Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friant, Louis - Fria ord - Fria rummet - Fria städer - Fria svenska missionen - Friaul - Fribaptister - Friberg, Algot - Friberg, Charles - Friberg, Maikki - Fribeger, Erik - Fribladigt hylle - Friblivande anbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIA ORD
gardet vid Waterloo. Vid bourbonernas
återkomst erhöll F. avsked. P.S.
Fria ord, veckotidn., som utgavs sept. 1900—
okt. 1905 och hade till uppgift att avslöja och
motarbeta förryskningsåtgärderna i Finland.
Tidn., varav även en finsk uppl. (”Vapaita
lehtisiä”) utkom, trycktes på tunt papper i
Stockholm och smugglades till Finland, där den
trots myndigheternas energiska förföljelse var
mycket spridd och blev av betydelse för
opinionsbildningen. Bland medarbetarna voro
A. Neovius, G. Castrén och K. Zilliacus, vilken
även skötte en stor del av de ofta äventyrliga
transporterna till Finland. H.S-m.
Fria rummet, begränsningen av det
utrymme invid ett järnvägsspår, inom vilken intet
fast föremål får finnas och för vilken en
”normalsektion för f. r.” är fastställd. E.R.S.
Fria städer kallas sedan 1300-talet i Tyskland
de talrika städer, urspr. biskopsstäder, som
lydde direkt under Tyska riket, icke under
någon landsfurste, och som icke heller ss. de forna
riksstäderna (se d. o.) stodo under en kungl.
fogde. Från 1866 finnas endast 3: Hamburg,
Lübeck och Bremen. — Sedan 1920 räknas
Danzig i internationellt hänseende ss. f. s. — I s.
Frankrike och Italien grundades på
1100—1200-talen av feodalfurstar många f. s., kallade
Ville-Franche, Villa Franca; namnet anger, att
ditflyttade borgare, liksom i de tyska Freiburg]
blevo personligen fria och undsluppo
beroendet av sina forna godsägarherrar. — Litt.: G.
von Below ”Das ältere deutsche Städtewesen
und Bürgertum” (3 Aufl. 1925). E.K.
Fria svenska missionen, se Svenska fria
missionen.
Friaui [-auT], tyskt namn på landskapet
Friuli, Italien.
Fribaptister kallas medl. av det samfund,
som uppstod kring baptistpredikanten Helge
Åkeson (se denne), då han 1872 på gr. av
skiljaktigheter i trosfrågor ang. försoningen,
rätt-färdiggörelsen m. m. uteslöts ur Sv.
baptistsamfundet. F. betrakta bibeln ss. ”högsta norm
för tro och liv”, från statskyrkan taga de
bestämt avstånd och anse även krigstjänst,
edgång, processer, politik, titlar och rangordning
ss. oförenliga med N. T:s kristendom. Deras
predikanter utbildas ej i några särskilda
skolor och existera på frivilliga gåvor. 1930
uppgick församlingarnas antal till 86 och
samfundets medl. till o. 4,500. De ha eget bokförlag
i Habo (Västergötland) och utge tidskr.
”Upplysningens vän” och ”Lilla upplysningens vän”.
Hednamission bedrives i Afrika och Kina. F.
finnes även i U. S. A., varifrån tidskr.
”Sanningens vän” utgives. — Litt.: ”En
samfunds-bok” (2 uppl. 1929). S.N.
Friberg, Algot, ingenjör, kulturvårdare (f.
2/a 1850), genomgick, efter studier i Uppsala,
Tekn. högsk. samt upprättade 1881 Huskvarna
förnicklingsfabrik. F. har inlagt stor förtjänst
om fornminnens räddande och vård, särsk. i
Jönköpings län, där han 1901 bildade N.
Smålands fornminnesförening och grundläde dess
museum, dels inne i Jönköping, dels i
stadsparken (se B ä c k a b y och Jönköping).
F. var denna förenings sekreterare till 1928
och har utg. dess ”Meddelanden”. Bland F :s
utgrävningar märkas Piksborg och Näs slott på
Visingsö. — F:s hustru Johanna (Hanna)
Christina F., f. Rogberg, kultur- och
personhi-storisk förf. (f. 27/s 1863), har lämnat värdefulla
bidrag till ovannämnda ”Meddelanden”. E.W.
Friberg, Charles Vilhelm, bildhuggare (f.
15/4 1868), begav sig efter studier i Göteborg och
vid Konstakad. till Paris, där han bl. a. var elev
av Falguière, varefter han vistades i Amerika ett
tiotal år. Efter hemkomsten 1905 har F. särsk.
varit verksam som porträttskulptör. F:s mest
bekanta verk, Karl XV:s ryttarstaty på
Djurgården (avtäckt 1909), utmärker sig för god,
ehuru något konventionell form men saknar
djupare karakterisering. Bland övriga verk
märkas porträttbyster av V. Balck, V.
Stenham-mar och John Forsell (K. Teatern). G.V.
Friberg, M a i k k i, finländsk litteratör (1861
—1927), efter studier i Helsingfors och vid
flera utländska univ. fil. d:r i Bern, lärarinna i
Helsingfors 1883—1912, verksam inom
nykterhets- och kvinnorörelsen i Finland. F.
redigerade bl. a. finska kvinnorörelsens organ
”Nutid” 1898—1900, från 1905 sin egen
finskspråkiga kvinnosakstidn. ”Naisten ääni”. S.N.
Friberger, Erik Georg, arkitekt (f. 24/»
1889), Göteborgs
stads
stadsplanearki-tekt 1921—26,
länsarkitekt i Göteborgs
och Bohus län samt
Hallands län sedan
sistn. år, har lett ett
flertal
kyrkorestaureringar samt utfört
ritningar till
skolbyggnader, privathus,
stadsplaner och
begravningsplatser.
G.W.W.
Fribladigt hylle, se Blomma, sp. 219.
Friblivande anbud, (freibleibend),
handels-tekn., anbud, som ej är absolut bindande för
anbudsgivaren. Han kan t. ex. sälja varan till
annan än anbudstagaren, han kan höja priset
o. s. v. Motsatsen är fast anbud el. anbud fast
på hand. Vhgn.
— 311 —
— 312 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
