Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friis, 2. Aage - Friis, Peder - Friis, Jens Andreas - Friis, Frederik - Friis, Michael - Friisboken - Friis-Johansen, Knud - Friis-Möller, Kai - Friis-Skotte, Johannes - Frijs, ätt - Frijs, 1. Christian Emil Krag-Juel-Vind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIIS
1918—25; sv. övers, s.å.). ”Det danska Folks
Historie” (jämte A. Linvald och M.
Macke-prang, 8 bd, 1926—29). C.
Friis [fris], Peder Claussön, norsk präst,
historieskrivare (1545—1614). Vid sidan av sin
prästerliga gärning i Undal drev F.
omfattande geografisk och historisk förf.- och
översät-tarverksamhet. Han har behandlat Norges,
Grönlands och Färöarnas geografi i flera
samlingar samt överflyttat Snorre Sturlassons
sagor o. a. isländsk historisk litteratur till
norska. Hans skrifter trycktes först efter hans död;
F:s Snorreövers. har i Norge blivit synnerligen
spridd och läst. LA.
Friis [fris], Jens Andreas, norsk
språkman (1821—96), teol. kand. 1844,
univ.-stipen-diat i lapska och finska i Oslo 1847, prof. 1866
(ord. 1874). F. var den förste univ.-läraren i
lapska, och hans flitiga förf.- och
översättar-gärning har varit av grundläggande betydelse
för studiet av lapskan och för det norsk-lapska
skriftspråkets uppodlande. ”Lappisk
Grammatik” (1856) är ett förträffligt arbete. ”Ordbog
over det lappiske Sprog med latinsk og norsk
Förklaring samt en Oversigt over Sprogets
Grammatik” (1887) är allt fortfarande en
oumbärlig källa för kännedomen om den lapska
(spec. den norsk-lapska) ordskatten. Av
bestående värde äro också ”Lappisk Mythologi,
Eventyr og Folkesagn” (1871) och F:s’
etnografiska kartor över Finnmarken (1861—62.
omarbetad uppl. 1881) och Troms fylke (1890).
F. översatte åtskilliga religiösa skrifter till
lapska; bl. a. utgav han den norsk-lapska
psalmboken (1870), och i den norsk-lapska
bibelövers. (1895) hade han en betydande del.
F. uppträdde med framgång som reseskildrare
(”En Sommer i Finnmarken”, 1880, m. fl.) och
skönlitterär förf, med ämnen från Lappland
och de norska fjällen; novellen ”Lajla”
(utkommen första gången 1881 under titeln ”Fra
Finmarken”) har blivit övers, till åtskilliga
språk (sv. övers. 1882). Jämväl i jaktens,
sportfiskets och turiströrelsens hävder intar
F. ett aktat rum. Bj.C.
Friis [fris], F r e d e r i k, dansk
jordbruks-forskare (1836—1917), N. J. Fjords
medarbetare vid Forsögslaboratoriets försök på
utfodringens och mejerihanteringens områden och
efter Fjords död 1891 till 1908 föreståndare
för detsamma. 1894—1908 var F. direktör för
Landbohöjskolen i Köpenhamn samt
jordbruksminister 1900—1901. Hj.P.
Friis [fris], Michael Petersen, dansk
ämbetsman (f. 1857), cand. jur. 1883, erhöll 1886
anställning i justitiedep. och var 1904—-11
dep.-chef, 1911—23 överförmyndare. F. har varit
medl. av ett stort antal statliga kommittéer
och kommissioner
samt av styrelsei för
olika merkantila
företag. April—maj 1920
var han under de
kritiska dagarna efter
ministären Zahles
avskedande stats- och
försvarsminister i den
opolitiska
ämbets-mannaregering, som
föregick ministären
Neergaard. B.
Friisboken [fris-], se Codex Frisianus
Friis-Johan’sen [fris-], K n u d, dansk
arkeolog och museiman (f. 1887), 1926 prof, i
arkeologi vid Köpenhamns univ. Efter en grundlig
undersökning om silverfyndet vid Hoby (1923)
utgav F.-J. (s. å. som doktorsavh.) ett arbete
om de sikyoniska vaserna, redigerade och var
medförf. i ”De forhistoriske Tider i Europa”
(2 bd, 1927) samt utgav jämte Chr.
Blinkenberg ett stort verk om de antika vaserna i
Köpenhamns Nationalmuseum (4 bd, 1924—
31). E.W.
Friis-Möller [fris-], K a i, dansk förf. (f. 1888),
har utg. formsäkra diktsamlingar: ”Digte”
(1910, häri bl. a. ”Gallionsfigurens Sang”),
”Indskrifter” (1921) och mycket lyckade
versifierade övers, särsk. av fransk och engelsk
lyrik. Som litterär kritiker, dels i tidn. (särsk.
”Politiken”), dels i de av F.-M. utg. ”Nye
In-telligensblade” (1920—21), har han gjort sig
fruktad genom sina skarpa
randanmärkningar. P.R-iv.
Friis-Skotte [fris-], Johannes Frederik
Nicolai, dansk politiker (f. 1874), anslöt sig till
det socialdemokratiska partiet och var från
1908 verksam ss. kommunalman i
Frederiks-berg, 1918 medl. av Folketinget, 1924—26 och
från 1929 trafikminister i ministären
Stau-ning. B.
Frijs [fris], dansk grevlig ätt, om vars
ursprung se ätten F r i i s från Vadskjærgaard.
1) Christian
Emil K r a g-J u e
1-V i n d-F., greve,
politiker (1817—96).
urspr. jurist, senare
godsägare, länsgreve
vid faderns död 1860.
F. styrde sitt
vidsträckta gods med
duglighet och
avskaffade av egen drift
livstidsarrendet. Ett
vidare syfte hade
stiftandet av jord-
— 359 —
— 360 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
