Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frillestad - Frillesås - Friluftsmuseum - Friluftsmåleri - Friluftsteater - Frimaire - Frimarknad - Frimenighed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRILLESTAD
Frillestad, s:n i Luggude hd, Malmöhus län,
ö. s. ö. om Hälsingborg; 10,91 kvkm., därav
10,86 land; 570 inv. (1931; 52 inv. pr kvkm.);
9,71 kvkm. åker (1927; 89,4% av landarealen),
0,i7 kvkm. skogsmark. Egendomar:
Bunke-tofta och Norregård. — Pastorat: Bårslöv,
Fjärestad, F. och Välluv, Luggude s. kontrakt,
Lunds stift. J.C.
Frillesås, s:n i Fjäre hd, Hallands län,
mellan Varberg och Kungsbacka; 45,76 kvkm.,
därav 43,93 land; 910 inv. (1931; 21 inv. pr kvkm.);
12,36 kvkm. åker (1927; 30,5% av
landarealen), 15,87 kvkm. skogsmark. — Pastorat: F.,
Gällinge och Idala, Fjäre och Viske kontrakt,
Göteborgs stift. J.C.
Friluftsmuseum betecknar en fritt i naturen
ordnad samling av närmast etnografiskt
åskådningsmaterial, t. ex. allmogehus el. -gårdar,
även borgarhus och på senare tid hela
stads-partier. De första och likaledes största i
Sverige äro den av A. Hazelius 1891 grundade
Skansen på Djurgården i Stockholm och G.
J:son Karlins skapelse Kulturhistoriska
museet i Lund, vars friluftsavd. ordnades 1892,
då inflyttningen på den nuv. platsen ägde rum.
Den museibildande verksamheten, som till att
börja med var knuten till städerna, har
emellertid även spritt sig till landsbygden, där
under de senare åren en mängd gammelgårdar
bildats, till vilka lokala hembygdsföreningar
tagit initiativet. Till sin yttersta konsekvens
har friluftsprincipen drivits i det av G. J:son
Karlin skapade museet på östarp (Torna hd,
Skåne). Här har en gammal Skånegård
konserverats på sin ursprungliga plats samt inretts
och ordnats ss. en allmogegård före
storskiftets införande. Det är icke blott de med
gården samhörande döda inventarierna, möbler,
husgeråd, lantbruksredskap och fordon, utan
även levande inventarier, ss. gamla
boskapsra-ser, ha samlats hit. I mindre utsträckning drives
även lantbruket efter gamla principer. I
fråga om herremansbostaden på landet har
samma idé realiserats genom kammarherre C.
Lagergrens donation av Tyresö slott och park
samt löjtnant S. Bäckströms gåva, Julita gods,
till Nordiska museet. Bland större f. i
landsorten märkas det i Jönköpings stadspark
(1901), Fornvallen Jamtli vid Östersund samt
museet på Murberget vid Härnösand, som
omfattar ej mindre än 60 byggnader. W.Kln.
Friluftsmåleri, plein-air-måleri, en
konstriktning, som framträdde i Frankrike vid
1800-talets mitt med krav på att ett konstverk med
utemotiv skulle helt utföras i det fria, utan
efterbehandling i ateljén. Konstnärens mål var
att återge det omedelbara intrycket av det
sedda, att fånga motivet vid en viss tidpunkt
på dygnet med aktgivande på luften, ljuset
och färgen och deras ömsesidiga växelverkan.
F:s senare skede sammanfaller med
impressionismen (se d. o.). I Sverige
representeras f. bl. a. av Konstnärsförbundets äldre
generation. G.V.
Friluftsteater. Såväl antikens som i allm.
medeltidens teater spelade i det fria.
Shake-speareteatern var visserligen kringbyggd och
försedd med täckt galleri, men scen och
parterr lågo under bar himmel. Under barocken
och rokokon spelades vid hoven på särsk.
anlagda trädgårdsteatrar med upphöjd gräsplan
som scen och klippta häckar som fond och
sidokulisser. Drottning Lovisa Ulrikas
träd-gårdsteater på Drottningholm är bevarad.
Passionsspelen i Oberammergau (se d. o.) uppföras
sedan 1634 under bar himmel och ha sedan
slutet av 1800-talet fått efterföljare flerstädes
i Tyskland och Österrike. Från o. 1900 givas
fri-luftsföreställningar i de antika teatrarna i
Orange och Béziers samt i den antika
amfi-teatern i Nimes (se Fransk teater).
Exemplet följdes efter världskriget i den antika
teatern i Syracusa, i den antika amfiteatern
i Verona, på arenan i Milano och i sferisterion
i Macerata (se Italiensk teater). I
Tyskland väckte det franska experimentet genast f.
till nytt liv, och i terängen inpassade
”naturteatrar” växte från 1900-talets tidigare år upp
på skilda håll. Sveriges första f. i modern
mening öppnades 1908 i Säter. Den följdes snart
av ’ buskteatrar” landet runt. En särställning
intar den 1909 invigda Skansens f. i Stockholm.
Ihågkommas bör också den numera nedlagda
Hagateatern (från 1918) i Stockholm.
Frilufts-spel av mera tillfällig art ha givits i Stadion i
Stockholm, bl. a. av Kungi. Dramatiska teatern,
i klipporna vid Lysekil av Fredrik Nycander,
på Frösön, på Nyköpings slott och i Gamla
Uppsala. I grannländerna märkas f. vid
Ulve-dalene i Dyrehaven vid Köpenhamn från 1910
och vid Frogner ovanför Oslo från 1915. Jfr
Teater. G.K-g.
Frimaire [-mä’r], 3:e mån. i den franska
republikanska kalendern (se d. o.) av 1793.
Frimarknad, se Marknad.
Frimenighed (jfr Friförsamling), term,
som i Danmark användes 1) om
sammanslutning, vilken i fråga om bekännelse och
gudstjänstordning i huvudsak överensstämmer med
folkkyrkan men dock (i motsats till
Valg-menighed) ställt sig utanför denna (se art.
Danmark. Religiösa förhållanden). Enl. lag 1922
kunna f. få tillåtelse att använda sockenkyrkan
för sin gudstjänst; 2) stundom om
sektsammanslutning med från folkkyrkan avvikande
lärouppfattning. A.M-n.
— 371 —
— 372 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
