Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fresnel, Augustin Jean - Fresnels spegelförsök - Fresno - Fresta - Frestadius, Anton Vilhelm - Frett - Frettkatt - Freud, Sigmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREUD
struktion av ett linssystem för fyrbelysningen.
”Oeuvres complètes” i 3 bd 1866—70. N.R-e.
Fresnels spegelförsök [fränäTs], se Inter
f e r e n s.
Fresno [frä’znåu], stad i Kalifornien, U. S.
A., i mellersta delen av San Joaquindalen;
52,513 inv. (1930). Centrum i ett stort
vin-och fruktodlingsdistrikt, J.C.
Fresta, s:n i Vallentuna hd, Stockholms län,
n. n. v. om Stockholm; 24,57 kvkm., därav
23,27 land; 1,045 inv. (1931), därav c:a 400 i
Bollstanäs villasamhälle vid Norrviken; 8,05
kvkm. åker (1927; 35,i °/o av landarealen),
10,5# kvkm. skogsmark. I F. ligger Skällnora
kungsgård (se d. o.). — Pastorat: F. och
Hammarby, Roslags v. kontrakt, Ärkestiftet.
J.C.
Fresta’dius, Anton Vilhelm,
industri-idkare (1801—67), grundade 1821 ett
kommissions- och expeditionskontor i Stockholm
för handel med järnvaror och blev
småningom förläggare åt ett stort antal järnbruk i
Norrland. Han innehade vidare Bergsunds
mekaniska verkstad, vilken han upparbetade till
betydande dimensioner. F. var en av
försäk-rmgs-a.-b. Skandias stiftare. F. var starkt
intresserad av välgörenhetsarbete och
organiserade bl. a. hjälpexpeditioner till Finland
under hungersnöden 1863. T.E-r.
Frett, en tämd form av den sydryska illern
(se Iller).
Frettkatt, ett rovdjur, se F o s s a.
Freud [frålit], Sigmund, österrikisk
läkare och psykolog (f. 1856). Enl. egen utsago
först starkt humanistiskt intresserad, blev F.
av yttre skäl läkare,
var lärjunge till
fysiologen Brücke och
hjärnanatomen
Mey-nert, vilka bibringade
honom
naturvetenskaplig metod; blev
docent i Wien 1885,
e. o. prof. 1902, ord.
prof, i nervpatologi
1920. — Sina först
sedermera fullt
uppskattade undersökningar över afasi-
erna (se d. o.) publicerade F. 1891 och
1893, men hade redan då avlägsnat sig från
den samtida, uteslutande
patologiskt-ana-tomiska uppfattningen av nervsjukdomarna. F.
studerade näml, hysterien i Paris 1885—86
hos Charcot, som redan 1883 förklarat, att
hysterien äger psykiska orsaker, och av honom
lärde F. även metoden att genom ihärdig
iakt
tagelse ”se in” sammanhang mellan psykiska
symtom. Från bekantskapen med Delboeufs,
Binets och Janets arbeten samt forskningarna
över hypnosen vann F. övertygelse om de
undermedvetna själsprocessernas existens och
genom de posthypnotiska suggestionernas
verkan bevis för förekomsten av omedvetna
motiv i mänskligt beteende. Efter hemkomsten
förmådde F. en kollega, J. Breuer i Wien, att
offentliggöra ett av honom 1880-81 behandlat
fall av hysteri, botat genom att Breuer under
hypnos uppspårat och i medvetandet
framdragit den bortglömda, resp, undertryckta
psykiska konflikt, som först framkallat symtomen.
F. behandlade först neurospatienter medelst
Breuers hypnotiskt-katartiska (renande) metod?
men övergick till bruket av utfrågningar och
spontan rapport av patienterna, dels därför att
hypnos icke lyckades med alla, dels sedan
han hos Bernheim i Nancy (1889) sett, att
denne kunde genom utfrågning leta sig till
de omedvetna motiven i den posthypnotiska
suggestionen (J. Breuer & F., ”Studien über
Hysterie”, 1895). Metoden att följa patienternas
fria infall, vilken ev. kan föras tillbaka å
förf. L. Börne, har under namnet
psykoanalys (se d. o.) i F:s hand utvecklats till en
inträngande tolkning av symtom och psykiska
processer i allm. Termen psykoanalys
begagnas även för det lärosystem, som F. och
åtskilliga av hans lärjungar uppbyggt medelst
denna metod. F:s första upptäckt var
drömtydningen (se d. o.). Drömmar i neuroserna
befunnos enl. F. vara en kungsväg till
upptäckande av de sjukdomssättande, med
sinnesrörelse behäftade tankekomplexerna (se
Komplex, psyk.). Neurosernas ursprung
vore att huvudsaki. söka i upplevelser av
sexuell art under barndomen; över huvud
avslöjade sig det undermedvetna själslivet som
bestialiskt. F. föranleddes härigenom att i ”Drei
Abhandlungen zur Sexualtheorie” (1905) visa
sexualitetens utveckling från tidiga barndomen,
ur denna förklara perversiteterna (som
former av infantil sexualitet) samt ur dessa
neuroserna. Omedvetna och oförstådda erotiska
förhållanden till föräldrarna etc.
(”Oidipus-kcmplexen”) skulle ligga till grund för alla
neuroser. F. har överlägset tillämpat läran
om det omedvetna, dels å felsägningar,
misstag etc. (”Zur Psychopathologie des
Alltagsle-bens”, 1901; sv. övers. ”Vardagslivets
psykopatologi”, 1924; F:s populäraste arbete), dels
å kvickheten (”Der Witz”, 1905). Den
individuella gudsuppfattningens nära sammanhang
med fadersuppfattningen ledde till
religions-och mytpsykologiska tolkningar, bl. a. i
”To-tem und Tabu” (1913), där F. tror sig hos
— 301 —
— 302 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
