Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikyrkliga samarbetskommittén - Frikyrklig tidskrift, Frikyrklig ungdom - Frikår - Frikännande - Friköp - Friköpning - Frilager - Friland - Frilandsväxter - Frilastningsbangård - Friledning - Frilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRILLA
har den genom sina hänvändelser till K. m:t
o. a. myndigheter främjat genomförandet av
vissa reformer i för de frikyrkliga
samfunden gynnsam riktning. N.J.N.
Frikyrklig tidskrift, Frikyrklig ungdom, se
Fria kristliga
studentföreningen.
Frikår, av frivilliga sammansatt, mindre
truppavd., vilken — vanligtvis vid fientlig
invasion — uppsättes och understödjer
fälthärens truppförband genom rent militär
verksamhet och företag, vanl. att hänföra till det s. k.
”lilla kriget” (se d. o.). F. bör ej förblandas
med frivilliga sammanslutningar för sjukvård,
djurvård o. d. Folkrättsligt kräves av f., för
att krigets lagar, rättigheter och skyldigheter
skola emot densamma iakttagas, att den står
under befäl av person, som är ansvarig för
sina underlydande, att personalen bär bestämt
och på avstånd igenkännligt utmärkelsetecken,
att vapnen bäras öppet och att den vid sina
operationer iakttager krigets lagar och bruk.
— F. ha förekommit i de flesta krig under
senare årh., t. ex. guerillas under Napoleons
krig på Pyreneiska halvön (1808—13),
Lüt-zows, Thielemanns och Colombs f. under
Preussens frihetskrig (1813—14) samt 1870—
71 års franc-tireurs (se d. o.). Många av de
väpnade styrkor, som efter världskrigets slut
stredo mot det revolutionära Ryssland, torde
ock böra betraktas ss. f. Tack vare den i
största utsträckning tillämpade allmänna
värnplikten förekommo under världskriget f.
knappast under annan form än av överlöpare el.
främlingar sammansatta skaror, t. ex. de polska
legionerna i österrikisk tjänst. E.O.B.
Frikännande, förklarande av domstol, att
mot tilltalad i brottmål förd ansvarstalan
icke kan bifallas. Sedan äldre tid skiljer man
i sv. rätt mellan 3 slag av f.: 1) Rent f.,
ogillande av ansvarstalan, 2) den tilltalade
förklaras mot sitt nekande ej kunna åt saken
fällas, ehuru viss bevisning mot honom
förekommit, 3) målet ställes på framtiden, ”då
det kan uppenbart varda”. I sistn. fall kan
det inom brottets preskriptionstid när som
helst återupptagas. F. enl. 1) och 2) njuter
däremot den tilltalade allt framgent tillgodo.
Undantag bilda urbota mål (utom statsförbry
telser) samt tillgreppsbrott, vilka av överrätt
må åter upptagas, om nya skäl (bevis) yppat
sig. Likaså kunna mål, däri mindre, ännu icke
verkställt straff ådömts, ånyo upptagas. E.K.
Friköp, se Jordlagstiftning och Ofri
grund.
Friköpning kallas rättigheten att genom
erläggande av en viss penningsumma frikallas
från värnpliktstjänstgöring. F. har i Sverige
varit medgiven 1860—72. Ss. stridande mot
den allmänna värnpliktens idé är f. numera
avskaffad i de flesta stater, vilka stadgat
allmän värnplikt. Det förekommer dock, t. ex.
i Sovjet-Ryssland, att värnpliktiga, vilka av
politiska o. a. skäl icke få bära vapen, under
värnpliktstiden åläggas särskild penningskatt.
E.O.B.
Frilager, till allmänt bruk för handelsrörelse
och industriell verksamhet avsedda, under
tullverkets uppsikt stående anstalter, där från
utrikes ort inkommande varor kunna, utan att
underkastas tullbehandling, intagas och
bearbetas, ss. om de befunne sig utanför rikets
tullgräns. Upprättande av f. medgavs i
Sverige 1912, men hittills har intet f. upprättats.
Däremot ha omkr. 30
provianterings-f r i 1 a g e r uppstått. I provianterings-f. får
tullpliktigt gods, som är avsett för
proviante-ring och utrustning av fartyg, uppläggas efter
tullbehandling utan tullavgifts erläggande. Jfr
Frihamn. T.E-r.
Friland. 1) Nationalek. F. (ty. Freiland),
agrar-socialistisk koloni i Brittiska Östafrika, anlagd
1894 av den ungerske nationalekonomen Th.
Hertzka. Avsikten var att anlägga ett
kooperativt harmonisamhälle. Den exp. av
kolonister, som skulle ha uppbyggt F., möttes av så
stora svårigheter, att den upplöstes omedelbart
efter framkomsten. T.E-t.
2) Trädg., varje odlingsplats, där växterna
sakna skydd av överbyggnader (växthus) el.
av drivbänksfönster. C.G.D.
Frilandsväxter, växter, som icke blott under
sommaren kunna växa ute i det fria utan även
(om de äro fleråriga) övervintra där. Hit
räknas sålunda dels alla härdiga träd och
buskar, dels även örtartade s. k. perenna
blomster-växter och vissa köksväxter (sparris m. fl.)
samt slutl. de ettåriga prydnads- och
blomväxter, som nå full utveckling under
sommaren, om de odlas på kalljord, däremot icke
exempelvis dahlior, begonior, pelargonior och
de flesta fuchsior, som måste övervintras
frostfritt inom hus. C.G.D.
Frilastningsbangård, del av större station,
som är ordnad för lastning och lossning av
gods i vagnslaster, massgods, kreatur m. m.
och försedd med lastgator och lastkajer
invid spår, lyftkran, vagnvåg o. d. Jfr
Bangård. E.B.S.
Friledning (ty. Freileitung), elektrisk
luftledning el. friluftsledning, se Elektriska
ledningar.
Frilla (fsv. frilla, fripla, eg. fem. till ett ord
motsvarande isl. fridill, älskare, besläktat med
frid, fria), älskarinna, mätress, konkubin;
bihustru.
— 369 —
— 370 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
