FROSTSPRÄNGNING Fiskåfjället och Frostviken. växning av sårytorna sker icke. I yttersta kanten av f. bildas följ, år en övervallning, som på gr. av det minskade barktrycket framträder som en upphöjning, frostlist el. frostkam. F. äro ej ovanliga på flera ädla lövträdarter, ss. ask och lönn m. fl. F.A.Bn. Frostsprängning, geol., se Förvittring. Frostviken. 1) S:n i Hammerdals tingslag, Jämtlands län, omfattar n. v. hörnet av Jämtland; 4,213,70 kvkm., därav 3,789,95 land; 2,447 inv. (1931), därav c:a 300 i Gäddede (se d. o.) och 146 lappar, bildande Frostvikens lappförsamling (se Lappförsamling). F. är till större delen en obygd, upptagen av skogsmarker, fjäll och sjöar; endast 9,16 kvkm. åker och 1,326,21 kvkm. skogsmark (1927; 35 °/o av landarealen). Befolkningen bor huvudsaki. vid sjöarna i s. och v. — Pastorat i Ströms kontrakt, Härnösands stift. Kapell i Ankarede och Sjougdnäs. 2) Sjö i s. v. F:s s:n, mellan Gäddede och norska gränsen; 311 m. ö. h. J.C. Frostvikens revir, adr. Östersund, tillhör Mellersta Norrlands distrikt och omfattar Frostviken, Alanäs, Ströms, Gåxsjö, del av Hammardals och del av Hotagens socknar i Jämtlands län. Areal (1929): statsskogar 9,414 har, varav 6,857 produktiv mark, övriga allmänna skogar 325,845, resp. 67,127 har, enskildes sko gar under inskränkt disposition 736, resp. 633 har. 1929 års averkning å statsskogar: 8,807 kbm. Reviret är delat i 5 bevakningstrakter. E.S.-P. Frostvittring, geol., se Förvittring. Frotté, eg. frottervävnad, en hel del på maskin vävda på ena el. båda sidorna noppiga bomullsvävnader, vilkas öglelika noppor ant. täcka hela ytan e^. bilda mönster mot slät botten. F. brukas till badlakan, handdukar och rockar och framställes i vitt el. kulört. — F. kallas även en del tunnare glesa, grova bom-ullsklänningstyger med knutig yta påminnande om badlakansväv. 1. Frotté [fråte'], Louis de, greve, fransk kontrarevolutionär krigare (1755—1800), emigrerade 1792 men återvände under direktoriet samt var en av de upproriskas ledare i n. Frankrike; ss. sådan förorsakade han 1795— 96 de styrande åtskillig förtret. 1799 åter i spetsen för en resning, måste han 1800 ge sig fången och avrättades. B Frotte'ra (fra. frotter), gnida, gno, riva, särsk. i medicinskt syfte; bildligt och reflexi vt även: av fåfänga o. d. umgås, vara tillsammans (med). Frottéväv, se Frotté. Froude [fröd]. 1) Richard HurrellF., engelsk teolog (1803—36), jämte Keble och Newman en av de mest framträdande ledarna — 431 — — 432 —