Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freytag, Gustav - Freytag-Loringhoven, Hugo von - Fria gruppen - Fria hopp - Fria konster - Fria kristliga gymnasiströrelsen - Fria kristliga seminarist- och lärareförbundet (F. K. S. L.) - Fria kristliga studentföreningen - Friant, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIANT
1874—76) samt den sociala romanen ”Soll und
Haben” (3 bd, 1855; sv. övers. ”Debet och
crédit”, 1857). En estetisk utredning är ”Die
Technik des Dramas” (1863). F. var en av
sin tyska samtids mest lästa förf, och en god
representant för den borgerliga liberalismen i
Tyskland under senare hälften av 1800-talet.
Självbiografiska anteckningar: ”Erinnerungen
aus meinem Leben” (1877). ”Vermischte Auf
sätze” (2 bd, utg. av E. Elster, 1901—03). —
”Gesammelte Werke” utgåvos i 22 bd, 1887—
88. — Litt.: H. Lindau, ”G. F.” (1907); J.
Hof-mann, ”G. F. als Politiker, Journalist und
Mensch” (1922). A.Bd.
Freytag-Loringhoven [fraTtaX-läTirjhäfan],
Hugo von, friherre, tysk militär (1855—1924),
fullgjorde sin värnplikt ss. rysk undersåte i
ryska armén, officer vid inf. 1878, major och
avd.-chef vid Generalstaben 1898, överste och
reg.-chef 1907, generallöjtnant och divisionschef
1913, general av inf. 1918 och avsked 1919. Vid
världskrigets utbrott 1914 blev F.
förbindelseofficer vid österrikiska högkvarteret, var jan.
—maj 1915 generalkvartermästare i Stora
högkvarteret, maj 1915—sept. 1916 chef för 9:e
reservkåren och därefter till krigets slut
ställföreträdande chef för generalstaben i hemorten.
F. tjänstgjorde en längre tid ss. lärare vid
krigsakad. och var hedersd:r vid univ. i
Berlin. Han var en ofantligt flitig militärförf. och
har bl. a. utg.: ”Die Heerführung Napoleons
und Moltkes” (1897), ”Die Macht der
Persön-lichkeit im Kriege” (1905), ”Krieg und Politik
in der Neuzeit” (1911), ”Folgerungen aus dem
Weltkriege” (1917, flera senare uppl.),
”Politik und Kriegführung” (1918), ”Heerführung
im Weltkriege” (2 bd, 1920—21),
”Feldherrn-grösse” (1922), ”Die Psyche der Heere” (1923)
och ”Menschen und Dinge, wie ich sie in
meinem Leben sah” (s. å.). E.Bz.
Fria gruppen. Enl. 1909 års proportionella
valsystem sammanfördes valsedlar, som
saknade partibeteckning, till en s. k. fri grupp.
Vid fördelning av mandaten inom en valkrets
blev f. g. mindre gynnad än partigrupperna, i
det att dess jämförelsetal ej utgjordes av hela
antalet valsedlar, som tillhörde gruppen, utan
av rösttalet på den av f. g:s kandidater, som
samlat flest röster. F. g. möjliggjorde i viss
mån ”personröstning” men kom att sakna
praktisk betydelse vid de politiska valen och
försvann genom 1921 års valreform. Även vid
kommunala val förekommo f. g. J.E.N.
Fria hopp, hopp, där händer och armar ej
anlitas som stöd vid el. på något redskap (se
Hopp).
Fria konster, övers, av artes liberales (se
d. o.). I sv. i betydelsen ”sköna konster”,
nu
mera blott om måleri, grafik, skulptur,
arkitektur (se Akademien för de fria
konsterna); förr även om vetenskap el.
konstgren över huvud samt, mera inskränkt,
om boklig konst i motsats till hantverk. E.H
Fria kristliga gymnasiströrelsen är en av
Fria kristliga studentföreningen (se d. o.) 1915
startad och organiserad verksamhet bland
skolungdom på gymnasiestadiet. Verksamheten
bedrives enl. studentföreningens grundsatser,
och gymnasistsföreningar finnas i de flesta
lärov.-städer. Det sammanlagda medl.-antalet
i dessa föreningar utgjorde 1930 o. 650.
Rörelsens organ är ”Gymnasistbladet”. N.J.N.
Fria kristliga seminarist- och
lärareförbundet (F. K. S. L.), stiftat 1918, har till uppgift
att förena blivande och redan utbildade lärare,
som bekänna en personlig kristen tro, till
inbördes uppbyggelse, till väckande av personlig
tro hos vår ungdoms fostrare och till ökande
av intresset för en levande
kristendomsunder-visning. Förbundet räknade 1931 c:a 1,600
medl. . B.E.
Fria kristliga studentföreningen, en på medl:s
bekännelse om personlig kristen tro
grundad sammanslutning av studenter med
frikyrklig åskådning. På gr. av den strängt
stats-kyrkliga inställning, som kännetecknade
Sveriges kristliga studentrörelse (se d. o.), särsk.
Uppsala kristliga studentförbund, under
kors-fararerörelsen 1911—12, beslöto de frikyrkliga
medl. av detta förbund att bilda en egen
organisation med uppgift att främja den frikyrkliga
uppfattningen. En ”frikyrklig krets” bildades
i Uppsala 15/s 1912, och % s. å. en riksförening,
F k. s. Dess uppgift skulle vara ”att verka
för medl:s inbördes uppbyggelse, kamraters
vinnande för Kristus, samförstånd mellan
troende av olika bekännelser, att personlig tro på
Kristus och ett nytestamentligt församlingsliv
må utbredas i vårt land och i hednavärlden”.
Föreningen har lokalavd. i Uppsala, Stockholm,
Lund och Göteborg. Dess organ är ”Frikyrklig
ungdom”, en forts, av ”Frikyrklig tidskr.”.
Föreningens medl.-antal uppgick 1930 till 516. —
Litt.: B. Johansson, ”Tio år” (1922). N.J.N.
Friant [friä’], Louis, greve, fransk krigare
(1758—1829). Förut underofficer, återinträdde
F. efter revolutionens utbrott i tjänst, blev
redan 1794 generalmajor och 1799 för sina
bragder i Egypten generallöjtnant. Efter
återkomsten 1801 deltog F. i alla Napoleons krig samt
utmärkte sig bl. a. vid Eylau, för vilket han
erhöll grevevärdigheten, vid Wagram, i Ryssland
och under fälttåget i Frankrike 1814. F.
hyllade därpå bourbonerna men slöt sig 1815 åter
till Napoleon och kämpade i spetsen för gamla
— 309 —
— 310 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
