FREESIA stitutionellt fabrikssystem, vilket innebar, att arbetarna erhöllo medbestämmanderätt i vissa frågor och andel i företagets vinst. F. införde 1892 8-timmars arbetsdag. F. var även intresserad av jordräntereformer och var 1890—98 ordf, i Bund der Bodenreformer. Bland hans skrifter märkas: ”Die Gewinnbeteiligung der Angestellten” (1905), ”Die konstitutionelle Fabrik” (1909) och ”Nationale Bodenreform” (1926). [T.E-r.] Freesia [fre'-], ett till fam. Irida'ceæ hörande sydafrikanskt växtsläkte, av vilket en del former, 15—30 cm. höga örter med löklik stamknöl och vackra blommor, odlas i Sverige som prydnadsväxter. De drivas lätt fram i växthus el. bänkar. Tidigare har man mest odlat F. ref ra'c-ta, men på senare tid ha införts mera storblommiga typer, hybrider av denna art och F. Leichtli'nii. C.G.D. Free-soil-party [fri sail pä'ti], politiskt parti i U. S. A., grundat 1847 genom sammanslutning av whigpartiets mot slaveriet fientliga flygel och de demokratiska barnburners (se D e-mokrater). Front mot slaveriets utbredande till territoriet var dess lösen. Senare anslöt sig även den äldre abolitionistorganisationen Liberty party (se d. o.). Vid 1848 års val samlade F. s. p. på sina kandidater till president-och v. presidentposterna, de framstående politikerna M. Van Buren och C. F. Adams (se dessa), ett stort antal röster. Efter 1848 radikaliserades partiet, gick tillbaka och ingick i det republikanska partiet (se Re p u b 1 i k a-n e r). B. Freester, Hans, tysk byggmästare, se Fo e r-s t e r. Freewill baptists [frizQil bä'ptists], baptistsamfund, grundat 1780 av B. Randall i New Durham (New Hampshire, U. S. A.). Dess medl. hävda bl. a. Guds fria nåd erbjuden alla människor och människans fria vilja att följa el. motstå Guds kallelse, samt att nattvarden skall vara fritt tillgänglig för alla, som ha ”andlig förening” med Kristus. Jfr Fribaptister och Generalbaptister. S.N. Frega'tt (fra. frégate, ital. fregata, f. ö. av ovisst urspr.), ett tremastat, fullriggat krigsfartyg, som under 1600-talet började användas inom örlogsflottorna. F., som till en början förde 10—30 kanoner i ett täckt batteri, senare 30—50 kanoner i två batterier, och som hade högst 500 mans besättning, var svagare men mera snabbseglande än linjeskeppet och användes huvudsaki. för spaning och handelskrig samt under sjöslag till att taga el. förstöra skadade linjeskepp. Alltefter storlek och art.-styrka kallades f. ”lätt” el. ”svår”. Under 1800- Tyska fregatter från 1600-talet. Samtida kopparstick. talet försågos f. med ångmaskin och även med bepansring och kallades då ång-f. och pansar-f. H.S-k. Frega'ttfågelsläktet, fam. Frega'tidæ, bland de storkartade fåglarna kännetecknas av långt, hakformigt böjt näbb, långa, spetsiga vingar och djupt kluven stjärt. De korta tarserna äro fjäderklädda och tårna förenade genom en djupt flikig simhud. Hithörande fåglar kunna ej simma och röra sig otympligt på land men äro i gengäld ypperliga flygare, snabbare än övriga sjöfåglar och i uthållighet endast över- Fregattfågel. träffade av albatrosserna. De häcka kolonivis på isolerade öar och lägga här sina bon med 3 ägg i trädkronor el. klippskrevor. F. omfattar två, över de tropiska haven utbredda arter. Av dessa blir den stora f., Frega'ta a'quila, 1 m. lång med en vinglängd av 60 cm. Vikten uppgår dock endast till 1,5 kg. Färgen är ovan svart med något ljusare undersida, strupen är naken och tårna röda. H.B-n. Fregattkapten, officersgrad i tyska, franska, italienska och spanska flottorna, motsvarande svensk kommendörkapten. H.S-k. Fregatt-tacklat el. fullriggat är ett segelfartyg, som har tre master med märsar och rår på alla masterna. Fregosi [-gå'si], genuesisk ätt, jämte Doria, — 279 — — 280 —