Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSRÖRELSEN
des sociétés de la paix). Byråns organ är ”Le
mouvement pacifiste”.
En annan internationell fredsorganisation,
uppkommen före världskriget, är I n t e r p a
r-lamentariska unionen (Union
inter-parlamentaire), bildad 1889 på initiativ av W.
R. Cremer och F. Passy (se dessa). Unionen
höll före 1914 18 kongresser, förlagda till
Europas olika huvudstäder, samt en (1904)
förlagd till S:t Louis, U. S. A. Den ledes av ett
interparlamentariskt råd och har upprättat en
interparlamentarisk byrå (först i Bryssel,
under kriget flyttad till Kristiania, nu i Genève).
Dess verksamhet har framförallt varit inriktad
på utveckling av den mellanfolkliga rätten och
åstadkommande av internationell rättskipning,
byggd på fördrag om obligatorisk skiljedom.
Efter bildandet av Nat. förb. har Unionen sett
som en huvuduppgift att verka för dess
utveckling och befästande. 1921 återupptogos de
genom kriget inställda kongresserna, och de ha
sedan upprepats vart annat år. 1921 års
kongress hölls i Stockholm, där även den sista före
kriget hållits — aue. 1914. 36 stater äro
representerade i Unionen, vars jrgan är ”Bulletin
interparlamentaire”.
Världskriget kom som ett fruktansvärt slag
för f., som i allm. synes ha behärskats av
optimistiska föreställningar om en fortskridande
fredlig organisation av världen. På samma
gång ha dock kriget och den problemfyllda
tid, som följt därefter, givit ny fart åt
freds-strävandena. Den engelska ”Peace year book”
1931 (utg. av The National council for
preven-tion of war) har en lista på 65 organisationer i
England, vilka ant. äro rena
fredsorganisalio-ner el. givit fredsarbetet en framskjuten plats
på sitt program vid sidan av andra uppgifter.
För Frankrike upptar samma källa 41
organisationer, för Tyskland 31, för Holland 44. För
U. S. A. offentliggör detta lands National
council for preuention of war en lista på mer än
150 fredsorganisationer. Strävan att ena alla
dessa spridda krafter till samverkan har givit
upphov till nya internationella organisationer.
Så har Internationella fredsbyrån i Genève tagit
initiativ till bildande av en internationell
sam-arbetskommitté, Comité international de c o
ordination des forces pacifiques, vilken har till
uppgift att samla internationella f. till
gemensam aktion. Den första kongressen under denna
kommittés ledning hölls i Genève 1930,
omedelbart före öppnandet av Nat. förb:s
församlings session. Kongressen riktade till Nat. förb.
en vädjan från 15 internationella
fredsorganisationer att utan dröjsmål infria det löfte om
allmän nedrustning, som vore givet i art. 8 av
förbundsakten. Bland de till Comité
interna
tional anslutna organisationerna märkas:
Allmänkyrkliga världsförbundet (se
d. o.) (World alliance), London;
Internationella kvinnoförbundet för fred
och frihet (Womens international league
for peace and freedom), Genève;
Internationellafederationen avföreningar för Nat. förb. (Union international des
associations pour la Société des nations),
Bryssel; Krigsveteranernas och de i
kriget skadades international
(Internationale der Kriegesopfer und ehemaligen
Front-kämpfer), Berlin; Internationella
kommittén för demokratisk
verksamhet för fred (Comité international d’action
démocratique pour la paix — ledare Marc
Sag-nier; se denne), Paris; Världsförbundet
av kristliga studentföreningar
(Fédération universelle des associations
chré-tiennes d’étudiants), Genève;
Internationella ungdomsförbundet
(Weltju-gendliga), Berlin. En i viss mån likartad
uppgift som Internationella samarbetskommittén
har det 1928 bildade Förenade f r e d sr
å-d e t (Joint peace council) med central i
En-field, England. Det utgör samarbetskommitté
för en grupp mera radikala fredsorganisationer,
näml.: Krigstjänstvägrarnas
international (War resisters international),
En-field, vilken tagit initiativet till denna
samarbetskommitté; Antimilitaristiska
prästers international (Internationale
antimilitaristischer Pfarrer), Amerstol, Holland;
Internationella
antimilitaristiska byrån (International
antimili-tarist bureau against war and reaction), Haag;
Internationella försoning
s-förbundet (International fellowship of
re-conciliation), Wien; Kväkarnas f r e d
s-kommitté (Friends peace committee),
London.
Betydelsefulla faktorer i fråga om de fredliga
relationerna mellan folken utgöra
arbetarrörelsen, affärsvärlden och den uppväxande
ungdomen. Arbetarnas internationella organisationer
motstodo icke krigsmobiliseringens och
krigspropagandans påfrestning. Insikten om att de
sociala problemen endast kunna lösas i en
fredlig värld synes emellertid efter kriget ha
kommit arbetarrörelsen att ägna allvarlig
uppmärksamhet åt den internationella fredens problem.
Ett vittnesbörd härom är t.ex. den
fredskongress, som Amsterdaminternationalen
(fackföreningarnas international) sammankallade 1924
och som samlade 600 deltagare från 24 länder,
representerande såväl arbetare- som
fredsorganisationer. Den socialistiska
arbetarinternatio-nalen förklarade på Brysselkongressen 1928 det
— 267 —
— 268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
