Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostfjärilar - Frosthärdig - Frostkam - Frostknöl - Frostlist - Frostminskningsanslag - Frostskada - Frostskadeförsäkring - Frostskydd - Frostspricka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROSTSPRICKA
vingar och att honornas vingar äro starkt
förkrympta. Sitt namn ha de därav, att de i sitt
fullbildade stadium visa sig sent på hösten efter
de första frostnätterna. — Frostfjärilens el.
Frostfjäril, Operophthera brumata. 1—2 hannar,
3—4 honor; nat. storlek.
frostmätarens, O. bruma’ta, hanne har en
ving-bredd av 23—28 mm., framvingarna äro gulgrå
med otydliga, mörkare tvärstrimmor,
bakvingarna äro något ljusare. Honans korta
vingstum-par nå ej bakkroppens mitt. De ljusgröna, med
vitaktiga längslinjer tecknade larverna, som
fullvuxna nå ung. 25 mm. i längd, leva på bladen
av ett stort antal lövträd, bl. a. på våra
fruktträd. De på våren nykläckta larverna söka sig
in i trädens knoppar just vid lövsprickningen.
Omkr. midsommartiden äro de fullvuxna och
vandra då ned för trädstammarna el. sänka sig
på en fin tråd ned till marken, där de förpuppa
sig. Först i okt.-dec. flyga hannarna i
skymningen, medan honorna, som ej kunna flyga,
krypa upp på trädstammarna, där äggen läggas
i barkspringor, knoppveck o. d. Honornas
oförmåga att flyga gör, att man kan infånga dem
genom att omge trädstammarna med
fångstgördlar, bestrukna med något klibbigt ämne.
Björkfrostmätaren el. björkfrostfjäriln, O.
fuga’ta (borea’ta), liknar föregående, men honans
vingstumpar äro något längre. Dess larver leva
huvudsaki. på björk. Båda arterna förekomma
ända upp i Norrland. E.W-n.
Frosthärdig säges en sådan växt vara, som
äger förmåga att i vegetativt stadium uthärda
låga temp. utan att taga skada. Inom våra
odlade växtarter finnas mycket stora skillnader i
frosthärdighet, vilket förutom med
protoplas-mats konstitution även sammanhänger med
olika koncentration av socker i cellsaften. Jfr
Köldhärdighet. J.R.
Frostkam, skogsbruk, se Frostspricka.
Frostknöl, med., se Förfrysning.
Frostlist, skogsbruk, se Frostspricka.
Frostminskningsanslag, statsanslag utan
åter-betalningsskyldighet till myrutdikning och
vattenavtappning, som företrädesvis avse att
minska frostländigheten och icke ha karaktär
av odlingsföretag. Redan på 1840-talet ställdes
dylikt anslag till K. m:ts förfogande att
användas i Norrland. 1873—1906 fick f.
användas över hela landet och uppgick 1906 till
600,000 kr., men fr. o. m. 1907, då
avdiknings-anslaget (se d. o.) infördes för Norrland,
beviljades allmänna f. att användas inom det
övriga riket. Allmänna f. erhöll aldrig större
betydelse. I regel användes endast något över
100,000 kr. årl. Det sammanslogs 1912 med
allmänna avdikningsanslaget. — Från f. torde
skiljas låneunderstöd till odlingsföretag. Se
härom Odlingslånefonden. T.E-r.
Frostskada, 1) hos människor, se F ö r f r y
s-n i n g, 2) hos djur och växter, se K ö 1 d h ä
r-d i g h e t.
Frostskadeförsäkring är ett slag av
elemen-tarförsäkring (se d. o.). I utlandet bedrives den
tillsamman med hagelskadeförsäkring (se d. o.);
i Sverige torde den knappast förekomma. Th.Dn.
Frostskydd. I flera olika länder, främst U.
S. A., har man sökt skydda växtligheten mot
nattfroster på flera olika sätt, vilande på
hu-vudsakl. två principer. 1) Man väljer platser
för planteringarna så, att dels markens
beskaffenhet, dels läget är sådant, att sannolikheten
för nattfrost är den minsta möjliga. 2) Man
söker genom konstlade medel bekämpa frosten,
a) Planteringar i sänkor skyddas genom vallar,
som hindra kall lufts nedströmning. I st. f.
vallar kan också plantering av träd el. häckar
utgöra ett effektivt skydd. Genom lämpliga
trädplanteringar kan också utstrålningen från
marken minskas. Ett ännu effektivare skydd
mot utstrålningen är spridandet av rök el.
konstgjord dimma över det hotade området,
b) Denna senare metod kombineras oftast
genom tillförande av värme till marken genom
särskilt konstruerade ugnar, vilka samtidigt
sprida rök, som hindrar den uppkomna
värmen att för snabbt utstråla. Dels användas
transportabla ugnar, dels stationära till ett
stort antal, o. 1 ugn pr 35—50 kvm. — Mer el.
mindre enkla metoder att sätta luften i rörelse
användas också med fördel. Dessa o. a.
metoder för f. kombineras i U. S. A. med ett väl
organiserat underrättelsesystem och därav
möjliga förutsägelser (se F r o s t). H.K-r.
Frostspricka. Vid stark köld uppkomma
spänningar i skogsträdens stamved, som kunna
bli så kraftiga, att sprickor i radiär riktning
uppstå i de yttre vedlagren. När stammen tinar
upp, slutes sprickan åter, men någon samman-
— 429 —
— 430 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
