Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frost - Frost, Edwin Brant - Frosta (härad i Malmöhus län) - Frosta (kontrakt) - Frosta (härad i Norge) - Frosta och Eslövs domsaga - Frostatingslagen - Frostdag - Frosterus, släkt - Frosterus, 1. Johan Gustaf - Frosterus, 2. Gustaf Benjamin - Frosterus, 3. Sigurd - Frostfjärilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROST
na. Se Dagg- och rimfrostbildning
och Frostskydd. H.K-r.
Frost [fråst], Edwin Brant,
nordamerikansk astronom (f. 1866), prof, i astronomi vid
Dartmouth college 1892, prof, i astrofysik vid
univ. i Chicago 1898, direktör för
Yerkesobser-vatoriet 1905, medred. av ”The Astrophysical
journal” sedan 1902. Ch
Frosta, hd i Malmöhus län, kring Ringsjön,
från Kävlingeån i s. v. till gränsen mot
Kristianstads län i n. ö.; 741,90 kvkm., därav 698,14
land; 26,286 inv. (1931; 38 inv. pr kvkm.);
378,20 kvkm. åker (1927; 54,2% av landarealen),
221,77 kvkm. skogsmark. F. omfattar
socknarna Harlösa, Hammarlunda med en del av
Lö-beröds municipalsamhälle, Holmby, en del av
Gårdstånga, Borlunda, Skeglinge, Skarhult, ö.
Ström, Hurva, Gudmundtorp, Högseröd med en
del av Löberöds municipalsamhälle, Lyby,
Hörby, Hörby köping, ö. Sallerup, Svensköp,
Äs-pinge, Fulltofta, Bosjökloster, S. Rörum, Höör
med Höörs municipalsamhälle, Munkarp och N.
Rörum. F. består av två geografiska områden:
den bördiga, av moränlera täckta silurslätten
i s. v. samt det morängrustäckta, delvis
löv-skogsbevuxna urbergsområdet i n. ö., som bl. a.
omfattar en del av Linderödsåsen. (Se vidare
Skåne och kartan vid d. o.). 1920 levde
59,2 % av befolkningen av jordbruk och
boskapsskötsel, 15,o°/o av industri och hantverk.
Inom F. ligga flera större egendomar:
Skarhult, Löberöd, Bosjökloster m. fl. F. bildar ett
tingslag i Frosta och Eslövs domsaga samt
ingår, utom Svensköp, som tillhör Gärds
kontrakt, i Frosta kontrakt, Lunds stift. — Litt.:
”Sockenbeskrivningar från F. härad”, utg. av
G. Carlquist (1920). J.C.
Frosta, kontrakt i Lunds stift, omfattar 12
pastorat: ö. Sallerup och Långaröd; Hörby och
Lyby; Högseröd; Fulltofta och ö. Äspinge; S.
Rörum och Häglinge; Höör och Munkarp; N.
Rörum och Hallaröd; Bosjökloster;
Gudmundtorp och Hurva; Harlösa och Hammarlunda;
ö. Strö, Skarhult, Borlunda och Skeglinge samt
Gårdstånga och Holmby; 28,540 inv. (1931). J.C.
Frosta, hd i Nord-Tröndelag fylke, Norge, vid
Trondheimsfjorden, s. v. om Levanger; 75,4i
kvkm.; 2,943 inv. (1930). S.
Frosta och Eslövs domsaga i Malmöhus län,
omfattar Frosta hd och Eslövs stad; 32,321 inv.
(1931). Tingsställen: Hörby och Eslöv. J.C.
Frostatingslagen, sedan 900-talet ett norskt
tingsförbund, tingslag, av urspr. 8 fylken,
folkland, omkr. Trondheimsfjorden och med
tingsställe på Frosta halvön, från 1500-talet i staden
Trondheim. Tinget upphävdes 1797 och uppgick
i Trondheims stiftsoverret. Av F:s gamla
rättsregler finnes, utom äldre rester, bl. a. en av
ärkebiskop Eystein (östen) ombesörjd
uppteckning, kallad ”Guldfjäder”, utg. i ”Norges gamle
Love”, 1 (1846). — Litt.: A. Taranger, ”De
norske folkelovböker”, 3 (i ”Tidsskrift for
Rets-videnskab”, 1928). E.K.
Frostdag. I Sverige menas därmed ett dygn,
räknat från kl. 21, under vilket lufttemp. vid
något tillfälle nedgått under 0°C. I internatio
nell agrikulturmeteorologi räknas som f. dygn,
då luftens minimitemp. varit 0° C. el. därunder.
Det bör märkas, att lufttemp. ofta är avsevärt
olika på ställen endast några 10-tal m. frår
varandra. Jfr Frost. Hj.P.
Froste’rus, finländsk släkt, av vilken talrika
medl. verkat som präster i Österbotten. En
gr n av släkten upphöjdes 1875 i adligt stånd
med namnet a f F. C.
1) Johan Gustaf F., historiker (1826—
1901), prof, i hist. 1861, överinspektör vid
överstyrelsen för skolväsendet 1869. F. företog
ingående studier i den franska medeltidshistorien
och litteraturen samt i protestantismens historia
i Frankrike. Finländsk historia behandlade han
bl. a. i ”En vändpunkt uti Alexander I:s
regering” (i ”Förhandlingar och uppsatser”, 11,
1898). A.N-ck.
2) Gustaf Benjamin F., den
föregåendes son, geolog och mineralog (1867—1931),
blev 1889 statsgeolog, var 1893—1919 e. o.
lärare i mineralogi och geologi vid Polytekniska
inst. och Tekniska högsk. och utnämndes 1926
till direktör för statens markforskningsinst.
Förutom att F. utfört en del arbeten av mera
lokal betydelse, har han som statsgeolog
väsentligen egnat sig åt geotekniska frågor och
agro-geologi. Han utgav ett flertal arbeten om
nyttiga mineral och bergarter i Finland och intog
inom agrogeologien en ledarställning. K.A.G.
3) S i g u r d F., den föregåendes kusin,
arkitekt och konstskriftställare (f. % 1876),
arkitektexamen 1902, fil. d:r 1920. I en rad
herrgårdar, affärshus och bankhus ävensom i den
arkitektoniska gestaltningen av kraftverk och
industrianläggningar har F. bekämpat den
romantiserande riktningen inom finländsk arkitektur
och gjort sig till förespråkare för rationella
stiltendenser. Jämte G. Strengell utgav F. 1904
stridsskriften ”Arkitektur”. Som konstteoretiker
har F. huvudsaki. ägnat sig åt ingående analyser
av färg- och ljusproblemet i måleriet, bl. a. i
essaysamlingarna ”Olikartade skönhetsvärden”
(1915), ”Solljus och slagskugga”, 1 (1917) och
särsk. i ”Regnbågsfärgernas segertåg” (s. å.) och
”Färgproblemet i måleriet”, 1 (1920,
gradual-avh.). G.V.
Frostfjärilar, Opero’phthera (Cheimato’bia),
släkte av mätarfjärilarnas fam., utmärka sig
bl. a. därigenom, att hannarna ha mycket tunna
— 427 —
— 428 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
