Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetsstraff - Frihetstiden - Frihetsår - Frihjul el. fritt hjul - Frihult - Fri idrott, allmän idrott - Friis (från Hesselager), ätt - Friis, 1. Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSTIDEN
skyldiga smittohärdar, där rena förbrytare,
förkomna individer, sinnessjuka el. blott
fattiga och elända av båda könen stuvades
samman i trånga kyffen. På 1700-talet uppstod en
strävan att förbättra de urusla
fängelseförhållandena. Särsk. engelsmannen John
Ho-ward (se denne) och kväkarsekten ha här
utfört ett betydelsefullt arbete. Tanken att
straffets uppgift är att förbättra brottslingen (se
Förbättringsteorien) vann nu
insteg, man skilde de olika elementen i
fängelserna åt och införde för de verkliga
brottslingarna cell- el. isoleringssystemet, även
kallat Philadelphia-systemet. Då en längre tids
fullst. isolering visade sig menlig för
åtskilliga personers kroppsliga och andliga hälsa,
övergick man till det s. k. tystnads- el.
si-lence-systemet: fångarna vistas under natten
i enrum, men arbeta under dagen tillsamman,
ehuru under sträng tystnad . (silence).
Tyst-nadssystemet har nu allmänt avlösts av ett
nytt sådant, det s. k. irländska el. progressiva
systemet. Enl. detta lindras f. gradvis efter
tidens gång och fångens uppförande för att
sluta med villkorlig frigivning (se d. o.). I
modifierad form användes numera detta
f.-system i Sverige. E.S-n.; E.K.
Frihetstiden, beteckning för den period i
Sveriges historia, som sträcker sig från Karl
XH:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772.
Uttrycket är tidigast känt från M. Bruzelius,
”Sxverges historia för ungdom”, 2 (1827). C.
Frihetsår, den tid, under vilken skattefrihet
åtnjutes för en anläggning. F. förekommer
numera endast i fråga om innehavare av kolonat
och kronotorpare i Norrland och Dalarne.
Tiden är begränsad till 15 år. Befrielsen gäller
såväl utskylder till Kronan som annan allmän
tunga. A.Vr.
Frihjul el. fritt hjul är ett hjul, som
genom en enkel manöver kan fastkopplas till
el. frigöras från sin axel. Benämningen har
överförts på den anordning, varmed t. ex.
bakhjulet på en cykel (se d. o.) frikopplas och
fastlåses till den drivande axeln. Denna
anordning kallas även f r i h j u 1 s n a v. På
senaste år har f. även anbringats på bilar.
Avsikten härmed är, att i utförsbackar el. då
farten nedsättes, motorn ej skall behöva
följa med i den snabba rotationen utan
automatiskt ”bli efter” och arbeta i långsam
tom-gångstakt, till dess den åter får gas.
Härigenom uppnås bränslebesparing och minskat
slitage av motorn. I fig. visas en
f.-konstruk-tion på en amerikansk bil av 1931 års modell.
E är en muff på den drivande axeln från
växellådan. Muffen är räfflad på utsidan och
uppbär det skjutbara kugghjulet C och f:s
dri
vande del F. Den drivna delen D är
förbunden med kardanaxeln. Själva f.-anordningen
består av en vanlig rullspärrkonstruktion mel-
Frihjui på automobil.
lan F och D. Genom att draga spaken B åt
ena el. andra hållet kan man ant. sätta f.
i funktion (läget på bilden) el. låsa det
därigenom, att kopplingskugghjulet C ”kuggas in”
med drivna delen D. I båda lägena hindrar ett
fjäderringslås H och en fixeringsfjäder G
f.-spa-ken att ligga an mot C och orsaka onödig
friktion och slitning. Vid backning skall f.
ej kunna fungera. För att då slippa att draga
både på spaken B och växelspaken finnes en
pinne A, som, då den föres åt h. på bilden,
skjuter B och C till låsläget. A erhåller denna
rörelse från backhjulet i växellådan
(prickstrecket på bilden), vilket vid inläggning av
backväxeln föres bakåt, d. v. s. åt h. på bilden.
Då man efter backningen skall köra framåt
och åter vill använda f., lossas detsamma med
spaken B. — Oaktat vissa nackdelar införes
f. alltmera som standardutrustning. v.S.
Frihult, rund spira av furu, 1 å 2 m. lång,
försedd med tågstropp i den ena el. båda
ändarna. Anbringas ss. skydd mot skamfilning
av ett fartygs bordläggning. För samma
ändamål användes även f e n d e r t (se d. o.). T.Hrn.
Fri idrott, allmän idrott, gemensam
benämning på idrottsgrenarna löpning (gång),
hopp och kast (se Idrott). O.K-gh.
Friis [fris], dansk adelsätt, kallad F. från
Hesselager, ”de sorte F :er” el.
”Tre-Egern F :erne”, efter de 3 svarta ekorrar, den
förde i sitt vapen. Ätten utslocknade på
mans-sidan 1716, på kvinnosidan 1763. C.
1) Johan F., ämbetsman (1494—1570).
Efter resor och studier i utlandet blev F. 1524
sekreterare hos Fredrik I och fick ett stort
inflytande. Han verkade sedermera för
Kris
— 355 —
— 356 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
