Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedmann, Siegwart - Friedmann, Hermann - Friedreich, Nikolaus - Friedrich (namn) - Friedrich, Caspar David - Friedrich, Johann - Friedrich, István (Stephan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIEDMANN
C. D. Friedrich: Två vandrare se på månen.
Galleriet, Dresden.
Hans glansroller voro Richard III och Shylock
i ”Köpmannen i Venedig”. G.K-g.
Friedmann [fri’t-], Hermann, tysk-baltisk
filosof (f. 1873), jurist, bosatt i Helsingfors. I
”Die Welt der Formen” (2 Aufl. 1930) har F.
utvecklat en ”morfologisk idealism” och gör
gällande, att vår mänskliga uppfattning
bestämmes ant. av känselsinnet (h a p t i k) el. av
synsinnet (optik), liksom att optikens språk är
det rikare och smidigare. Spänningen mellan
nätur- och kulturvetenskaper vållas främst
därav, att de förra övervägande begagna
känselsinnets, haptikens, termer, varför F. också
påyrkar, att dessa i den vetenskapliga enhetens
intresse skola översättas till optikens språk.
F. har ss. föreläsare besökt Sverige 1930. —
Litt.: F. Kuntze, ”Der morphologische
Idealismus” (1929). A.N.
Friedreich [frftralz], Nikolaus, tysk
läkare (1825—82), sedan 1858 prof, i patologi och
terapi samt föreståndare för den medicinska
kliniken i Heidelberg. F. är bekant som
forskare på skilda områden av den interna medicinen
och nervterapin; han utgav bl. a. ”Die
Krank-heiten des Herzens” (1861) och ”Über
progressive Muskelatrophie, über wahre und falsche
Muskelhypertrophie” (1871). [WÅ:.]
Friedrich [frfdrizj, tysk namnform för
Fredrik (se d. o.).
Friedrich [frFdriz], Caspar David, tysk
målare (1774—1840), fick sin tidigaste
undervisning i sin fädernestad Greifswald, studerade
sedan vid konstakad. i Köpenhamn och slutl. i
Dresden, där han för
framtiden bosatte sig.
Naturintrycken från
hembygden,
bekantskapen i Dresden med
norrmannen Dahls
realistiska konst och med
de gamla holländska
landskapsmästarna
samt slutl. förbindelsen
med den romantiska
kretsen kring Tieck
utgjorde
de [-grundläggande-] elementen i hans
konst. Genom
oavlåtligt studium ernådde
han en skarp blick för
alla företeelser i
naturen. En fast teckning
sammanhåller de
ytterst enkla motiv han
väljer: ”Korset i ber
get”, 1807, en kal
klippa med ett kors,
”Havsstrand i månsken”,
”Trädesåkern”. Men den realistiska iakttagelsen
är för F. endast ett medel, huvudsaken är
bildens romantiska stämningsinnehåll. Han vill
skapa symboler och uttryck för betraktarens
känslo- och fantasivärld och är trots
uppenbart naiva drag också en djup och poesifull
konstnär. Länge bortglömd, börjar F. nu
allt-njera betraktas ss. en av den tyska konstens
självständigaste gestalter. M.Bjn.
Friedrich [fri’dri£], J o h a n n, tysk katolsk
teolog (1836—1917), e. o. prof, i kyrkohistoria i
München 1865. På Vatikankonsiliet 1870
tillhörde F. oppositionen mot ofelbarhetsdogmen
och blev 1871 exkommunicerad. F. var en av
gammalkatolikernas (se d. o.) ledare och har
bl. a. utg. ”Kirchengeschichte Deutschlands”
(2 bd, 1867—69), ”Tagebuch, während des
Vatikanischen Konzils geführt” (1871),
”Ge-schichte des Vatikanischen Konzils” (3 bd, 1877
—87), ”Ignaz von Döllinger” (3 bd, 1899—
1901). S.N.
Friedrich [fri’dri^], Istvån (Stephan),
ungersk politiker (f. 1883), urspr. ingenjör,
1912 medl. av det oppositionella partiet under
M. Kårolyi (se denne). Vid krigsutbrottet
in–ternerad i Frankrike, lyckades F. fly till Ungern
och deltog i världskriget ss. art.-officer. Jämte
Kårolyi tog han framstående del i händelserna
kring revolutionen 1918 och blev i
revolutions-ministären Kårolyi statssekreterare hos
krigsministern. Under intryck av
revolutionsrörelsens bolsjevikisering (Béla Kun) blev F.
mot-revolutionär och anslöt sig till det konservativa
— 327 —
— 328 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
