FREDSRÖRELSEN men i kampen för fred. Här har redan erinrats om vissa kristna samfunds bestämda avståndstagande från kriget. Världskriget har givit ny fart åt denna rörelse, som numera har förkämpar långt utanför de religiösa kretsarna. Under själva kriget funnos inom alla de krigförande länderna i större el. mindre antal män, som vägrade att strida. Många blevo skjutna; andra sutto fängelse i åratal el. utsattes på annat sätt för hård behandling. Vid krigets slut sutto 5,000 engelska krigstjänstvägrare i fängelse. Om det i en föregående tid varit hu-vudsakl. individuella samvetsbetänkligheter inför dödandets handling, som utgjort motivet till krigstjänstvägran, är det uppenbart, att densamma nu mer och mer föranledes av ansvarskänsla gentemot det gemensamma människolivet. Denna ansvarskänsla har lett till önskan att göra en arbetsinsats och taga en risk på annat sätt än genom att strida. Så t. ex. bildade engelska kväkare frivilliga sjuk-vårdskolonner, som utförde sitt barmhärtighetsverk på utsatta punkter. Av större betydelse blir tydligtvis krigstjänstvägran endast i samma mån, som den blir en internationell företeelse. Det synliga uttrycket för att den i själva verket utvecklat sig härtill, utgör den förut omnämnda Krigst jänstvägrarnes international, som 1921 bildades i Bilt-hoven i Holland. 1923 flyttades centralbyrån till England (Enfield). Rörelsen har nu sektioner i 21 länder och dessutom förbindelser i 32 andra länder, där myndigheternas hållning icke möjliggör öppet bildande av några antimilitaristiska organisationer. Dess organ är ”The war resister” (även på tyska, franska och esperanto). I flera länder, som ha allmän värnplikt, ha lagar genomdrivits, som medgiva rätt för dem, vilka av samvetsbetänkligheter vägra att deltaga i krig el. krigsförberedelser, att utföra civilt arbete i det allmännas tjänst och utanför militärväsendets ram. Sådana lagar finnas nu (1931) i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Holland (jfr Civil värnplikt). Till f. måste jämväl räknas de strävanden, som göras för att sammanföra människor från olika länder till gemensamma studier under längre el. kortare tid. I sådant syfte verkar N a t. för b:s 'kommission för intellektuellt samarbete samt det till Paris förlagda, av franska staten bekostade men inom Nat. förb:s ram arbetande Internationella inst. för intellektuellt samarbete (Institut International de coopération intellectuelle),vidare de av Oxford-prof. Alfr d Zimmern (se denne) ledda årliga kurserna i Genève (Geneva school for international studies), grundade 1924, samt den under utveckling varande, stort anlagda Universitetsstaden (La Cité universitaire) i Paris, avsedd för 8,000 studenter, vars donator är Rockefeller. Sverige har där redan en byggnad för 40 studenter. Bland övriga inst., som verka i samma syfte, böra särsk. nämnas den av dansken P. Manniche 1921 grundade och ledda Internationella folkhö g s k. i Helsingör och Nordiska folkhögs k. i Genève, öppnad V* 1931. I fredens tjänst verkar även det av Nobel stiftade fredspriset (se Nobelstiftelsen). I Sverige började f. 1883. Då bildades på initiativ av K. P. Arnoldson (se denne) S v. freds- och skiljedomsföreningen, som alltjämt utvecklar en livlig verksamhet. Dess organ är ”Freden”, dess ungdomsorganisation Ungdomens fredsförbund, bildat 1927. Under och efter världskriget bildades följ, organisationer: Sv. kommittén av Allmänkyrkliga världsförbundet (1915), sammansatt av representanter för sv. kyrkan och de större frikyrkliga samfunden, numera även ekumeniska rådets organ i Sverige; Förbundet för kristet samhällsliv (1918), anslutet till Internationella försoningsförbundet, organ ”Kristet samhällsliv”; Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (sv. sektionen grundad 1919, organ: ”1. k. f. f:s medlemsblad”; Sv. skolornas fredsförening, en 1919 företagen nybildning av Sv. lärarinnornas fredsgrupp (1916); Sv. världsfred s-missionen (1919), organ: ”Fredsmissionä-nen”; Sv. krigstjänstvägrareför-bundet (1925), anslutet till War resisters international. Samtliga dessa organisationer ha anslutit sig till Samarbetskommit-tén för fredsfrågor. 1919 bildades Sv. föreningen för Nat. f ö r b., 1925 Sv. akad. föreningen för Nat. för b. En gemensam upp-lysningscentral har det sv. fredsarbetet erhållit i Informationsbyrån för fredsfrågor och m e 1 1 a n f o 1 k-ligt samarbete (Stockholm), stiftad 1929. Den uppbäres av Föreningen Informationsbyrån för fredsfrågor och mellanfolkligt samarbete. Dess uppgift är att samla och i fredsfrämjande syfte sakligt bearbeta studiematerial av vikt rörande frågor om krig och fred och mellanfolkligt samarbete samt att ställa sitt arbetsresultat till allmänhetens tjänst. Den utger tidskr. ”Mellanfolkligt samarbete”. Under de senare åren ha såväl Goodtemp-larorden (I. O. G. T.) som Nationaltemplar- — 273 — — 274 —