Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimmel, Theodor von - Frimont, Johann Maria - Frimurare - Frimurarehuset - Frimurareorden - Frimurareordens i Sverige stamhus - Frimureri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIMURERI
Frimmel, Theodor von, tysk konst- och
musikhistoriker (1853—1928), 1884—93 anställd
vid hovmuseet i Wien. F. har bedrivit ivriga
Beethovenforskningar: ”Beethoven” (i
”Be-rühmte Musiker”, 5 Aufl. 1919), ”Beethoven
und Goethe” (1883) och utg. ”Handbuch der
Gemäldekunde” (2 Aufl. 1904) m. m. F.S-l.
Frimont [-må’], Johann Maria, greve av
Palota, furste av Antrodocco, österrikisk
krigare (1759—1831). I krigen mot turkarna och
fransmännen utmärkte sig F. genom djärvhet
och beslutsamhet och blev 1813 general av kav.
1815 besegrade han som österrikisk
överbefälhavare i Italien Murat och inträngde därpå i
Sydfrankrike, slog Suchet och besatte Lyon.
1821 kuvade F. upproret i Neapel och
belönades därför av dess konung med furstetiteln.
1831 nedslog han resningen i n. Italien och blev
s. å. president i hovkrigsrådet. P.S.
Frimurare, se Frin ureri.
Frimurarehuset, se Frimurareordens
i Sverige stamhus.
Frimurareorden, se Frimureri.
Frimurareordens i Sverige stamhus.
Frimurarelogerna i Stockholm sammanträdde till en
början å olika lokaler, vanl. en restaurang,
men 1776 förhyrdes för samtliga logernas
räkning ”Generalassistance-Contoirets” hus å
Rid-darholmen, vilket inköptes för Frimurareordens
Frimurareordens stamhus i Stockholm.
räkning 1783. Som lokalerna här senare blevo
otillräckliga för orden, inköptes 1874 det vid
Blasieholmstorg belägna Bååtska palatset, som
alltjämt är ordens stamhus. Detta förnämliga
palats uppfördes på 1660-talet för
riksskatt-mästaren Seved Bååt av N. Tessin d. ä. och
består av ett mittparti och två flyglar åt v.
mot Blasieholmsgatan. 1875—-77 lät orden
tillbygga två flyglar åt ö., omslutande en gård,
som sedermera överbyggts. Av det gamla
palatsets inredning är åtskilligt bevarat. I de
ny-tillbyggda flyglarna befinna sig två stora
tre-skeppiga ordenssalar, upptagande flyglarnas
hela bredd. I den gamla n. flygeln blevo arkiv
och bibi. 1912 installerade i nyinredda lokaler;
här äro även några salar upplåtna åt ordens
samtidigt grundade museum, som innehåller
intressanta och värdefulla samlingar av sv. och
utländska frimurareföremål. J.Rk.
Frimureri. Den byggnad el. bygghydda, som
de engelska medeltida byggnadsarbetarna — i
likhet med vad som ägde rum i andra länder,
ss. i Tyskland (Bauhütte) och i Frankrike —
uppförde för eget bruk vid byggnadsplatsen,
kallades lodge (lat. loggia), och denna
benämning övergick småningom att jämväl beteckna
byggnadsskrået el. sammanslutningen av
byggnadsarbetare. Det engelska ordet mason
betyder ej blott murare utan även stenhuggare och
annan vid ett bygge sysselsatt; med
benämningen freemason (fr. franc-macon, ty. Freimaurer,
sv. frimurare), som påvisats redan under
1300-talet, torde ha avsetts en stenhuggare av högre
klass, en bildhuggare, en skulptör. För de
engelska byggnadsskråna gällde stadgar, av
vilka de äldsta till vår tid bevarade härstamma
från 1300-talet. Efter medeltidens slut, särsk.
under 1600-talet, ingingo i de engelska
byggnadslogerna män, som icke tillhörde
byggnadsfacket utan andra yrken och högre
samhällsklasser, och logerna förlorade småningom
sin urspr. betydelse. Några i London
fortlevande bygghyddor sammanslöto sig 1717 under
medverkan av prästen James Anderson, jur.
d:r J. T. Desaguliers m. fl. och bildade den
engelska frimurarestorlogen, som icke längre
befattade sig med praktiskt byggnadsarbete
utan utgjorde ett ordenssamfund, som skulle
befrämja andlig byggnad med begagnande av
de gamla bygghyddornas symboler, emblem
och traditioner. Härmed framträdde f.
offentligt ss. ett sällskap med andligt och symboliskt
innehåll och med religiösa grundsatser till
individens förädling och för utövande av
människokärlek, stående utanför alla politiska
frågor och stridigheter. Anderson utarbetade 1721
för ordenssamfundet på grundval av
bygghyddornas gamla stadgar en författning, ”The
con-stitutions of the freemasons”. I en kort
härefter grundad skotsk frimurarestorloge ingingo
flera skotska från 1500- och 1600-talen
existerande byggnadsloger, vilka sålunda utan
avbrott i arbetet från rena hantverksloger blevo
frimurareloger i modern mening.
F. utbredde sig nu hastigt från England
över hela den civiliserade världen men kom
att i de olika länderna påverkas av skilda
nationella synpunkter och förhållanden,
varigenom åtskilliga frimuraresystem uppstodo, vilka
i flera och fundamentala hänseenden äro från
varandra skiljaktiga, så att knappast mer än
namnet kan anses vara för dem gemensamt.
Dessa skiljaktigheter ha med tiden blivit allt
— 373 —
— 374 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
