FRITZSCH står risken, tills varan kommer innanför fartygets sida. Frakt o. a. kostnader, som uppstå efter inlastningen, betalar köparen. F. v i d f a r-t y g s sida skiljer sig från föregående klausul endast därigenom, att säljarens åligganden upphöra, sedan varan transporterats till kajan, där fartyget är förtöjt; själva inlastningen bekostas av köparen. För klausulen f. å v a g n el. f. å b a n v a g n (eng. free on rail, f. o. r.) gäller, i för järnvägstransport tillämpliga delar, vad som sagts om f. ombord; dock kommer det här på säljarens lott att anskaffa järnvägsvagn. F. vid vagn motsvarar på samma sätt f. vid fartygs sida. Fraktfritt, cost & freight, c & f, c f betyder, att säljaren, liksom vid klausulen f., betalar frakt och övriga kostnader till den angivna destinationsorten. I fråga om ansvaret för godset medföra de båda klausulerna emellertid olika verkningar. Vid fraktfritt-köpet är näml, säljaren fri från ansvar, redan då varan avsänts med fartyg el. järnväg; risken under transporten är alltså köparens. Bestämmelsen fraktfritt Göteborg är således gynnsammare för säljaren än klausulen f. el. franko Göteborg. — Om säljaren utom frakt och övriga kostnader även bekostar försäkringen under transporten, kallas köpet c i f-köp (se d. o.). Vhgn. Fritt farvatten, farvatten (se d. o.), fritt från grund. Fritt hav, se M a r e 1 i b e r u m. Fritto misto (ital., ”blandad frityr”), en italiensk rätt, som består av hönsbitar, lammkotletter, hönslever, kalvhjärna, blomkål, små-pumpor m. m., allt sönderskuret och hastigt kokt i olja och upplagt på papper att rinna av. Serveras med riskroketter efter sv. recept. I.N-y. Frittu'ra marina'ta, se Atherinidae. Frity'r kallas det till viss värme upphettade fett (smör, flottyr, olja), i vilket man kokar rätter av fisk, kött el. grönsaker. 1-N-y. Frity'rdeg, en smet, vars huvudbeståndsdelar äro mjöl, ägg, smält smör, olja el. vatten, någon gång öl, smaksatt med salt. I denna deg doppas mindre bitar av fisk, kött, frukt, t. ex. äpplen, vilka skola kokas i frityr. LN-y. FrFtzen, A 1 o i s, tysk politiker (1840—1916), medl. av riksdagen 1881—87, 1889—1911; medl. av preussiska representantkammaren 1889— 1903, där från 1900 Zentrums ledare. [ArrTi.J Fritzes bokförlag ochbo k handel, Stockholm, grundades 1837 av C. E. Fritze och C. A. Bagge, övertogs 1841 av den förstn., 1862 av P. B. Eklund och E. Giron, 1866 av Eklund ensam, 1870 av K. F. Kruhs och B. Söderberg, uppdelades 1907 på två a.-b., C. E. F:s bokförlags a.-b. (nuv. chef G. E. T. Lindman) och A.-b. C. E. F:s kungl. hofbokhandel (nuv. chef G. Söderberg). Från F:s bokförlag utges bl. a. läroböcker och lexika (”F:s parlörlexika”). W.N. Fri'tzlar, stad i Hessen-Nassau, s. s. v. om Kassel; 3,888 inv. (1925). — Staden hör till de Domen i Fritzlar. mest ålderdomliga i Tyskland med sina gamla befästningstorn och sina medeltidskyrkor, bland vilka den förnämsta är domen, urspr. grundlagd av S:t Bonifacius på 700-talet, i sin nuv. gestalt från 1100—1200-talen, med romansk prägel; bredvid ett rikt museum. E.W Fritzner, Johan, norsk språkforskare (1812 —93), avlade teol. examen 1832 och verkade sedan som präst till 1877, då han tog avsked för att uteslutande ägna sig åt vetenskapliga sysselsättningar; fil. hedersd:r i Köpenhamn 1879. F. har studerat de norska lapparnas språk och kultur och på dessa områden utg. skrifter men är mest bekant för sin ”Ordbog over det gamle norske Sprog” (1862—67; 2 uppl., betydligt utvidgad, 3 bd, 1883—96, avslutad av C. R. Unger), ett trots vissa svagheten synnerligen förtjänstfullt och samvetsgrant arbete, bl. a. rikt på kulturhistoriska och realfilologiska upplysningar och utredningar. E.H. Fritzsch [fritf], T h e o d o r, tysk pedagog, nyherbartian (f. 1868), har utg. nya uppl. av filosofiska skrifter av Kant och Herbart och pedagogiska skrifter av Francke, Basedow, Trapp och Herbart. Bland hans egna arbeten märkas: ”E. Chr. Trapp, sein Leben und seine Lehre” (1900), ”Philantropismus und Gegen-wart” (1910), ”Herbarts Leben und Lehre” — 405 — — 406 —