Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimureri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIMURERI
större och betydelsefullare, så att f. n. en
mångfald olika frimuraresystem finnas, av
vilka flera icke stå i något som helst samband
med el. ens erkänna varandra. Det är sålunda
icke berättigat att säga, att Frimurareorden är
ett ordenssamfund, som existerar över hela
världen; något sådant allmängiltigt samfund finnes
icke. Däremot finnas i de flesta länder
sammanslutningar, vilkas medl. kalla sig
frimurare, men vilka sinsemellan ha helt olika
innehåll, syften och lärosystem. Vanl. styres en
sådan sammanslutning av en storloge, som
under sig har ett flertal loger; vissa system
arbeta allenast i 3 grader, andra i 11, 33 o. s. v.
Det land på kontinenten, där f. först vann
insteg, var Frankrike, och de äldsta
franska logerna inrättades redan på 1720-talet. Men
här utbildades f. på ett i flera avseenden annat
sätt än i den engelska storlogen. Under det att
denna senare endast arbetade i 3 grader,
upp-stodo i Frankrike flera högre grader, dels de
s k. skotska graderna, dels andra, vilka stodo
främmande för det engelska f:s mera enkla och
allvarligt moraliska innehåll. Dessa höggrader
ha sedermera införts i England men bilda där
fristående sammanslutningar. Under 1800-talet
utvecklade sig det franska f. småningom till
politiska klubbar, och ur logernas ritualer
avlägsnades allt, som hade samband med religion,
vilket allt medfört, att den sv. frimurareorden
icke har någon gemenskap med de franska
logerna. Samma var förhållandet med de
italienska logerna, vilka tagits i besittning
av socialistpartiet; de blevo för några år sedan
av regeringen upplösta. Även i Tyskland
inrättades snart frimurare-loger, och 1738
ingick Preussens dåv. kronprins Fredrik,
sedermera konung Fredrik II, i en loge, och
konungens deltagande i f. blev av betydelse för det
tyska f. I Tyskland bildades flera storloger av
olika system och innehåll med el. utan
höggrader. Det sv. frimuraresystemet infördes av J.
W. von Zinnendorf, som 1770 bildade en ännu
bestående storloge, som omsluter ett stort antal
loger.
I Danmark infördes f. på 1740-talet; på
1850-talet övergingo samtliga danska loger till
det sv. systemet, vilket redan tidigare antagits
i N o r g e. Frimurareloger instiftades i de flesta
andra länder i Europa samt även i övriga
världsdelar. I U. S. A. finnas flera
frimuraresystem, vilkas medl.-antal uppgår till o. 4 mill.;
lika många frimurare finnas i C a n a d a.
Den första S:t Johanneslogen (gr. 1—3) i
Sverige, greve Wrede-Sparres loge,
upprättades vid mitten av 1730-talet i Stockholm, och
sedermera uppstodo under 1740-talet där flera
nya loger. På vad sätt dessa loger instiftats,
är icke bekant, men då S:t Johannes-logen
Saint Jean auxiliaire inrättades i huvudstaden
1752 av greve Knut Posse på gr. av ett från
Frankrike erhållet konstitutorial, kallades den
na loge Sveriges moderloge el. den första lag-
Svensk frimurareuniform från 1700-talets slut.
liga sv. logen. Sistn. loge erhöll senare
namnet Den nordiska första och fortlever alltjämt.
De hittills i Sverige befintliga logerna arbetade
allenast i 3 grader, men 1756 instiftade
kanslirådet K. F. Eckleff under åberopande av
fullmakt o. a. handlingar, vilka han erhållit från
utlandet (förmodligen Genève), i Stockholm en
en skotsk S:t Andreas-loge, omfattande
graderna 4—5 och 6. Vidare inrättades där Svenska
stora landslogen, vilken blev den myndighet,
som ägde instifta nya S:t Johannes-loger;
lands-stormästare blev riksrådet friherre C. F.
Schef-fer och deputerad landsstormästare Eckleff.
Med stöd av nyssnämnda handlingar instiftade
Eckleff 1759 ett ordenskapitel, vars chef,
benämnd ordensmästare, Eckleff blev. Kapitlet
omfattade 7:e och högre grader, och Eckleff
hade härmed slutfört uppbyggandet av det
frimuraresystem, det s. k. svenska systemet, som
i allt väsentligt bibehållit sig till våra dagar och
som även tillämpas i Danmark, Norge och inom
Grosse Landesloge i Tyskland. Detta system,
vilket arbetar för sedlig förädling och för
människokärlek, fordrar, att den, som vill inträda i
samfundet, skall bekänna sig till kristendomen
och hysa fosterländska tänkesätt.
Missuppfatt
— 375 —
— 376 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
