FROSTSPRICKA vingar och att honornas vingar äro starkt förkrympta. Sitt namn ha de därav, att de i sitt fullbildade stadium visa sig sent på hösten efter de första frostnätterna. — Frostfjärilens el. Frostfjäril, Operophthera brumata. 1—2 hannar, 3—4 honor; nat. storlek. frostmätarens, O. bruma'ta, hanne har en ving-bredd av 23—28 mm., framvingarna äro gulgrå med otydliga, mörkare tvärstrimmor, bakvingarna äro något ljusare. Honans korta vingstum-par nå ej bakkroppens mitt. De ljusgröna, med vitaktiga längslinjer tecknade larverna, som fullvuxna nå ung. 25 mm. i längd, leva på bladen av ett stort antal lövträd, bl. a. på våra fruktträd. De på våren nykläckta larverna söka sig in i trädens knoppar just vid lövsprickningen. Omkr. midsommartiden äro de fullvuxna och vandra då ned för trädstammarna el. sänka sig på en fin tråd ned till marken, där de förpuppa sig. Först i okt.-dec. flyga hannarna i skymningen, medan honorna, som ej kunna flyga, krypa upp på trädstammarna, där äggen läggas i barkspringor, knoppveck o. d. Honornas oförmåga att flyga gör, att man kan infånga dem genom att omge trädstammarna med fångstgördlar, bestrukna med något klibbigt ämne. Björkfrostmätaren el. björkfrostfjäriln, O. fuga'ta (borea'ta), liknar föregående, men honans vingstumpar äro något längre. Dess larver leva huvudsaki. på björk. Båda arterna förekomma ända upp i Norrland. E.W-n. Frosthärdig säges en sådan växt vara, som äger förmåga att i vegetativt stadium uthärda låga temp. utan att taga skada. Inom våra odlade växtarter finnas mycket stora skillnader i frosthärdighet, vilket förutom med protoplas-mats konstitution även sammanhänger med olika koncentration av socker i cellsaften. Jfr Köldhärdighet. J.R. Frostkam, skogsbruk, se Frostspricka. Frostknöl, med., se Förfrysning. Frostlist, skogsbruk, se Frostspricka. Frostminskningsanslag, statsanslag utan åter-betalningsskyldighet till myrutdikning och vattenavtappning, som företrädesvis avse att minska frostländigheten och icke ha karaktär av odlingsföretag. Redan på 1840-talet ställdes dylikt anslag till K. m:ts förfogande att användas i Norrland. 1873—1906 fick f. användas över hela landet och uppgick 1906 till 600,000 kr., men fr. o. m. 1907, då avdiknings-anslaget (se d. o.) infördes för Norrland, beviljades allmänna f. att användas inom det övriga riket. Allmänna f. erhöll aldrig större betydelse. I regel användes endast något över 100,000 kr. årl. Det sammanslogs 1912 med allmänna avdikningsanslaget. — Från f. torde skiljas låneunderstöd till odlingsföretag. Se härom Odlingslånefonden. T.E-r. Frostskada, 1) hos människor, se F ö r f r y s-n i n g, 2) hos djur och växter, se K ö 1 d h ä r-d i g h e t. Frostskadeförsäkring är ett slag av elemen-tarförsäkring (se d. o.). I utlandet bedrives den tillsamman med hagelskadeförsäkring (se d. o.); i Sverige torde den knappast förekomma. Th.Dn. Frostskydd. I flera olika länder, främst U. S. A., har man sökt skydda växtligheten mot nattfroster på flera olika sätt, vilande på hu-vudsakl. två principer. 1) Man väljer platser för planteringarna så, att dels markens beskaffenhet, dels läget är sådant, att sannolikheten för nattfrost är den minsta möjliga. 2) Man söker genom konstlade medel bekämpa frosten, a) Planteringar i sänkor skyddas genom vallar, som hindra kall lufts nedströmning. I st. f. vallar kan också plantering av träd el. häckar utgöra ett effektivt skydd. Genom lämpliga trädplanteringar kan också utstrålningen från marken minskas. Ett ännu effektivare skydd mot utstrålningen är spridandet av rök el. konstgjord dimma över det hotade området, b) Denna senare metod kombineras oftast genom tillförande av värme till marken genom särskilt konstruerade ugnar, vilka samtidigt sprida rök, som hindrar den uppkomna värmen att för snabbt utstråla. Dels användas transportabla ugnar, dels stationära till ett stort antal, o. 1 ugn pr 35—50 kvm. — Mer el. mindre enkla metoder att sätta luften i rörelse användas också med fördel. Dessa o. a. metoder för f. kombineras i U. S. A. med ett väl organiserat underrättelsesystem och därav möjliga förutsägelser (se F r o s t). H.K-r. Frostspricka. Vid stark köld uppkomma spänningar i skogsträdens stamved, som kunna bli så kraftiga, att sprickor i radiär riktning uppstå i de yttre vedlagren. När stammen tinar upp, slutes sprickan åter, men någon samman- — 429 — — 430 —