Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fries, 1. Elias - Fries, 2. Thore (botanist) - Fries, 3. Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIES
deles omfattande och mångsidig,
representerande så skilda områden inom botaniken som
Skandinaviens fanerogamflora, kritiska
växtsläkten, svampar, lavar, växtsystem,
växtgeografi, botanikens historia, växtnamnens etymologi,
fenologiska iakttagelser, praktisk botanik m.m.
Flera hans arbeten äro av grundläggande
betydelse. Bland de floristiskt systematiska må
nämnas ”Novitiæ floræ svecicæ” (1814—24; ny
uppl. 1828), ”Flora hallandica” (1817—18),
”Stirpes agri femsionensis” (1825—27), ”Flora
scanica” (1835—37), ”Summa vegetabilium
Scandinaviæ” (1846—49), ”Symbolae ad
historiam Hieraciorum” (1847), ”Epicrisis generis
Hieraciorum” (1862) m. fl. Inom den
systematiska mykologien äro F :s undersökningar
klassiska, och genom dessa lade han grunden
till den indelning av särsk. hattsvamparna,
varpå svampsystematiken fortfarande bygger.
Bland hans talrika arbeten på detta område
kunna anföras ”Observationes mycologicæ”
(1815—18), ”Systema mycologicum” (3 bd, 1821
—29), ”Elenchus fungorum” (1828), ”Epicrisis
systematis mycologici” (1836—38, ny uppl.
1874), ”Monographia Hymenomycetum Sueciæ”
(2 bd, 1857—63) samt de två stora
avbildnings-verken ”Sveriges ätliga och giftiga svampar”
(1860—66) och ”Icones selectæ
Hymenomycetum” (1867—84). Hans huvudarbete över
lavarna, ”Lichenographia europæa reformata”
(1831), belönades av Vetenskapsakad. med
Lin-néanska större guldmedaljen. Sina
populärvetenskapliga arbeten och forskningar på
gränsområdet till filologi sammanfattade F. i
samlingsverket ”Botaniska utflygter” (3 bd, 1843
—64). En av honom förf. ”Kritisk ordbok
öfver svenska växtnamn” utgavs 1880. F:s
bot. samlingar tillhöra Uppsala bot. inst. Högt
värde äga hans exsickatverk över svampar,
lavar och kritiska fanerogamarter, särsk.
”Herbarium normale”, vars utgivande han fortsatte
in i sena ålderdomen. — Litt.: C. R. Nyblom,
i ”Sv. akad:s handlingar”, 1880; L. Rydeman,
”Om E. F.” (1915). O.Gz.
2) Theodor (Thore) Magnus F., den
föregåendes son, botanist (1832—1913), amanuens
vid bot. trädgården i Uppsala 1853, fil. kand.
1856, fil. d:r och docent 1857, akademiadjunkt
1862, Borgströmiansk prof, i bot. och praktisk
ekonomi vid Uppsala univ. 1877, emeritus 1899,
med. hedersd:r i Uppsala 1900. F. företog ett
flertal forskningsresor, 1868 som deltagare i
Nordenskölds exp. till Beeren Eiland och
Spetsbergen, till Grönland 1871, till skilda delar av
Skandinavien o. s. v. F:s förnämsta
forskningsområde var lavarna, där hans arbeten äro
klassiska, ss. ”Lichenes arctoi” (1860) och den
stora, sammanfattande monografien ”Licheno-
graphia scandinavica” (1871—74), vilken, ehuru
ofullbordad, utgör ett standardverk inom
lavforskningen. F. har
även utg. exsickat
verk över lavar.
Inom mykologien äro
särsk. hans
undersökningar över
tryffelsvamparna (1909)
av stort värde. I ett
stort antal arbeten
har F. skildrat
naturvetenskapernas,
särsk. botanikens,
historia i vårt land,
och hans kritiska
forskningar över Linné och hans samtida, vilka
utgåvos som rektorsprogram (8 h., 1893—97)
och senare i utvidgat, omarbetat skick ss.
Lin-nébiografi (2 bd, 1903), utgöra ett
monumentalverk över den tidens kulturhistoria. Till stor del
på F:s’ initiativ tillkom 1879 Linnéanska
stiftelsen på Hammarby, genom honom utgåvos
”Skrifter af Carl von Linné” (5 bd, 1905—13)
och påbörjades serien ”Bref och skrifvelser af
och till Carl von Linné”, varav genom F. 6 bd
blevo utg. (1907—12). F. ivrade varmt för
naturvetenskapens popularisering, ingrep kraftigt
i utvecklingen av den tillämpade botaniken
i vårt land och togs på gr. av sin stora
praktiska duglighet vid upprepade tillfällen i
anspråk för offentliga uppdrag. Han grundade
1852 Botaniska föreningen (senare
Naturvetenskapliga studentsällskapets bot. sektion) och
var ett halvt årh. dess sammanhållande kraft,
utgav 1857—58 och 1865—68 ”Botaniska
notiser”. F :s botaniska samlingar tillhöra Uppsala
bot. inst. — Litt.: C. A. M. Lindman, ”Th. M.
F.” (i ”Vetenskapsakad :s årsbok”, 1914; E.
Hemmendorff, ”Th. M. F.” (i ”Sv. botanisk
tidskr.” 1914). O.Gz.
3) Klas Robert Elias F., den föregåendes
son, botanist (f. 1876), fil. d:r och docent
i botanik vid Uppsala univ. 1905, lektor i
biologi och kemi i
Uppsala 1913, prof.
Bergianus vid
Bergi-anska trädgården
1915, har företagit
vetenskapliga
forskningsfärder, bl. a. till
Argentina och
Bolivia (1901—02),
Syd-och Centralafrika
(1911—12) samt till
Östafrika (1921—22).
F. har särsk. ägnat
sig åt de högre
väx
— 331 —
— 332 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
