Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fritsch, Theodor - Fritänkare - Fritänkareföreningar - Friuli - Frivakt - Frivilliga - Frivilliga automobilkåren - Frivilliga motorbåtskåren - Frivilliga skytteväsendet - Frivillige Korps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITÄNKARE
(1921), ”Grundgedanken der Arbeitsschule”
(1922), ”Kant und die Philantropisten” (1924).
V.K-r.
Fritänkare ha mest de brukat kallas, som
ville tänka fritt i religiösa frågor.
Engelsmannen Toland (d. 1772), som var påverkad av
Spi-noza, nämnde sig själv så. Runebergs v.
Dö-beln är en ganska god normaltyp av f. Den
religiösa betoningen kan så bli svagare: då få vi f.
av en mera frivol typ, ofta med Voltaire som
mönster; resp, religionsförnekare. El. den kan
bli starkare, då fritänkeriet fördjupas till
religiös mystik, t. ex. i Spinozas och Fichtes anda.
H.L.
Fritänkareföreningar. Under intryck av den
naturvetenskapliga materialismen och
brytningarna inom teologien mellan konservativ och
modern åskådning i slutet av 1800-talet
bildades på kontinenten talrika s. k. f. (ss. den
första fasta organisationen räknas en
internationell f., bildad i Bryssel 1880), både sådana, som
voro direkt antireligiösa (i sht arbetarrörelsen
upptog på sitt program antireligiös
propaganda), och sådana, som ville företräda en
humanistisk, ”metafysikfri”, socialt verksam religion.
I detta senare syfte bildades i Sverige av A.
Nyström (se denne) Positivistiska samfundet
(se d. o.) i Stockholm 1879. På samma linje
verkade Missionen för förnuftstro i Stockholm.
Andra sv. f. från slutet av 1800-talet med mer
el. mindre direkt antireligiöst program voro
bl. a. Fritänkareförbundet, Utilistiska
samfundet — bildat 1888 i samband med V. E.
Lenn-strands (se denne) antireligiösa verksamhet —,
båda i Stockholm med lokalföreningar i
landsorten. Sv. fritänkareförbundet med säte i
Göteborg bildades 1928 ss. en sektion av den 1925
grundade Internationale proletarischer
Frei-denker (I. P. F.) och i nära anknytning till
Sovjetunionens antireligiösa föreningar, av
vilka De gudlösa (Sojus Bezbojnikov) med
organet ”Den gudlöse” (Bezbojnik) torde vara den
mest kända. Sv. fritänkareförbundet utger de
mera sporadiskt utkommande publikationerna
”Nya fritänkarn”, fortsatt av ”Ateisten”. Av
kommunisterna utgives ”Den gudlöse”. S.N.
Friuli [fri’oli], ty. Friaul, landskap i Italien
på gränsen till Österrike och Jugoslavien,
omfattande Tagliamentos flodområde samt Isonzos
nedre lopp; 9,885 kvkm.; 966,454 inv. (1921). F.
är genomdraget av viktiga samfärdslinjer (Wien
—Rom, Turin—Triest). Inv. (friauler) bedriva
huvudsaki. lantbruk. — F. (Patria del F.) har sitt
namn av den romerska staden Forum Julii. 868
gjordes F. av langobarderna till ett hertigdöme,
som omfattade områdena mellan Tagliamento,
noriska och juliska Alperna och floden Formio
(Risano). Därtill kom Istrien under den fran-
kiska tiden, då F. förvandlades till ett
markgrevskap. Efter markgreven Baldriks
avsättning 828 uppdelades F. i 4 grevskap, av vilka
blott ett behöll namnet F. 1077 förlänade
kej-sar Henrik IV F. till patriarken av Aquileja.
Senare lade Venedig småningom större delen
av F. under sig. En del förblev dock under
grevarna av Görz. Sedan deras ätt 1500 dött
ut, tog kejsar Maximilian I grevskapet i
besittning, och detta kom sålunda under huset
Habsburg. Det venetianska F. kom 1797 till
Österrike, 1805 till det av Napoleon skapade
kungariket Italien. 1814 vann Österrike hela F.
tillbaka; 1866 tillföll det venetianska, 1920 det
övriga F. konungariket Italien. H.Bm;[B.]
Frivakt, den del av besättning el.
vaktmanskap ombord, som för tillfället ej har vakt.
Frivaktare åter benämnes personal, som,
på gr. av befattning ombord (t. ex.
ekonomipersonal), står utanför eg. vakttjänst. H.S-k.
Frivilliga kallas i militär bemärkelse vanl.
personal, som av fri vilja vid krigsutbrott
inträder i tjänst vid försvarsväsendet för att där
ant. bilda f r i k å r e r (se d. o.) el. ingå i de
ord. förbanden. I mera vidsträckt mening kan
ss. f. anses envar, som av fri vilja redan i
fredstid väljer krigstjänsten till yrke i motsats
till äldre tiders tvångsrekrytering. Sådana f.
bilda de stående yrkeshärarna och ingå till
större el. mindre del även i
värnpliktsorganise-rade arméer. Dylik frivillig anställning tages
vanl. av manskap och i lägre
underofficers-grader på ett mindre antal — 1 till 12 — år, i
officers- och, särsk. vad Sverige beträffar,
un-derofficersgraderna under 20—30—40 år. Även
bland värnpliktiga finnas f., vilka av fri vilja
undergå viss utbildning, kvarstanna för
förlängd tjänstgöring o. d. Jfr
Einjährig-f r e i w i 11 i g. E.O.B.
Frivilliga automobilkåren bildades 1915 med
uppgift att med sina medl. jämte deras
automo-biler el. motorcyklar stå till K. m:ts
förfogande i krig och i viss utsträckning även i fred
under fälttjänstövningar. Kårstyrelsens ordf.,
tillika kårchef, tillsättes av K. m:t, som även
fastställt regi, för kåren. E.O.B
Frivilliga motorbåtskåren består av ett
antal flottiljer i kustorter, sedan 1915
sammanslagna till Sveriges f. m., med uppgift att
med sina medl. jämte deras motorbåtar stå
till K. m:ts förfogande i krig och i viss
utsträckning även i fred. Kårstyrelsens ordf.,
tillika kårchef, tillsättes av K. m:t, som även
fastställt kårens regi. E.O.B.
Frivilliga skytteväsendet, se S k y 11 e r
ö-r e 1 s e n.
Frivillige Korps, inom danska lantförsvaret
på frivillig grund organiserade
sammanslut
— 407 —
— 408 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
