Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freund, 1. Hermann Ernst - Freund, 2. Georg Christian - Freund, Wilhelm Alexander - Freund, Leopold - Freunde der Christlichen Welt - Freundlich, Emmy - Freundlich, Erwin - Frey (tidskrift) - Frey (gud) - Frey, Heinrich - Frey, Max von - Frey, Karl - Freya - Freycinet, Charles Louis de Saulces de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREYCINET
att fortsätta sin lärotid. Emellertid började
han att lära sig teckning och modellering vid
akad. och deltog snart i elevutst. Efter några
år vid akad. reste
han 1817 till Rom.
Han hade då fått
beställning på tolv
apostlar till Frue
Kir-ke. Han grep sig
genast verket an men
berövades
beställningen av Thorvald
sen, som tog den för
egen del. Emellertid
fick han snart ett
nytt stort uppdrag,
en
reliefframställ
ning av ”Ragnarök”, avsedd för
Chris-tiansborgs slott. Den blev emellertid aldrig
riktigt färdig och fullbordades efter F:s död
av H. V. Bissen men förstördes vid slottets
brand 1884. 1828 blev F. hemkallad och vann
medlemskap i akad. med en bild av Thor i
sittande ställning. S. å. blev F. prof, vid
modellskolan. Av F:s övriga fornnordiska
gestalter finnes en ”Loke”, där han lyckats göra
en ypperlig skildring av det lismande
bedrägeriet. Bland smärre arbeten, som F. utförde
efter hemkomsten, märkes den tilldragande
lilla gruppen i Rosenborg Ha ve: gosse, ridande
på en svan. Utom sin lärargärning vid akad.
ägnade F. sin sista tid åt smärre beställningar,
ss. gravstenar och minnestavlor, medaljer m.
m. Även möbelkonsten var en av hans
verksamhetsgrenar. F. var en varm beundrare av
den grekiska antiken och sökte i sin konst
efterlikna denna. Hans stil är dock personlig
med stark känsla för naturen. B.B.
2) Georg Christian F., den
föregåendes brorson, bildhuggare (1821—1900). F. kom
1836 till Köpenhamn för att hos sin farbror
utbildas till bildhuggare. Efter dennes död
arbetade han under H. V. Bissen och var
dekoratör i Thorvaldsens museum, där han utförde
flera av Thorvaldsens arbeten i marmor. I
Rom har han gjort sina bästa självständiga
arbeten, ss. ”Bocciaspelaren” och flera
behagfulla barn- och kvinnostudier, ss. ”Den
spinnande flickan” och gruppen ”To Venner”. B.B.
Freund [fråi nt], Wilhelm Alexander,
tysk kvinnoläkare (1833—1917), prof, i
Strass-burg 1878. F. hörde till generationen av stora
tyska gynekologer i senare hälften av
1800-talet och är mest bekant ss. den förste, som
genom operation borttagit livmodern för
kräfta (1878). _ E.E.-M.
Freund [fråint], Leopold, österrikisk
radiolog och röntgenolog (f. 1868), med. d:r 1904,
prof, i Wien 1915, har huvudsakligast sysslat
med röntgen- och radiumbehandling vid
parasitära hårsjukdomar och bentuberkulos. Å.Ch.
Freunde der Christlichen Welt [frai’ndo —
kri’stlizan vält], se Christliche Welt.
Freundlich [fråi’ntliz], Emmy, österrikisk
politiker (f. 1878). F. invaldes ss.
representant för socialdemokraterna i den
konstituerande nationalförsamlingen 1919 och tillhör
nationalrådet sedan 1920. Hon intar en
ledande ställning i kvinnointernationalen och var
en av v. ordf, vid 1927 års ekonomiska
konferens i Genève. Bland hennes skrifter märkas
”Die Macht der Hausfrau” (1927) och ”Wege
zur Gemeinwirthschaft” (1928). T.E-r.
Freundlich [frai’ntliz], Erwin, tysk
astronom (f. 1885), observatör vid astrofysiska
ob-servatoriet i Potsdam sedan 1920,
föreståndare för Einsteintornet där. F. har särsk.
sysslat med relativitetsteorin och dess
användning på astronomiska problem. Han har bl. a.
utg.: ӆber die Ablenkung des Lichtes im
Schwerefeld der Sonne” (1931). Ch.
Frey [frai], tidskr. för vetenskap och konst,
utgavs i Uppsala 1841—50, red. av F. G.
Afze-lius 1841, C. E. Zedritz 1842—43, 1847—48
och C. F. Bergstedt 1844—46, 1849—50. Bland
medarbetarna märkas C. W. Bottiger, F. F.
Carlson, B. E. Malmström, W. E. Svedelius
och C. J. Tornberg. W.N.
Frey [fräi], fornnordisk gud, se Frej.
Frey [fräi], Johann Friedrich Heinrich
Conrad, tysk zoolog och anatom (1822—90),
prof, i zoologi i Zürich, har bl. a. utg.
”Bei-träge zur Kenntnis wirbelloser Thiere” (1847,
jämte R. Leuckart), ”Grundzüge der
Histolo-gie” (1859), ”Die Lepidopteren der Schweiz”
(1880). O.C-n.
Frey [fräi], Max von, tysk fysiolog (1852—
1932), prof, i Leipzig 1896, i Zürich 1898 och
i Würzberg 1899. F:s viktigaste arbeten
avhandla sinnesfysiologiska problem,
framförallt hudens känselsinne. Han har även lämnat
bidrag till kännedomen om kärlnerverna,
pulsen m. m. F. var medutg. av ”Zeitschrift für
Biologie”. J.E.L.
Frey [fräi], Karl, tysk konsthistoriker (1857
—1917), verkade från 1887 som prof, vid
Berlins univ. och ägnade sig framförallt åt
Italiens renässanskonst, i sht Michelangelo, vars
brev och handteckningar han utgav (1907,
resp. 1911), och varöver han började utge en
större monografi (bd 1, 1907). Efter hans död
utkom ”Der litterarische Nachlass Giorgio
Vasaris”, 1, (1923). E.W.
Freya [fraia], fornnordisk gudinna, se F r
e-j a.
Freycinet [fräsinä’], Charles Louis de
— 305 —
— 306 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
