FRIA ORD gardet vid Waterloo. Vid bourbonernas återkomst erhöll F. avsked. P.S. Fria ord, veckotidn., som utgavs sept. 1900— okt. 1905 och hade till uppgift att avslöja och motarbeta förryskningsåtgärderna i Finland. Tidn., varav även en finsk uppl. (”Vapaita lehtisiä”) utkom, trycktes på tunt papper i Stockholm och smugglades till Finland, där den trots myndigheternas energiska förföljelse var mycket spridd och blev av betydelse för opinionsbildningen. Bland medarbetarna voro A. Neovius, G. Castrén och K. Zilliacus, vilken även skötte en stor del av de ofta äventyrliga transporterna till Finland. H.S-m. Fria rummet, begränsningen av det utrymme invid ett järnvägsspår, inom vilken intet fast föremål får finnas och för vilken en ”normalsektion för f. r.” är fastställd. E.R.S. Fria städer kallas sedan 1300-talet i Tyskland de talrika städer, urspr. biskopsstäder, som lydde direkt under Tyska riket, icke under någon landsfurste, och som icke heller ss. de forna riksstäderna (se d. o.) stodo under en kungl. fogde. Från 1866 finnas endast 3: Hamburg, Lübeck och Bremen. — Sedan 1920 räknas Danzig i internationellt hänseende ss. f. s. — I s. Frankrike och Italien grundades på 1100—1200-talen av feodalfurstar många f. s., kallade Ville-Franche, Villa Franca; namnet anger, att ditflyttade borgare, liksom i de tyska Freiburg] blevo personligen fria och undsluppo beroendet av sina forna godsägarherrar. — Litt.: G. von Below ”Das ältere deutsche Städtewesen und Bürgertum” (3 Aufl. 1925). E.K. Fria svenska missionen, se Svenska fria missionen. Friaui [-auT], tyskt namn på landskapet Friuli, Italien. Fribaptister kallas medl. av det samfund, som uppstod kring baptistpredikanten Helge Åkeson (se denne), då han 1872 på gr. av skiljaktigheter i trosfrågor ang. försoningen, rätt-färdiggörelsen m. m. uteslöts ur Sv. baptistsamfundet. F. betrakta bibeln ss. ”högsta norm för tro och liv”, från statskyrkan taga de bestämt avstånd och anse även krigstjänst, edgång, processer, politik, titlar och rangordning ss. oförenliga med N. T:s kristendom. Deras predikanter utbildas ej i några särskilda skolor och existera på frivilliga gåvor. 1930 uppgick församlingarnas antal till 86 och samfundets medl. till o. 4,500. De ha eget bokförlag i Habo (Västergötland) och utge tidskr. ”Upplysningens vän” och ”Lilla upplysningens vän”. Hednamission bedrives i Afrika och Kina. F. finnes även i U. S. A., varifrån tidskr. ”Sanningens vän” utgives. — Litt.: ”En samfunds-bok” (2 uppl. 1929). S.N. Friberg, Algot, ingenjör, kulturvårdare (f. 2/a 1850), genomgick, efter studier i Uppsala, Tekn. högsk. samt upprättade 1881 Huskvarna förnicklingsfabrik. F. har inlagt stor förtjänst om fornminnens räddande och vård, särsk. i Jönköpings län, där han 1901 bildade N. Smålands fornminnesförening och grundläde dess museum, dels inne i Jönköping, dels i stadsparken (se B ä c k a b y och Jönköping). F. var denna förenings sekreterare till 1928 och har utg. dess ”Meddelanden”. Bland F :s utgrävningar märkas Piksborg och Näs slott på Visingsö. — F:s hustru Johanna (Hanna) Christina F., f. Rogberg, kultur- och personhi-storisk förf. (f. 27/s 1863), har lämnat värdefulla bidrag till ovannämnda ”Meddelanden”. E.W. Friberg, Charles Vilhelm, bildhuggare (f. 15/4 1868), begav sig efter studier i Göteborg och vid Konstakad. till Paris, där han bl. a. var elev av Falguière, varefter han vistades i Amerika ett tiotal år. Efter hemkomsten 1905 har F. särsk. varit verksam som porträttskulptör. F:s mest bekanta verk, Karl XV:s ryttarstaty på Djurgården (avtäckt 1909), utmärker sig för god, ehuru något konventionell form men saknar djupare karakterisering. Bland övriga verk märkas porträttbyster av V. Balck, V. Stenham-mar och John Forsell (K. Teatern). G.V. Friberg, M a i k k i, finländsk litteratör (1861 —1927), efter studier i Helsingfors och vid flera utländska univ. fil. d:r i Bern, lärarinna i Helsingfors 1883—1912, verksam inom nykterhets- och kvinnorörelsen i Finland. F. redigerade bl. a. finska kvinnorörelsens organ ”Nutid” 1898—1900, från 1905 sin egen finskspråkiga kvinnosakstidn. ”Naisten ääni”. S.N. Friberger, Erik Georg, arkitekt (f. 24/» 1889), Göteborgs stads stadsplanearki-tekt 1921—26, länsarkitekt i Göteborgs och Bohus län samt Hallands län sedan sistn. år, har lett ett flertal kyrkorestaureringar samt utfört ritningar till skolbyggnader, privathus, stadsplaner och begravningsplatser. G.W.W. Fribladigt hylle, se Blomma, sp. 219. Friblivande anbud, (freibleibend), handels-tekn., anbud, som ej är absolut bindande för anbudsgivaren. Han kan t. ex. sälja varan till annan än anbudstagaren, han kan höja priset o. s. v. Motsatsen är fast anbud el. anbud fast på hand. Vhgn. — 311 — — 312 —