FRIMURERI större och betydelsefullare, så att f. n. en mångfald olika frimuraresystem finnas, av vilka flera icke stå i något som helst samband med el. ens erkänna varandra. Det är sålunda icke berättigat att säga, att Frimurareorden är ett ordenssamfund, som existerar över hela världen; något sådant allmängiltigt samfund finnes icke. Däremot finnas i de flesta länder sammanslutningar, vilkas medl. kalla sig frimurare, men vilka sinsemellan ha helt olika innehåll, syften och lärosystem. Vanl. styres en sådan sammanslutning av en storloge, som under sig har ett flertal loger; vissa system arbeta allenast i 3 grader, andra i 11, 33 o. s. v. Det land på kontinenten, där f. först vann insteg, var Frankrike, och de äldsta franska logerna inrättades redan på 1720-talet. Men här utbildades f. på ett i flera avseenden annat sätt än i den engelska storlogen. Under det att denna senare endast arbetade i 3 grader, upp-stodo i Frankrike flera högre grader, dels de s k. skotska graderna, dels andra, vilka stodo främmande för det engelska f:s mera enkla och allvarligt moraliska innehåll. Dessa höggrader ha sedermera införts i England men bilda där fristående sammanslutningar. Under 1800-talet utvecklade sig det franska f. småningom till politiska klubbar, och ur logernas ritualer avlägsnades allt, som hade samband med religion, vilket allt medfört, att den sv. frimurareorden icke har någon gemenskap med de franska logerna. Samma var förhållandet med de italienska logerna, vilka tagits i besittning av socialistpartiet; de blevo för några år sedan av regeringen upplösta. Även i Tyskland inrättades snart frimurare-loger, och 1738 ingick Preussens dåv. kronprins Fredrik, sedermera konung Fredrik II, i en loge, och konungens deltagande i f. blev av betydelse för det tyska f. I Tyskland bildades flera storloger av olika system och innehåll med el. utan höggrader. Det sv. frimuraresystemet infördes av J. W. von Zinnendorf, som 1770 bildade en ännu bestående storloge, som omsluter ett stort antal loger. I Danmark infördes f. på 1740-talet; på 1850-talet övergingo samtliga danska loger till det sv. systemet, vilket redan tidigare antagits i N o r g e. Frimurareloger instiftades i de flesta andra länder i Europa samt även i övriga världsdelar. I U. S. A. finnas flera frimuraresystem, vilkas medl.-antal uppgår till o. 4 mill.; lika många frimurare finnas i C a n a d a. Den första S:t Johanneslogen (gr. 1—3) i Sverige, greve Wrede-Sparres loge, upprättades vid mitten av 1730-talet i Stockholm, och sedermera uppstodo under 1740-talet där flera nya loger. På vad sätt dessa loger instiftats, är icke bekant, men då S:t Johannes-logen Saint Jean auxiliaire inrättades i huvudstaden 1752 av greve Knut Posse på gr. av ett från Frankrike erhållet konstitutorial, kallades den na loge Sveriges moderloge el. den första lag- Svensk frimurareuniform från 1700-talets slut. liga sv. logen. Sistn. loge erhöll senare namnet Den nordiska första och fortlever alltjämt. De hittills i Sverige befintliga logerna arbetade allenast i 3 grader, men 1756 instiftade kanslirådet K. F. Eckleff under åberopande av fullmakt o. a. handlingar, vilka han erhållit från utlandet (förmodligen Genève), i Stockholm en en skotsk S:t Andreas-loge, omfattande graderna 4—5 och 6. Vidare inrättades där Svenska stora landslogen, vilken blev den myndighet, som ägde instifta nya S:t Johannes-loger; lands-stormästare blev riksrådet friherre C. F. Schef-fer och deputerad landsstormästare Eckleff. Med stöd av nyssnämnda handlingar instiftade Eckleff 1759 ett ordenskapitel, vars chef, benämnd ordensmästare, Eckleff blev. Kapitlet omfattade 7:e och högre grader, och Eckleff hade härmed slutfört uppbyggandet av det frimuraresystem, det s. k. svenska systemet, som i allt väsentligt bibehållit sig till våra dagar och som även tillämpas i Danmark, Norge och inom Grosse Landesloge i Tyskland. Detta system, vilket arbetar för sedlig förädling och för människokärlek, fordrar, att den, som vill inträda i samfundet, skall bekänna sig till kristendomen och hysa fosterländska tänkesätt. Missuppfatt — 375 — — 376 —