FRILLA har den genom sina hänvändelser till K. m:t o. a. myndigheter främjat genomförandet av vissa reformer i för de frikyrkliga samfunden gynnsam riktning. N.J.N. Frikyrklig tidskrift, Frikyrklig ungdom, se Fria kristliga studentföreningen. Frikår, av frivilliga sammansatt, mindre truppavd., vilken — vanligtvis vid fientlig invasion — uppsättes och understödjer fälthärens truppförband genom rent militär verksamhet och företag, vanl. att hänföra till det s. k. ”lilla kriget” (se d. o.). F. bör ej förblandas med frivilliga sammanslutningar för sjukvård, djurvård o. d. Folkrättsligt kräves av f., för att krigets lagar, rättigheter och skyldigheter skola emot densamma iakttagas, att den står under befäl av person, som är ansvarig för sina underlydande, att personalen bär bestämt och på avstånd igenkännligt utmärkelsetecken, att vapnen bäras öppet och att den vid sina operationer iakttager krigets lagar och bruk. — F. ha förekommit i de flesta krig under senare årh., t. ex. guerillas under Napoleons krig på Pyreneiska halvön (1808—13), Lüt-zows, Thielemanns och Colombs f. under Preussens frihetskrig (1813—14) samt 1870— 71 års franc-tireurs (se d. o.). Många av de väpnade styrkor, som efter världskrigets slut stredo mot det revolutionära Ryssland, torde ock böra betraktas ss. f. Tack vare den i största utsträckning tillämpade allmänna värnplikten förekommo under världskriget f. knappast under annan form än av överlöpare el. främlingar sammansatta skaror, t. ex. de polska legionerna i österrikisk tjänst. E.O.B. Frikännande, förklarande av domstol, att mot tilltalad i brottmål förd ansvarstalan icke kan bifallas. Sedan äldre tid skiljer man i sv. rätt mellan 3 slag av f.: 1) Rent f., ogillande av ansvarstalan, 2) den tilltalade förklaras mot sitt nekande ej kunna åt saken fällas, ehuru viss bevisning mot honom förekommit, 3) målet ställes på framtiden, ”då det kan uppenbart varda”. I sistn. fall kan det inom brottets preskriptionstid när som helst återupptagas. F. enl. 1) och 2) njuter däremot den tilltalade allt framgent tillgodo. Undantag bilda urbota mål (utom statsförbry telser) samt tillgreppsbrott, vilka av överrätt må åter upptagas, om nya skäl (bevis) yppat sig. Likaså kunna mål, däri mindre, ännu icke verkställt straff ådömts, ånyo upptagas. E.K. Friköp, se Jordlagstiftning och Ofri grund. Friköpning kallas rättigheten att genom erläggande av en viss penningsumma frikallas från värnpliktstjänstgöring. F. har i Sverige varit medgiven 1860—72. Ss. stridande mot den allmänna värnpliktens idé är f. numera avskaffad i de flesta stater, vilka stadgat allmän värnplikt. Det förekommer dock, t. ex. i Sovjet-Ryssland, att värnpliktiga, vilka av politiska o. a. skäl icke få bära vapen, under värnpliktstiden åläggas särskild penningskatt. E.O.B. Frilager, till allmänt bruk för handelsrörelse och industriell verksamhet avsedda, under tullverkets uppsikt stående anstalter, där från utrikes ort inkommande varor kunna, utan att underkastas tullbehandling, intagas och bearbetas, ss. om de befunne sig utanför rikets tullgräns. Upprättande av f. medgavs i Sverige 1912, men hittills har intet f. upprättats. Däremot ha omkr. 30 provianterings-f r i 1 a g e r uppstått. I provianterings-f. får tullpliktigt gods, som är avsett för proviante-ring och utrustning av fartyg, uppläggas efter tullbehandling utan tullavgifts erläggande. Jfr Frihamn. T.E-r. Friland. 1) Nationalek. F. (ty. Freiland), agrar-socialistisk koloni i Brittiska Östafrika, anlagd 1894 av den ungerske nationalekonomen Th. Hertzka. Avsikten var att anlägga ett kooperativt harmonisamhälle. Den exp. av kolonister, som skulle ha uppbyggt F., möttes av så stora svårigheter, att den upplöstes omedelbart efter framkomsten. T.E-t. 2) Trädg., varje odlingsplats, där växterna sakna skydd av överbyggnader (växthus) el. av drivbänksfönster. C.G.D. Frilandsväxter, växter, som icke blott under sommaren kunna växa ute i det fria utan även (om de äro fleråriga) övervintra där. Hit räknas sålunda dels alla härdiga träd och buskar, dels även örtartade s. k. perenna blomster-växter och vissa köksväxter (sparris m. fl.) samt slutl. de ettåriga prydnads- och blomväxter, som nå full utveckling under sommaren, om de odlas på kalljord, däremot icke exempelvis dahlior, begonior, pelargonior och de flesta fuchsior, som måste övervintras frostfritt inom hus. C.G.D. Frilastningsbangård, del av större station, som är ordnad för lastning och lossning av gods i vagnslaster, massgods, kreatur m. m. och försedd med lastgator och lastkajer invid spår, lyftkran, vagnvåg o. d. Jfr Bangård. E.B.S. Friledning (ty. Freileitung), elektrisk luftledning el. friluftsledning, se Elektriska ledningar. Frilla (fsv. frilla, fripla, eg. fem. till ett ord motsvarande isl. fridill, älskare, besläktat med frid, fria), älskarinna, mätress, konkubin; bihustru. — 369 — — 370 —