FRIEDMANN —98; 11 Aufl, 1919) och ”Das Zeitalter des Imperialismus 1884— 1914” (3 bd, 1919— 22). F. var 1909 huvudperson i ett uppmärksammat tryck-frihetsåtal, den s. k. F.-processen, föranlett av beskyllningar från F:s sida om hög-förrädiska stämp-lingar av den serbisk kroatiska riksdagsfraktionen; då det visade sig, att F. blivit bedragen av förfalskade dokument, nedlades processen. Th. Friedlaender [frFtlän-], Carl Gottfried Immanuel, vulkanforskare (f. 1871), sedan 1901 bosatt i Neapel, där han 1913 grundläde ett privat vulkaninst.; sedan 1913 utg. av ”Zeit-schrift für Vulkanologie”. F. har utg. bl. a. ”Die Geschichte des Vesuv” (jämte G. B. Alfano, 1929). K.A.G. Friedland [fri'tlant], tjeck. Frijdlant v Cech-åch, stad i n. Böhmen, Tjeckoslovakien, vid foten av Isergebirge, n. om Reichenberg (Liberec); 6,172 inv. (1921). — 1627—34 bar Wallenstein titeln hertig av F. S. Friedla'nder [frid-], Axel Emanuel, präst och förf. (1849—1928), fil. d:r i Lund 1879, docent i estetik 1879—87, prästvigd 1889, lektor i Göteborg 1902—15. F. har utg. arbeten i estetik och teologi, samlingsverket ”Den kyrkliga diktningen” (4 bd, 1900—26) med historisk inledning m. m. S.N. Friedländer [fri't-], David, tysk-judisk reformivrare (1750—1834), sidenfabrikör, var jämte M. Mendelssohn en av de främsta kämparna för judendomens modernisering. Ss. ledare för judeförsamlingen i Berlin, kommunalman, skriftställare och mecenat verkade F. för folkupplysning, skolväsendets förbättrande, gudstjänstreformer och översättning av religiös litteratur på tyska samt utåt för judarnas emancipation genom undantagslagarnas avskaffande. * C.V.J. Friedländer [fri't-], L u d w i g, tysk filolog (1824—1909), prof, i klassisk filologi i Königsberg 1858 —92, därefter i Strassburg. Bland F:s Ludwig Friedländer. skrifter märkas framförallt den fängslande ”Darstellungen aus der Sittengeschichte Roms” (3 bd, 1862—71, 10 Aufl., 4 bd, 1921—23), kommentarer och textuppl., delvis med övers., till Martialis (1886), Petronius (2 Aufl. 1908) och Juvenalis (1895). F:s ”Erinnerungen, Reden und Studien” utgåvos 1908. W.N. Friedländer [fri't-], Max, österrikisk skriftställare (1829—72), efter italienska kriget en av den konstitutionella författningens främsta förkämpar i pressen. Jämte M. Etienne grundade F. 1864 ”Neue freie Presse”. F. var kusin till F. Lassalle. [C.] Friedländer [fri't-], Max, tysk musikforskare (f. 1852), var först konsertsångare, 1894 docent i musikhistoria, 1903 prof, vid Berlins univ. F. har inlagt stora förtjänster om Schu-bertforskningen, red. nya uppl. av Schuberts, Schumanns och Mendelssohns sånger samt olika samlingar av tyska folkvisor. Hans viktigaste arbete är ”Das deutsche Lied im 18. Jahrhundert” (2 bd, 1902). F.S-l. Friedländer [fri't-], Max, tysk konsthistoriker (f. 1867), har ägnat sig åt museiväsendet, särsk. i Berlin, där han under de senare åren beklätt posten som direktör för ta-velsamlingen i Kaiser Friedrichmuseet. Som forskare har han särsk. arbetat inom det äldre tyska och nederländska måleriets områden, där han utg. grundläggande arbeten, ss. ”Von Eyck bis Bruegel” (1915), ”A. Dürer” (1921), ”P. Bruegel” (s. å.) samt framförallt ”Die altnie-derländische Malerei” (1924—31, varav 9 bd utkommit). E.W. Friedländer von Malheim [frft- fån [-mä'l-haim],-] {+mä'l- haim],+} Friedrich, österrikisk målare (1825 —1901). Historiska framställningar och genrebilder äro F :s specialiteter. Hans folklivsbilder från Wien utmärka sig för realism, behaglig humor och en god portion sentimentalitet. B.B. Friedman [fri't-], I g n a z, polsk pianist (f. 1882), elev av H. Riemann och Th. Leschetitzky, högt ansedd pianovirtuos med avgjord läggning för det briljanta; särsk. framstående som Chopinspelare. På sina vidsträckta resor har han ofta besökt Sverige. F. har även framträtt med förträffliga kompositioner för sitt instrument. F.S-l. Friedmann [fri't-],. S i e g w a r t, ungersktysk skådespelare (1842—1916), 1864—71 anställd vid kungl. teatern i Berlin, spelade sedan huvudsaki. i Wien och Hamburg, var 1883—92 meddirektör för Deutsches Theater (se d. o.) i Berlin och uppträdde till 1909 tillfälligtvis som gäst. F. var en skarpt individualiserande karaktärsskådespelare med sällsynt rörlig fantasi, starkt temperament och frodig humor. — 325 — — 326 —