var son till kurfurst
Fredrik Vilhelm och
Louise Henriette av
Oranien. Under led
ning av sin guvernör
E. Danckelmann
erhöll F. en god
uppfostran men råkade
1687 i allvarlig
konflikt med fadern och
var betänkt på att
rymma men försonade sig före faderns död
med honom. Ärelysten och praktälskande,
strävade F. från början av sin regering efter
konungatiteln och stödde för att vinna
kejsarens samtycke dennes politik samt
återlämnade enl. ett som kronprins givet löfte
1695 till Österrike kretsen Schwiebus. Först
det hotande spanska tronföljdskriget fick dock
kejsaren att ingå ”krontraktaten” av 1700,
varpå F. i jan. 1701 lät kröna sig. F:s
politik under de nu utbrytande stora krigen var
föga lycklig; han förde, har det sagts, i v. krig
utan politik, i ö. politik utan här, och
Preus
sens anseende sjönk. Hans inre politik var
lyckosammare: näringarna uppblomstrade, bl.
a. tack vare de invandrande hugenotterna,
hären ökades, och 1702 frigjordes alla F:s länder
från beroendet av Reichskammergericht (se d.
o.), vilket för den följ, utvecklingen blev av stor
betydelse. F. gynnade konst och vetenskap,
1696 instiftades Akademie der Künste, 1700
Akademie der Wissenschaften. F. var gift tre
gånger, men blott en son, Fredrik Vilhelm (I),
överlevde honom. P.S.
2) F. Vilhelm I, den föregåendes son,
konung (1668—1740), efterträdde fadern 1713.
I Preussens historia
betecknar F. V. I:s
regeringstid en
reform- och
organisa-tionsperiod, som
påminner om Karl XI :s
i Sverige och under
vilken den
statsbildningens styrka, som
möjliggjorde
kraftutvecklingen under
Fredrik II,
organiserades. F. V. var en
initiativrik, energisk
natur med obändig vilja, en
envåldshärskar-typ, vars personliga insatser nådde till alla
förvaltningens områden. I nästan allt var
han sin faders motsats: hans puritanska
läggning i förening med hans sparsamhetspolitik
tillät intet hovliv i tidens stil. F. V. inriktade
sig på att upphäva partikularismen i den löét
hopfogade preussiska staten. Han förenklade
rättsproceduren — men lyckades ej genomföra
ett enhetligt preussiskt rättsväsen. Däremot
centraliserades finansförvaltningen genom
ge-neraldirektoriet 1723, vars instruktion han själv
författat. Statsfinanserna, till stor del baserade
på kronans domäner, voro vid hans död i
lysande tillstånd. F. V. förbättrade städernas
förvaltning genom att bryta rådssläkternas
makt; näringarna stöddes enl. strängt
merkan-tilistiska principer. Åtgärder vidtogos för att
höja folkbildningen; 1717 dekreterades
skol-tvång. Särskild omsorg ägnade F. V. härens
organisation; dess styrka fördubblades och
baserades till stor del på inhemskt soldatmaterial;
landet uppdelades i värvningsområden,
”kantoner”. Från denna tid blev den preussiska
exercisen ett mönster. — Genom freden i
Stockholm 1720 vann Preussen Stettin och delar av
Vorpommern; trots F. V:s militära intressen
blev hans regering fredlig. — F. V. har skapat
det preussiska ämbetsmannaståndet; det är han,
som först givit preussiska staten dess militära
och byråkratiska prägel. F. V :s despotiska
kyn
— 233 —
— 234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
