Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSRÖRELSEN
men i kampen för fred. Här har redan erinrats
om vissa kristna samfunds bestämda
avståndstagande från kriget. Världskriget har givit ny
fart åt denna rörelse, som numera har
förkämpar långt utanför de religiösa kretsarna.
Under själva kriget funnos inom alla de
krigförande länderna i större el. mindre antal män,
som vägrade att strida. Många blevo skjutna;
andra sutto fängelse i åratal el. utsattes på
annat sätt för hård behandling. Vid krigets
slut sutto 5,000 engelska krigstjänstvägrare i
fängelse. Om det i en föregående tid varit
hu-vudsakl. individuella samvetsbetänkligheter
inför dödandets handling, som utgjort motivet
till krigstjänstvägran, är det uppenbart, att
densamma nu mer och mer föranledes av
ansvarskänsla gentemot det gemensamma
människolivet. Denna ansvarskänsla har lett till
önskan att göra en arbetsinsats och taga en
risk på annat sätt än genom att strida. Så
t. ex. bildade engelska kväkare frivilliga
sjuk-vårdskolonner, som utförde sitt
barmhärtighetsverk på utsatta punkter. Av större
betydelse blir tydligtvis krigstjänstvägran endast i
samma mån, som den blir en internationell
företeelse. Det synliga uttrycket för att den i
själva verket utvecklat sig härtill, utgör den
förut omnämnda Krigst jänstvägrarnes
international, som 1921 bildades i
Bilt-hoven i Holland. 1923 flyttades centralbyrån
till England (Enfield). Rörelsen har nu
sektioner i 21 länder och dessutom förbindelser
i 32 andra länder, där myndigheternas
hållning icke möjliggör öppet bildande av några
antimilitaristiska organisationer. Dess organ är
”The war resister” (även på tyska, franska
och esperanto). I flera länder, som ha allmän
värnplikt, ha lagar genomdrivits, som medgiva
rätt för dem, vilka av samvetsbetänkligheter
vägra att deltaga i krig el. krigsförberedelser,
att utföra civilt arbete i det allmännas tjänst
och utanför militärväsendets ram. Sådana
lagar finnas nu (1931) i Sverige, Norge,
Danmark, Finland och Holland (jfr Civil
värnplikt).
Till f. måste jämväl räknas de strävanden,
som göras för att sammanföra människor från
olika länder till gemensamma studier under
längre el. kortare tid. I sådant syfte verkar
N a t. för b:s ’kommission för
intellektuellt samarbete samt det
till Paris förlagda, av franska staten bekostade
men inom Nat. förb:s ram arbetande
Internationella inst. för
intellektuellt samarbete (Institut
International de coopération intellectuelle),vidare de av
Oxford-prof. Alfr d Zimmern (se denne) ledda
årliga kurserna i Genève (Geneva school for
international studies), grundade 1924, samt den
under utveckling varande, stort anlagda
Universitetsstaden (La Cité universitaire)
i Paris, avsedd för 8,000 studenter, vars
donator är Rockefeller. Sverige har där redan en
byggnad för 40 studenter. Bland övriga inst.,
som verka i samma syfte, böra särsk. nämnas
den av dansken P. Manniche 1921 grundade
och ledda Internationella
folkhö g s k. i Helsingör och Nordiska
folkhögs k. i Genève, öppnad V* 1931.
I fredens tjänst verkar även det av Nobel
stiftade fredspriset (se Nobelstiftelsen).
I Sverige började f. 1883. Då bildades på
initiativ av K. P. Arnoldson (se denne) S v.
freds- och skiljedomsföreningen,
som alltjämt utvecklar en livlig verksamhet.
Dess organ är ”Freden”, dess
ungdomsorganisation Ungdomens fredsförbund,
bildat 1927. Under och efter världskriget
bildades följ, organisationer: Sv. kommittén
av Allmänkyrkliga
världsförbundet (1915), sammansatt av representanter för
sv. kyrkan och de större frikyrkliga
samfunden, numera även ekumeniska rådets organ i
Sverige; Förbundet för kristet
samhällsliv (1918), anslutet till Internationella
försoningsförbundet, organ ”Kristet
samhällsliv”; Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet (sv.
sektionen grundad 1919, organ: ”1. k. f. f:s
medlemsblad”; Sv. skolornas fredsförening,
en 1919 företagen nybildning av Sv.
lärarinnornas fredsgrupp (1916); Sv. världsfred
s-missionen (1919), organ:
”Fredsmissionä-nen”; Sv.
krigstjänstvägrareför-bundet (1925), anslutet till War resisters
international. Samtliga dessa organisationer ha
anslutit sig till
Samarbetskommit-tén för fredsfrågor. 1919
bildades Sv. föreningen för Nat.
f ö r b., 1925 Sv. akad.
föreningen för Nat. för b. En gemensam
upp-lysningscentral har det sv. fredsarbetet
erhållit i Informationsbyrån för
fredsfrågor och m e 1 1 a n f o 1
k-ligt samarbete (Stockholm), stiftad
1929. Den uppbäres av Föreningen
Informationsbyrån för fredsfrågor och mellanfolkligt
samarbete. Dess uppgift är att samla och i
fredsfrämjande syfte sakligt bearbeta
studiematerial av vikt rörande frågor om krig och
fred och mellanfolkligt samarbete samt att
ställa sitt arbetsresultat till allmänhetens
tjänst. Den utger tidskr. ”Mellanfolkligt
samarbete”.
Under de senare åren ha såväl
Goodtemp-larorden (I. O. G. T.) som Nationaltemplar-
— 273 —
— 274 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
