Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fregosi, ätt - Frei - Freiberg - Freibergit - Freiburg - Freiburgalperna - Freiburgboskap - Freidank (Vridank) - Freidenfelt (Freudenfelt), Christoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREIDENFELT
Spinola och Fieschi (se d. o.) en av de fyra
stora familjerna i Genua. Bland dess medl.,
av vilka flera beklätt dogevärdigheten, må
nämnas grundläggaren av släktens maktställning
Domenico F. Campo, doge 1371—78,
samt T o m a s o F., som blev doge 1415;
sedermera störtad av milanesarna, återvann han
makten 1435 och var doge till 1442. H.Bg.
Frei [-ai], hd i Möre fylke, v. Norge, s. om
Kristiansand; 51,49 kvkm.; 1,137 inv. (1930). S.
Freiberg [fräVbärk], stad i fristaten Sachsen,
Tyskland, på n. sluttningen av Erzgebirge,
mellan Dresden och Chemnitz; 34,918 inv. (1925).
F:s centrala de1, Altstadt, inom vars äldsta
parti domkyrkan och slottet Freudenstein
ligga, omges av en ringgata med promenader.
Staden är säte för Sachsens
bergverksmyndig-heter och har en bergsakad. (stiftad 1765).
De fordom rikt givande silvergruvorna äro
numera utbrutna, och driften är nedlagd sedan
1913. Tillverkning av guld- och silvervaror,
gödningsämnen, precisionsinstrument; textil-,
läder- och porslinsindustri. — I domen, som
visar sengotisk stil, finnes den från en äldre
byggnad bevarade märkliga s. k. Gyllene porten
från 1235, med rika bildverk ur N. T.,
betydelsefulla för Sachsens romanska konst; koret
omändrades under 1500-talet till kursaxiskt
gravkapell. S.;E. W.
FreibergiT, mineral, se F a 1 e r t s.
Freiburg [fräFbork]. 1) Kanton och stad i
Schweiz, se F r i b o u r g.
2) F. i m B r e i s g a u (F. i. Br.), stad i landet
Baden, s. Tyskland, vid floden Dreisam; 90,475
Universitetet, Freiburg i. Br.
inv. (1925). F är vackert beläget vid v. randen
av Schwarzwald, 17 km. från Rhen. Den äldsta
stadsdelen, vid foten av Schlossberg, har
bevarat sin medeltida prägel. Här ligger stadens
förnämsta byggnad, mynstern, med dess
härliga torn, ett av de högsta i världen. Kyrkan
påbörjades o. 1200, och tvärhuset visar sen-
romansk stil; huvudprägeln är dock gotisk
(från 1300-talet). Västpartiet är särdeles rikt
på bildverk både vid portalens yttre och i
förhallen. Tornet har hög genombruten spira,
som redan under medeltiden blev fullbordad.
Det inre smyckas av glasmålningar, altarverk
och monument; högaltaret har en målning av
H. Baldung Grien. F. har vidare flera
offentliga civila byggnader från medeltidens slut och
nyare tidens början; Kaufhaus visar en
intressant övergång från gotik till renässans, vidare
märkas gamla och nya rådhuset m. fl. samt
den ståtliga Schwabentor. — Univ., grundat
1457, har 196 lärare och 3,470 studenter (1929/
30) Säte för en katolsk ärkebiskop. Stadens
gynnsamma läge gör den till huvudstapelplats
för Schwarzwalds och Rhenslättens produkter
(resp, trä och vin). Metall-, textil-,
elektro-teknisk- och möbelindustri. F. har 6
bangårdar och flyghamn. — F., som tillhörde huset
Zähringen, blev stad 1120, kom 1218 till
grevarna av Urach, 1368 till huset Habsburg. Sedan
1600-talet en ytterligt omstridd stad och ofta
erövrad, bl. a. av svenskarna, tillhörde F.
skiftande herrar, tills det 1806 tillföll Baden.
Under upproret i denna stat 1848—49 var F. säte
för revolutionsregeringen. O.P.; E.W.; [B.]
Freiburgalperna [fräl’bork-], se F r
i-bourgalperna.
Freiburgboskap [fral’bork-], schweizisk
nöt-kreatursras i kantonen Freiburg (Fribourg).
Färg svartbrokig. Fullvuxna kor väga 800—
850 kg. och lämna i medeltal 3,000—3,500 kg.
mjölk med 3,8—4,o % fett. Rasen producerar
goda göddjur och utmärkta dragare. H.Fqt.
Freidank [fraT-] (Vridank), kallas förf,
till en på ordspråk uppbyggd folklig lärodikt,
”Bescheidenheit” (”Levnadsvishet”), utg. av
H. E. Bezzenberger (1872). — Litt.: H. Paul
i ”Sitzungsberichte der Münchener Akad.”,
1899. _ Bth.
Freidenfelt [fräi-] (Freudenfelt),
Christoffer, krigare (trol. 1685—1743),
deltog från 1701 i Karl XII:s krig, följde 1711
med Lagerberg tatarkanens armé, deltog i
kala-baliken i Bender, blev 1714 generaladjutant och
1732 överste för Smålands kav.-reg. Med detta
kom han 1741 till Finland, protesterade
förgäves mot reträtten och fick i okt. 1742 befälet
över trupperna i n. Sverige. Här visade F. stor
både omsikt och tapperhet, slog 24/n en rysk
trupp vid Kemi, den första ljusglimten i detta
bedrövliga krig, och befordrades 26/2 1743 till
generalmajor. I april ej blott avvärjde F. ett
ryskt anfall utan framträngde själv till nära
Uleåborg men drunknade 2% bland drivisen i
Bottniska viken. — Litt.: C. G. Malmström,
”K. Freudenfelt” (i ”Vårt försvar”, 1907). P.S.
— 281 —
— 282 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
