Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSRÖRELSEN
vara en plikt för arbetarpartiet i alla länder
att samla massorna till den starkast möjliga
opposition, även i dess revolutionäraste form,
mot varje regering, som vid en internationell
konflikt vägrar att underkasta sig en skiljedom
och börjar krig. Vid den socialistiska
inter-nationalens kongress i Wien 1931 utgjorde
fredsproblemet ett huvudämne på programmet.
För nedrustningskonferensen 1932 uppställdes
vissa bestämda krav om omedelbara, effektiva
åtgärder, och ett omfattande aktionsprogram
antogs (för att giva eftertryck åt detta krav).
Ä andra sidan förefinnes en risk, att
arbetarrörelsen, om densamma av förhållandena
drives i revolutionär riktning, kan komma att
genom inbördeskrig tända en krigslåga, som
sätter världen i brand. Orsaksförhållandet är
ömsesidigt. Världsfred kan endast
åstadkommas på grundvalen av social fred. Insikten
härom har lett till upprättande i samband med
Nat. förb. och under dess ledning av
Internationella arbetsorganisationen i Genève, vilken
alla till Nat. förb. anslutna stater automatiskt
tillhöra.
Att affärsvärlden i stort sett måste vara
intresserad av fredens vidmakthållande, ligger i
öppen dag. Ett uttryck för detta intresse är
Internationella handelskammaren (se d. o.),
som bildades 1921 med säte i Paris. Ett annat
är den ekonomiska världskonferensen i Genève
1927, sammankallad på initiativ av Nat. förb.;
tyvärr ha dess mycket uppmärksammade
uttalanden satt ringa spår i politiken. Icke all
affärsverksamhet främjar emellertid freden.
Ett av de svåraste hindren för fred är det
internationella kapital, som är investerat i
rustningsindustrien. F. kan icke annat än se som
en av sina viktigaste uppgifter att oskadliggöra
denna fiende.
Arbetet för fred är ett arbete för framtiden.
Framtiden bäres upp av de unga. Hur skola
dessa unga bli i stånd att komma till rätta
med den värld de träda in i och som är så olik
den, vilken den äldre generationen en gång
tog i arv? Jordens folk ha — genom
vetenskap, teknik och ekonomi — blivit en enhet,
i vilken alla delar äro beroende av varandra.
Hur skall den unga generationen fostras till att
förstå denna nya världssituation och handla i
överensstämmelse med dess krav? Detta är
det stora problem, inför vilket f. och i sht de
pedagogiska fredsorganisationerna stå. Två
sådana internationella organisationer må
nämnas: Världsfederationen av
pedagogiska föreningar (World
federation of educational associations), bildad i
San Francisco 1923, samt den av folkskolornas
lärare bildade Internationella
fe
derationen av
lärareförening-a r (Fédération internationale des associations
d’instituteurs), Paris, bildad 1926. Särskild
uppmärksamhet har ägnats åt undersökningen av
läroböcker i historia, i syfte att söka ur dem få
bort allt, som kan förhindra ett rättvist
bedömande av och ett vänskapligt förhållande till
andra folk. Dessa undersökningar ha fått
kraftigt stöd av The Carnegie endowment for
International peace, stiftad 1910 av Andrew Carnegie
(se denne) med en donation på 10 mill. Denna
stiftelse, vars centralbyrå är i New York,
arbetar på 3 sektioner: en för internationella
förhållanden i allm. samt uppfostringsfrågor, en
för mellanfolklig rätt och en för
nationalekonomi och historia.
Ur ungdomens egna led har en f. framvuxit.
Internationella
ungdomsförbun-det (Weltjugendliga), Berlin, är dess
interna-tional. 1928 hölls i Eerde i Holland den första
internationella ungdomskonferensen för fred.
O. 500 unga män och kvinnor från 31 länder
och 5 världsdelar deltogo. Ett
fortsättnings-sekretariat bildades med säte i Haag.
Särsk. anmärkningsvärda internationella
nybildningar inom f. under och efter
världskriget äro de religiöst motiverade samt de rent
kvinnliga organisationerna. Det förut
omnämnda Allmänkyrkliga världsförbundet bildades i
Konstanz aug. 1914, just i de dagar, då kriget
bröt ut. Ännu medan detsamma pågick,
samlades engelska, tyska och neutrala medl. av
förbundet i Bern 1915. I okt. 1919 hölls den första
internationella konferensen i närheten av Haag;
15 länder voro representerade. Fr. o. m. 1923
ha regionala konferenser varje år hållits i olika
delar av Europa. Förbundet har avd. i 30
länder; dess organ är ”Goodwill”. Ehuru icke
hörande till fredsorganisationerna i egentlig
mening, torde likväl Ekumeniska mötet i
Stockholm 1925 och dess fortsättningsnämnd
(Ekumeniska rådet) (se
Kyrkligaenhetssträ-v a n d e n) böra räknas bland de viktigare
fredsfaktorerna på gr. av sin framgångsrika
strävan att samla kyrkorna till gemensam kamp
för rättfärdigare sociala förhållanden i alla
länder.
Ett uppmärksammat moment i den kyrkliga
f:s verksamhet utgör den s. k.
Eisenachsreso-lutionen, först antagen vid Ekumeniska rådets
sammanträde i Eisenach 1929, sedan i något
förändrad form av Allmänkyrkliga
världsförbundets kommitté vid möte i Avignon 1930.
Den innehåller 4 punkter. I den första gives
varmt erkännande åt Kelloggpakten. Den andra
förkarar: ”Vi hålla före, att krig ss. en
inrättning för lösandet av internationella tvister är
oförenligt med Kristi ande och handlingssätt
— 269 —
— 270 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
