FRUKTSKORV förstå årliga antalet barnaföderskor med barn i äktenskap pr 1,000 gifta kvinnor i åldrarna under 45 år (se tab. 2, kol. 8) och med u t omäktenskapliga f r u k t s a m h e t s t a 1 e t antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap pr 1,000 ej gifta kvinnor mellan 20 och 45 år. Nedanstående tab. visar prov på olika statistiska uttryck för den mänskliga f. Tab. 1. Norge 1920. Genomsnittligt antal barn pr äktenskap. Hustruns ålder Hustruns ålder l Hustruns ålder i Hustruns ålder vid giftermålet l år 1920 över 46 j vid giftermålet | år 1920 över 46 16—18 8,55 18—20 8,04 20—22 7,48 22—24 6,81 24—26 6,12 26—28 5,44 28—30 4,78 30—32 4,14 32—34 l 3,55 34—36 2,89 36—38 2,24 38—40 1,64 40—42 1,05 42—44 0,60 44—46 0,30 ______ Man ser härav bl. a., hur starkt f. är beroende av hustruns ålder vid giftermålet. Tab. 2. Sverige. Ärliga antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på 1,000 gifta kvinnor i motsvarande ålder. 1 2 3 4 5 6 7 ' 8 Ålder 1 15-20 20-25 25-30 30-35 35-40 40-45 45-50 15-45') 1871/80 523 474 389 333 266 155 25 301 1901/10 620 453 350 278 212 113 15 259 1921/25 605 355 242 178 130 66 9 164 1928 577 316 200 143 98 49 6 140 1 Samtliga barnaföderskor i relation till 1,000 gifta kvinnor under 45 år. Man kan härav tydligt se, hur starkt den äktenskapliga f. nedgått i Sverige under det senaste halva seklet. Särsk. i de högre åldrarna är nedgången mycket stark. • Med fysiologisk f. kan förstås den f., som uppstår under sådana yttre förhållanden, att befruktning kan ske fullt obehindrat, d. v. s. då könen äro i jämvikt och deras behöriga sammankomst icke förhindras. Den fysiologiska f. är beroende av klimatiska förhållanden, näringstillståndet och en del andra yttre faktorer. Med fysiologisk f. kan man understundom också mena en individs el. ett pars förmåga att uppnå befruktning vid ett normalt befruktningsförsök, resp, i vissa fall den kvinnliga individens förmåga att bära sitt foster till mognad. Den fysiologiska f. varierar i allm. starkt från individ till individ inom samma släkte, från fullständig ofruktsamhet (sterilitet) till den för släktet karakteristiska maximala f. Särsk. då det gäller den nutida kulturmänniskan måste man noga skilja på den fysio logiska f. och den faktiska el. statistiskt beräknade. Klart är t. ex., att de ogifta kvinnornas fortplantning icke äger rum i full fysiologisk utsträckning. Men även inom äktenskapet är sammanlevnaden ofta av den art, att långt färre barn födas, än som vore fysiologiskt möjligt. Särsk. verksam är här den s. k. födelsekontrollen el. det medvetna inskränkandet av familjernas storlek, vilket särsk. under nyare tid torde vara huvudorsaken till den starka nedgången i nativiteten. S.D.W. Fruktskorv är en hos släktet Pyras uppträdande, mycket skadlig svampsjukdom, som förorsakas av arter tillhörande släktet Fusicla'-dium av fam. Dematia'ceæ, grupp Hyphomyce'-tes, av s. k. Funyi imperfe'cti (se d.o.). Äpple-s k o r v, framkallad av F. dendri'ticum (Ventu'-ria inæqua'lis), uppträder på äppleträdens såväl blad som frukter. På bladens översida visar den sig ss. runda, olivgröna fläckar, och så angripna blad falla tidigt av. Av svampen angripna äpplen bli snedvuxna el. på annat sätt missbildade, och på ytan framkomma runda, svarta fläckar, från vilka förruttnelse av frukten utbreder sig. Päronskorv framkallas av F. pyri'num (V. pyri'na), som angriper päronträdens både grenar, blad och frukter. Vid angrepp på yngre grenar uppträda på barken talrika, svartgröna, små fläckar; på äldre grenar åter spricker barken, och i sprickornas botten utvecklas det svartgröna möglet. De angripna grenarna bortdö. När bladen angripas, uppstå små, bruna fläckar, och på bladens översida bildas ett mörkt olivgrönt, sammetslik-nande överdrag. Frukterna angripas ofta några få dagar efter blomningen, de överdragas då helt och hållet av svampen och avfalla. Sker angreppet något senare, blir frukten sned och missbildad, övre ytan beklädes med svarta fläckar, och fruktköttet spricker oftast sönder, varigenom fruktens värde i hög grad nedsättes. — F. uppträder särsk. under fuktiga somrar och övervintrar dels på angripna grenar och frukter, dels på de avfallna vissna bladen. F. bekämpas dels genom avskärandet av döda grenar och nedplockandet av döda frukter, vilket allt bäst tillintetgöres genom bränning, dels genom besprutning med lämpliga desinfektions-vätskor. A.V-e. Fruktskål, svepeskål, en hos vissa hängeväxter förekommande bildning, se C u p u 1 a och C u p u 1 i f e r æ. Fruktsocker, fruktos, 1 e v u 1 o s, är en enkel sockerart med 6 kolatomer (hexos) av keton-karaktär (ketos). F. förekommer huvudsaki. i växtriket, dels fri i fruktsafter, dels ss ena komponenten i rörsocker. Vid detta senares klyvning bildas näml, invertsocker, som är en — 451 — — 452 —