Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fries, släkt - Fries, 1. Ellen - Fries, 2. Karl - Fries, Jakob Friedrich - Fries, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIES
Fries [fris], släkt stammande från
rusthålla-ren på Tarsta i Sköllersta s:n, Närke, Nils
Nilsson Frijs (d. 1737). C.
1) E 11 e n F., pedagog, författarinna (1855
—1900), fil. kand, i Uppsala 1879, fil. d:r 1883
(den första sv.
kvinna, som
promoverats) , lärarinna vid
Åhlinska skolan från
1885 samt
studierektor från 1890 med
uppgift att
organisera det nybildade
gymnasiet. F. var
en av initiativtagarna
till Fredrika-Bremer •
förbundet (1884) och
led. i dess första
styrelse samt i red.
av ”Tidskr. för hemmet”. Till världsutst. i
Chicago 1893 redigerade F. den sv.
damkommitténs ”Reports” och var ombud i International
council of women (med syfte att verka för
sammanslutning av kvinnoföreningar inom alla
kulturländer), som i samband härmed
konstituerades. I Sverige tog hon 1896 initiativ till
Svenska kvinnornas nationalförbund och var
en av inbjudarna till Nya Iduns första
sam-kväm 1885 samt dess första ordf. F. har bl. a.
utg.: ”Bidrag till kännedomen om Sveriges och
Nederländernas diplomatiska förbindelser
under Karl X Gustafs regering” (gradualavh.
1883), ”Erik Oxenstierna” (1889), ”Teckningar
ur sv. adelns familjelif” (2 bd, 1895—1901, 2
uppl. 1901—10), ”Märkvärdiga qvinnor” (2 bd,
1890—91, bd 2 med titel ”Sv. kvinnor”, 2 uppl.
1920), ”Den sv. odlingens stormän”, 1—3 (1896
—99), ”Sv. kulturbilder” (1901, utg. av L.
Wahlström). — Litt.: M. Cederschiöld, ”En
banbry-terska” (1913). — Ellen Fries’
stipendiefond för kvinnliga historieforskare
stiftades 1907 av Sv. kvinnornas nationalförbund.
Fonden, som förvaltas av Uppsala univ.,
uppgick 1931 till 20,300 kr. E.Ltn.
2) Karl Henrik
August F., den
föregåendes syssling,
ungdomsledare (f. 8/a
1861), fil. d:r i
Uppsala 1892,
sekreterare i K. F. U. M. i
Stockholm, i
Förbundet mellan Sveriges
K. F. U. M. 1888—
1921, en av stiftarna
av Kristliga
studentvärldsförbundet och
dess ordf. 1895—
1920, ordf, i Sveriges kristliga studentrörelse
1910—21. 1921—26 bodde F. i Genève ss.
generalsekreterare för K. F. U. M:s världsförbund
och utg. av dess tidskr. ”La Sphère”. Numera
åter bosatt i Sverige, är F. v. ordf, i K. F. U. M:s
världsförbund, ordf, i K. F. U. M. i Stockholm
och i föreningen Soldaternas vänner, led. av
Internationella missionsrådet, Allmänkyrkliga
världsförbundet m. m. F. har utg.: ”Weddåsè
Mårjåm, ein äthiopischer Lobgesang an Maria”
(gradualavh. 1892), ”John R. Mott” (1914),
skrifter ang. den kristna ungdomsrörelsen samt
uppbyggelseböcker. E.Ltn.
Fries [fris], JakobFriedrich, tysk
filosof (1773—1843), från 1804 prof, i Jena, sedan i
Heidelberg, från 1816 åter i Jena, tidvis
entledigad från sin professur av politiska grunder.
F utgår från Kant men förklarar i motsats
till den idealistiska riktningens (Fichte-Hegel)
konstruktiva logik, att den empiriska
undersökningen av medvetandet, alltså psykologien,
utgör grundvalen för den kritiska filosofien
och för upptäckande av a p r i o r i (”Neue
oder anthropologische Kritik der Vernuft”,
1807, 1828). Det finns omedelbara
förnufts-insikter, obevisbara och evidenta, som vi
kunna och måste uppvisa i medvetandet. De
hänföra sig till det sannas, det godas och det
skönas idéer. Även i etiken anknyter F. till
Kant; i medelpunkten står här begreppet
”själsutvecklingens personliga värdighet”.
Religionsfilosofien behandlar frågan om
”världsändamålet”, vilken emellertid icke kan besvaras
av det teoretiska vetandet utan blott genom tro
och ”aning” (”Ahndung”). Om vi förnimma det
sköna och upphöjda i natur och historia ss.
ett utflöde av ett högsta väsens kärlek och
skaparkraft, föreligger enl. F. den särskilda
art av medvetande, som han kallar ”aning”.
F:s’ viktigaste skrifter äro ”Wissen, Glaube
und Ahndung” (1805, ny uppl. 1914), ”System
der Logik” (1811, ny uppl. 1914), ”Julius und
Evagoras”, en filosofisk roman (2 bd, 1822,
ny uppl. 1910). 1847—49 utkommo 2 bd
”Ab-handlungen der Fries’schen Schule” med
bidrag av bl. a. E. Fr. Apelt. Av serien utgives
sedan 1906 av L. Nelson m. fl. en ny följd.
— Litt.: Th. Elsenhans, ”F. und Kant” (2 bd,
1906). E.v.A.
Fries [fris], Ernst, tysk målare och
lito-graf (1801—33). Under talrika resor samlade
F. ett oerhört studiematerial till måleriska
landskapsskildringar, framförallt i Italien och
Tyskland. 1831 kallades han som hovmålare
till Karlsruhe men dog två år därefter på
höjden av sitt rykte. Fin iakttagelse utmärker
hans konst, även hans litograferade bilder av
bl. a. märkliga tyska slott och ruiner. B.B.
— 335 —
— 336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
