Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostspricka - Frostsprängning - Frostviken - Frostvikens revir - Frostvittring - Frotté - Frotté, Louis de - Frottera - Frottéväv - Froude, 1. Richard Hurrell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROSTSPRÄNGNING
Fiskåfjället och Frostviken.
växning av sårytorna sker icke. I yttersta
kanten av f. bildas följ, år en övervallning, som på
gr. av det minskade barktrycket framträder
som en upphöjning, frostlist el.
frostkam. F. äro ej ovanliga på flera ädla
lövträdarter, ss. ask och lönn m. fl. F.A.Bn.
Frostsprängning, geol., se Förvittring.
Frostviken. 1) S:n i Hammerdals tingslag,
Jämtlands län, omfattar n. v. hörnet av
Jämtland; 4,213,70 kvkm., därav 3,789,95 land; 2,447
inv. (1931), därav c:a 300 i Gäddede (se d. o.)
och 146 lappar, bildande Frostvikens
lappförsamling (se
Lappförsamling). F. är till större delen en obygd,
upptagen av skogsmarker, fjäll och sjöar; endast
9,16 kvkm. åker och 1,326,21 kvkm. skogsmark
(1927; 35 °/o av landarealen). Befolkningen bor
huvudsaki. vid sjöarna i s. och v. — Pastorat
i Ströms kontrakt, Härnösands stift. Kapell i
Ankarede och Sjougdnäs.
2) Sjö i s. v. F:s s:n, mellan Gäddede och
norska gränsen; 311 m. ö. h. J.C.
Frostvikens revir, adr. Östersund, tillhör
Mellersta Norrlands distrikt och omfattar
Frostviken, Alanäs, Ströms, Gåxsjö, del av
Hammardals och del av Hotagens socknar i
Jämtlands län. Areal (1929): statsskogar 9,414 har,
varav 6,857 produktiv mark, övriga allmänna
skogar 325,845, resp. 67,127 har, enskildes
sko
gar under inskränkt disposition 736, resp. 633
har. 1929 års averkning å statsskogar: 8,807
kbm. Reviret är delat i 5 bevakningstrakter.
E.S.-P.
Frostvittring, geol., se Förvittring.
Frotté, eg. frottervävnad, en hel del på
maskin vävda på ena el. båda sidorna noppiga
bomullsvävnader, vilkas öglelika noppor ant.
täcka hela ytan e^. bilda mönster mot slät
botten. F. brukas till badlakan, handdukar och
rockar och framställes i vitt el. kulört. — F.
kallas även en del tunnare glesa, grova
bom-ullsklänningstyger med knutig yta påminnande
om badlakansväv. 1.
Frotté [fråte’], Louis de, greve, fransk
kontrarevolutionär krigare (1755—1800),
emigrerade 1792 men återvände under direktoriet
samt var en av de upproriskas ledare i n.
Frankrike; ss. sådan förorsakade han 1795—
96 de styrande åtskillig förtret. 1799 åter i
spetsen för en resning, måste han 1800 ge sig
fången och avrättades. B
Frotte’ra (fra. frotter), gnida, gno, riva, särsk.
i medicinskt syfte; bildligt och reflexi vt även:
av fåfänga o. d. umgås, vara tillsammans (med).
Frottéväv, se Frotté.
Froude [fröd]. 1) Richard HurrellF.,
engelsk teolog (1803—36), jämte Keble och
Newman en av de mest framträdande ledarna
— 431 —
— 432 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
