FRITÄNKARE (1921), ”Grundgedanken der Arbeitsschule” (1922), ”Kant und die Philantropisten” (1924). V.K-r. Fritänkare ha mest de brukat kallas, som ville tänka fritt i religiösa frågor. Engelsmannen Toland (d. 1772), som var påverkad av Spi-noza, nämnde sig själv så. Runebergs v. Dö-beln är en ganska god normaltyp av f. Den religiösa betoningen kan så bli svagare: då få vi f. av en mera frivol typ, ofta med Voltaire som mönster; resp, religionsförnekare. El. den kan bli starkare, då fritänkeriet fördjupas till religiös mystik, t. ex. i Spinozas och Fichtes anda. H.L. Fritänkareföreningar. Under intryck av den naturvetenskapliga materialismen och brytningarna inom teologien mellan konservativ och modern åskådning i slutet av 1800-talet bildades på kontinenten talrika s. k. f. (ss. den första fasta organisationen räknas en internationell f., bildad i Bryssel 1880), både sådana, som voro direkt antireligiösa (i sht arbetarrörelsen upptog på sitt program antireligiös propaganda), och sådana, som ville företräda en humanistisk, ”metafysikfri”, socialt verksam religion. I detta senare syfte bildades i Sverige av A. Nyström (se denne) Positivistiska samfundet (se d. o.) i Stockholm 1879. På samma linje verkade Missionen för förnuftstro i Stockholm. Andra sv. f. från slutet av 1800-talet med mer el. mindre direkt antireligiöst program voro bl. a. Fritänkareförbundet, Utilistiska samfundet — bildat 1888 i samband med V. E. Lenn-strands (se denne) antireligiösa verksamhet —, båda i Stockholm med lokalföreningar i landsorten. Sv. fritänkareförbundet med säte i Göteborg bildades 1928 ss. en sektion av den 1925 grundade Internationale proletarischer Frei-denker (I. P. F.) och i nära anknytning till Sovjetunionens antireligiösa föreningar, av vilka De gudlösa (Sojus Bezbojnikov) med organet ”Den gudlöse” (Bezbojnik) torde vara den mest kända. Sv. fritänkareförbundet utger de mera sporadiskt utkommande publikationerna ”Nya fritänkarn”, fortsatt av ”Ateisten”. Av kommunisterna utgives ”Den gudlöse”. S.N. Friuli [fri'oli], ty. Friaul, landskap i Italien på gränsen till Österrike och Jugoslavien, omfattande Tagliamentos flodområde samt Isonzos nedre lopp; 9,885 kvkm.; 966,454 inv. (1921). F. är genomdraget av viktiga samfärdslinjer (Wien —Rom, Turin—Triest). Inv. (friauler) bedriva huvudsaki. lantbruk. — F. (Patria del F.) har sitt namn av den romerska staden Forum Julii. 868 gjordes F. av langobarderna till ett hertigdöme, som omfattade områdena mellan Tagliamento, noriska och juliska Alperna och floden Formio (Risano). Därtill kom Istrien under den fran- kiska tiden, då F. förvandlades till ett markgrevskap. Efter markgreven Baldriks avsättning 828 uppdelades F. i 4 grevskap, av vilka blott ett behöll namnet F. 1077 förlänade kej-sar Henrik IV F. till patriarken av Aquileja. Senare lade Venedig småningom större delen av F. under sig. En del förblev dock under grevarna av Görz. Sedan deras ätt 1500 dött ut, tog kejsar Maximilian I grevskapet i besittning, och detta kom sålunda under huset Habsburg. Det venetianska F. kom 1797 till Österrike, 1805 till det av Napoleon skapade kungariket Italien. 1814 vann Österrike hela F. tillbaka; 1866 tillföll det venetianska, 1920 det övriga F. konungariket Italien. H.Bm;[B.] Frivakt, den del av besättning el. vaktmanskap ombord, som för tillfället ej har vakt. Frivaktare åter benämnes personal, som, på gr. av befattning ombord (t. ex. ekonomipersonal), står utanför eg. vakttjänst. H.S-k. Frivilliga kallas i militär bemärkelse vanl. personal, som av fri vilja vid krigsutbrott inträder i tjänst vid försvarsväsendet för att där ant. bilda f r i k å r e r (se d. o.) el. ingå i de ord. förbanden. I mera vidsträckt mening kan ss. f. anses envar, som av fri vilja redan i fredstid väljer krigstjänsten till yrke i motsats till äldre tiders tvångsrekrytering. Sådana f. bilda de stående yrkeshärarna och ingå till större el. mindre del även i värnpliktsorganise-rade arméer. Dylik frivillig anställning tages vanl. av manskap och i lägre underofficers-grader på ett mindre antal — 1 till 12 — år, i officers- och, särsk. vad Sverige beträffar, un-derofficersgraderna under 20—30—40 år. Även bland värnpliktiga finnas f., vilka av fri vilja undergå viss utbildning, kvarstanna för förlängd tjänstgöring o. d. Jfr Einjährig-f r e i w i 11 i g. E.O.B. Frivilliga automobilkåren bildades 1915 med uppgift att med sina medl. jämte deras automo-biler el. motorcyklar stå till K. m:ts förfogande i krig och i viss utsträckning även i fred under fälttjänstövningar. Kårstyrelsens ordf., tillika kårchef, tillsättes av K. m:t, som även fastställt regi, för kåren. E.O.B Frivilliga motorbåtskåren består av ett antal flottiljer i kustorter, sedan 1915 sammanslagna till Sveriges f. m., med uppgift att med sina medl. jämte deras motorbåtar stå till K. m:ts förfogande i krig och i viss utsträckning även i fred. Kårstyrelsens ordf., tillika kårchef, tillsättes av K. m:t, som även fastställt kårens regi. E.O.B. Frivilliga skytteväsendet, se S k y 11 e r ö-r e 1 s e n. Frivillige Korps, inom danska lantförsvaret på frivillig grund organiserade sammanslut — 407 — — 408 —