Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - French, John, of Ypres - Frenckell, släkt - Frenckell, 1. Frans Vilhelm von - Frenckell, 2. Otto Reinhold - Frenckell, 3. Arthur Reinhold - Frenckell, 4. Rafael Theodor von - Frenckell, 5. Erik von - Frenesi - Frenitis - Frenninge - Frenolog - Frenologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRENOLOGI
des F. och utnämndes till högste befälhavare
i hemlandet, samtidigt som han erhöll värdig
heten Viscount F. of Ypres and High Lake.
Maj 1918—1921 var han lordlöjtnant och
generalguvernör på Irland. Vid avskedstagandet
upphöjdes F. till Earl F. of Ypres. Han har
utg. ”1914” (1919). — Litt.: G. French, ”The
life of Sir J. F.” (1931). E.Bz.
Fre’nckell, finländsk släkt, stammande från
Johan Christoffer F. (d. 1779), som
1742 inflyttade till Åbo och där övertog landets
äldsta tryckeri. Under sonen Johan
Christoffer F. (1757—1818) och sonsonen Johan
Christoffer F. (1789—1844), båda
akademiboktryckare, utvecklades företaget samt
omfattade förutom tryckeri och bokhandel i
Åbo och Helsingfors jämväl pappersbruk i
Tammerfors; en betydande förlagsrörelse bedrevs
— bl. a. utkommo landets första tidningar och
flera av Runebergs arbeten på förlaget. Den
sistn:s söner voro F. 1), adlad 1868, och F. 2).
— De F:ska företagen, bestående av
pappersbruk i Björneborg och tryckeri i Helsingfors,
ledas nu av F. 3) och F. 4). T.E-r.
1) Frans Vilhelm von F.,
industrimän (1821—78), har på olika områden gjort
en betydelsefull insats i Finlands ekonomiska
utveckling. Sålunda införde han 1841—42
maskiner vid den F :ska firmans pappersbruk i
Tammerfors, som därigenom blev Finlands
första maskinpappersbruk. F. anlade vidare
gasverket i Helsingfors och Tölö sockerbruk. Även
jordbrukets främjande intresserade honom,
och han var den förste, som införde
sånings-maskiner i Finland. F. sökte vidare få till
stånd exportmejerier. Han tillhörde
lantdagarna 1863—64, 1867 (talman i borgarståndet) och
1872. T.E-r.
2) Otto Reinhold F., den föregåendes
bror, bank- och tidningsman (1823—80). Efter
att 1844—56 ha varit delägare i J. C. F. & son
ägnade sig F. åt ekonomiskt skriftställen. Han
var ansvarig utg. för ”Helsingfors dagblad”
1862—63, då han blev direktör för
Förenings-banken. 1866 utnämndes han till direktör för
Finlands bank och var 1875—79 överdirektör i
Statskontoret. F. är känd som en av
liberalismens förkämpar i Finland. T.E-r.
3) Arthur Reinhold F., den
föregåendes son, tidningsman (f. 1861), inköpte 1885
”Huvudstadsbladet”, som han snabbt
upparbetade till det ledande svenskspråkiga organet i
Finland. Han kvarstod som huvudred, till
1928. F. införde 1896 den första
rotations-pressen i Finland. Han tillhörde lantdagarna
1891 och 1897. Ordf, i Finlands
publicistförbund. T.E-r.
4) Rafael Theodor von F., sonson
till F. 1), industriman (f. 1883), v.
häradshövding i Helsingfors 1907—13, var 1912—13
ledare för fondbörsen, därefter bankdirektör och
1923—31 verkst. direktör i Finska
pappers-bruksföreningen. Han är ordf, i styrelsen för
F:ska tryckeri-a.-b. T.E-r.
5) E r i k v o n F., den föregåendes bror,
finansman och politiker (f. 1887), avlade 1912
ingenjörsexamen i Dresden, var 1918
handels-attaché i Berlin, senare direktör för
Emissions-a.-b. och Finlands bank, från 1931
stadsdirek-tör i Helsingfors. F., som tillhör riksdagen
sedan 1927, har ofta anlitats som statsfinansiell
expert och blev 1931 bankfullmäktig. Han
tillhörde Sv. folkpartiets centralstyrelse 1918—24.
T.E-r.
Frenesi’ (fra. frénésie, ytterst till grek, fren,
själ, sinne), ursinne, raseri; förr även:
sinnessjukdom, galenskap; i modern medicinsk
terminologi (frenTtis): inflammation av
mellangärdet. — F r e n e’t i s k, ursinnig, rasande,
utomordentligt ivrig.
FrenFtis, med., se Frenesi.
Frenninge, s:n i Malmöhus län, se F
ränni n g e.
Frenolog [-lå’g], anhängare av frenologien
(se d. o.).
Frenologi’ (till grek, fren, själ, och logos,
lära), det numera vedertagna namnet för den
urspr. av Franz Joseph Gall (se denne)
grundlagda och senare av Spurzheim, G.
Gom-be m. fl. närmare utvecklade läran, att man
direkt ur huvudets form kunde avläsa
karaktären. F., tidigare därför även kallad k
ratt i o s k o p i, föreställer sig därvid hjärnan som
en förbundsstat av olika hjärnorgan, vart och
ett en miniatyrhjärna, fyllande en bestämd
funktion, artskild från de andras. Alltefter den
olika utvecklingsgraden av de särskilda
hjärn-organen och de däremot svarande
själskrafterna el. grundkrafterna företer hjärnan enl. denna
uppfattning en starkare el. svagare utbuktning
på en viss punkt, vilken då också framträder
på själva huvudskålen. Enl. Gall skall det
sålunda finnas ej mindre än 27 olika hjärnorgan
och 27 mot dem svarande själsliga grundkrafter
el. karaktärsenheter; antalet växte hos Galls
lärjungar rätt hastigt till 35 och uppgår enl.
våra dagars frenologer till minst 42. Som ex.
på sådana organ och grundkrafter må anföras:
1) ett organ för ”ordminnet”, förlagt till en del
av hjärnan, som ligger an mot taket av
ögonhålan och vid rik utveckling tränger bakre
väggen av ögonhålan samt därmed även själva
ögongloben något framåt: s. k. glosögdhet;
2) ett ”stridsorgan” — ”mordsinnet” enl. Gall
—, förlagt strax bakom och något ovanför
— 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
