Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSRÖRELSEN
orden (N. G. O.) (se d. o.) bedrivit omfattande
upplysningsverksamhet i fredsfrågan. En
uppmärksammad framstöt i pacifistisk riktning
gjordes från religiöst håll 1929, då vid det för
Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Sv.
missionsförbundet gemensamma frikyrkomötet en
resolution antogs, vilken drog långt gående
praktiska konsekvenser av den grundläggande
satsen om krigets oförenlighet ”med Jesu
evangelium och de etiska grundsatser, som
han förkunnat” (”Frikyrkomötet 1929.
Förhandlingar och föredrag”, 1929).
1929 anvisade riksdagen ett extra anslag av
25,000 kr. för bedrivande av upplysningsarbete
i fredsfrågan. 1930 ökades summan till 32,000
kr. 1931 upptogs ett anslag å sistn. belopp i
statsverkspropositionen och beviljades av
riksdagen. Medlen utdelas av regeringen.
I de övriga skandinaviska länderna äro de
viktigaste fredsorganisationerna följ.:
Danmark: Dansk Freds- og Folkeforbundsförening,
stiftad 1882 på initiativ av Fr. Bajer (se denne)
under namnet Föreningen til Danmarks
Neutralisering, 1924 antogs det nuv. namnet; Aldrig
mere Krig, den danska avd. av War resisters
international, stiftad 1926; Kvindernes
Fredsförbund, stiftat 1916; Danske Kvinders
Freds-kcede, stiftad 1916, den danska avd. av Womens
international league for peace and freedom;
organ: ”Fred og Frihed”; Kirkeligt
Verdensfor-bund til Fremme af international Forstaaelse,
den danska avd. av Allmänkyrkliga
världsförbundet, Kristeligt Fredsförbund, stiftat 1913,
representant för Internationella
försoningsförbun-det, organ: ”Fredsvarden”. Finland: Finlands
fredsförbund, stiftat 1920, organ: ”Rauhaa
koh-ti” och ”Frid på jorden”; Finlands
antimilitaris-tiska förbund, stiftat 1921, anslutet till War
resisters international; Finlandskommittén av
Allmänkyrkliga världsförbundet, bildad 1919;
Fin-landsgruppen av Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet, bildad 1926; Finska
lärares fredsförbund, stiftat 1930. Norge:
Norges fredsförening, stiftad 1894, organ:
”Ver-den venter”; Kvinnernes internasjonale liga for
fred og frihet (1915); Verdensförbundet til
fremme av mellemfolkelig förståelse gjennem
kirkene (stiftat 1915 under namnet Norske
presters fredsförening; nuv. namn från 1925;
representerar 9 landsorganisationer); Lærernes
fredsnevnd (1919).
De skandinaviska fredsorganisationerna
samarbeta på flera sätt. Nordiskt
fredsförbund bildades 1918; till detsamma ha
Sv. freds- och skiljedomsföreningen, Dansk
Fredsförening, Finlands fredsförbund och
Norges fredsförening anslutit sig. Nordiska
lärares fredsförbund bildades 1925
vid ett nordiskt skolmöte i Helsingfors.
Anslutna äro de förut nämnda fredsföreningarna
av lärare i de olika nordiska länderna. Ett
Nordiskt i n t e r p a r 1 a m e n t a r i s k t
förbund bildades 1907. — Nordiska
freds-möten höllos före världskriget 5 gånger. Fr.
o. m. 1910 ha dylika möten hållits ung.
vartannat år i de nordiska ländernas huvudstäder.
På mötet i Oslo 1912 beslöts resande av ett
fredsmonument på svensk-norska gränsen. Det
invigdes i aug. 1914. — De nordiska avd. av
Allmänkyrkliga världsförbundet utge fr. o. m.
1930 gemensamt en tidskr., vars sv. titel är
”Kristen gemenskap”.
Ss. synes av ovanstående korta översikt, äro
de krafter, som verka för freden, många och
starka — ehuru de skulle vara betydligt
starkare, om de stode enade kring ett klart fattat
program. Vad som gör läget så kritiskt — rikt på
svårigheter och rikt på möjligheter — är, att
världen befinner sig i en brytningspunkt mellan
två radikalt motsatta former för folkens samliv.
Utvecklingen, påskyndad genom världskriget,
har fört fram till en punkt, då enhet och
samarbete mellan folken blivit livsvillkor. Icke
minst gäller detta på det ekonomiska området.
Men ännu behärskas det allmänna tänkesättet
i stor utsträckning av föreställningar och
känslor från tiden före 1914.
Statssuveräni-tetens teori är i sina konsekvenser oförenlig
med folkens fulla solidariska ansvar. De
politiska och ekonomiska gränserna spela en
ödesdigert skiljande roll. De gamla tankarna
förhindra anpassning till det nya läget. Under
dessa förhållanden har f. en dubbel uppgift:
att försöka hejda den utveckling, som under
inflytande av föråldrade tänkesätt hotar att
föra oss till en ny och väldigare katastrof,
samt att använda den frist, som möjl. kan
vinnas, till att fostra folken att förstå det nya
läget, anpassa sig efter dess krav och
tillgodogöra sig dess rika möjligheter. Den fred, som
vi måste eftersträva, är icke blott frånvaro av
krig, utan ett samhällstillstånd, i vilket varje
nation och varje ras — liksom varje
samhällsklass — ger till det gemensamma
människolivet det bästa bidrag, som densamma är
mäktig. Redan råder, trots allt, ett alla gränser
korsande utbyte mellan folken av materiella
nyttigheter, av konst och litteratur, av
filosofiska, etiska och religiösa ideer. Det återstår
eg. ”blott” att låta politiken bli, liksom dessa
andra mänskliga verksamheter, ett instrument
för främjande av inbördes tjänst mellan
jordens alla folk. N.Bw.
Litt.: C. Sundblad, ”Svenska f:s historia”
(3 bd, 1903—19); A. Wicksell, ”F.” (”Verdandis
småskrifter”, 49, 2 uppl. 1912; 99, 1901); A. H.
— 275 —
— 276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
