FRIES partiet. Under bolsjevikregimen blev han häktad och dömdes till döden men lyckades undkomma. En av huvudorganisatörerna av mot-revolutionen, lät F. aug. 1919 häkta den socialistiska ministären Peidl och blev själv ministerpresident (aug.—nov. 1919); han gjorde i denna egenskap landet stora tjänster under rumänernas framfart i Ungern (se Ungern, hist.). Under påtryckning av ententemakterna trädde F. tillbaka men blev krigsminister i C. Huszårs ministär (1919—20) och var den ledande vid det kristligt-nationella partiets bildande (1919). Fr. o. m. nationalförsamlingen 1920 har F:s politiska utveckling gått alltmera åt höger; han tillhörde en tid G. Andråssys s. k. legitimistparti och bildade slutl. (1922) ett ungerskt fascistparti. Därefter har F. medverkat vid flera, delvis fantastiska, politiska strävanden och står nu (1931) täml. isolerad. Från sin plats i representantkammaren och i sin politiska agitation bekämpar han ihärdigt men föga framgångsrikt Bethlen (se denne). Th. Friedrichroda [fridrizrä'da], stad i Thü-ringen, Tyskland, på n. sluttningen av Thüringer Wald, s. v. om Gotha; 5,683 inv. (1925). Livligt besökt kurort (13,250 gäster 1928). S. Friedrichsfelde [fridri^sfäTda], B e r 1 i n-F., stadsdel i ö. Berlin, inkorporerad 1920. Friedrichshafen [fridri^shäTan], stad i Würt-temberg, vid Bodensjön; 11,724 inv. (1925). Luftskeppsvarv (se Z e p p e 1 i n). Friedrichshagen [fridrizshä'yan], stadsdel i s. ö. Berlin, vid Müggelse, inkorporerad 1923. Friedrichsort [fridri^så'rt], förutvarande fästning vid inloppet till Kiels hamn, anlagd 1663 av danske konungen Fredrik III, gav sig 19/i2 1813 till svenskarna. Sedan 1864 i preussisk ägo, förstärktes F. avsevärt samt utgjorde en del av befästningarna till skydd för Kiels krigs-hamn intill 1919, då fästningen enl. Versailles-freden nedlades. A.W.G. Friedrichsruh [fridri^srö'], tyskt gods och Friedrichsruh. slott i närheten av Hamburg, innehades sedan 1871 av furst Otto von Bismarck, som avled där 1898. Friedrich-Wi'lhelmshafen [fridri^-], se M a-d a n g. Friel, s:n i Äse hd, Skaraborgs län, vid Det-tern, vik av Vänern; 17,70 kvkm., därav 17,67 land; 434 inv. (1931; 25 inv. pr kvkm.); 9,64 kvkm. åker (1927; 54,# °/o av landarealen), 4,56 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Tun, F. och Karaby, Kållands kontrakt, Skara stift. J.C. Fri'ele, Christian Frederik Gottfried, norsk publicist (1821 —99), cand jur. 1851, anställd i ”Christiania-posten” 1852—54, därefter i ”Morgenbladet”, från 1857 i dess redaktion, 1865—93 chefred. F. gjorde ”Morgenbladet” till en modern, kulturellt och politiskt ledande tidn. av okända dimensioner i Norge. Hans över drivet polemiska läggning har starkt kritiserats. Th. Friendly societies [frä'ndli sasåTatiz], kallas i England sammanslutningar, vilkas huvudsyfte är att trygga medl:s uppehälle under sjukdom och att bidraga till täckandet av de kostnader en medlems död medför. Se Understödsföreningar. T.E-r. Fries, textil., se Fris. Fries [fris], släkt, stammande från sporr-smeden i Norrköping Adam Jonsson F. (d. 1710), vars sonsons sonson var nedannämnde F. 1). C. 1) Elias Magnus, botanist (1794—1878), fil. d:r och docent i botanik vid Lunds univ. 1814, akademiadjunkt 1819, prof:s titel 1824, bot. demon-strator 1828, Borg-strömiansk prof, i praktisk ekonomi vid Uppsala univ. 1834, prof, i bot. och praktisk ekonomi där 1851, emeritus 1859, direktör för Uppsala bot. trädgård 1851 —63, led. av Veten-skapsakad. 1821, medl. av Svenska akad. 1847, med. hedersd:r i Lund 1868, riksdagsfullmäktig 1844—45 och 1847—48. F:s vetenskapliga forskning var sär — 329 — — 330 —