FRÄGODAG och ännu vid 85 års ålder bemötte han med ungdomligt mod sina kritiker. I all sin ensidighet och trångsynthet ha också F :s meningar varit en stimulans för forskningen genom att tvinga till förnyade undersökningar och även till beriktigande av hävdvunna föreställningar. Bevarande en sällspord andlig och kroppslig spänstighet, fullföljde han sitt verk till slutet; när dess sista (46 :e) del utkom 1879, hade dess utarbetande dragit en människoålder. Hela sin vidlyftiga ”rustbod” med avskrifter och anteckningar överlämnade han kort före sin död till Kungl. bibi. 1882 utkom genom hans dotter Evas försorg en samling efterlämnade uppsatser av F. under titeln ”Bidrag till Sveriges historia efter 1772”. En ny oförändrad uppl. av ”Berättelserna” utgavs 1900—04. — Mera krönikör än vetenskapsman, står F. som berättare oupphunnen bland våra historiska förf., och på den sv. allmänhetens historiska uppfattning torde han intill senare tid ha övat större inflytande än någon annan. Av de skönlitterära förf, har han också flitigt anlitats; för Strindberg stod han som den eg. ende sv. historikern. — Litt.: H. L. Forssell i ”Sv. akad:s handl. ifrån år 1796”, 57 (1882); L. M. Bååth, ”A. F.” (i ”Ord och bild”, 1902); ”En politisk trosbekännelse av A. F.” (i ”Historisk tidskr.”, 30, 1910), där han tydligt framstår som en gengångare från frihetstiden. R.H-m. 2) O 1 o f F., den föregåendes bror, präst, skald (1806—1900), fil. d:r 1845, teol. d:r 1877 i Uppsala, 1832 —55 lärare vid flickskolor i Stockholm, hovpredikant 1849, kyrkoherde i ör (Dalsland) 1860, kontraktsprost. F. utgav åtskilliga diktsamlingar, flera prisbe-lönta av Sv. akad.; ”Brunkebergs slag” erhöll stora priset 1834. C.V.J. 3) Ulrika C e c i 1 i a F., den föregåendes syss-ling, pedagog (1806—83). Efter studier av skol-förhållanden i Tyskland och Schweiz grundade F. en flickskola i Hälsingborg 1848, som 1852 flyttades till Carlslund nära Västerås, 1858 till egendomen Rostad i Kalmar. 1877 upphörde F. med sin skola och skänkte Rostad ss. lokal åt det nybildade folkskollärarinneseminariet där. F. tillhör banbrytarna för den kvinnliga undervisningen i Sverige, och flera av flickskolans främsta krafter ha utbildats under hennes ledning. S.N. 4) Eva Andreetta F., dotter till F. 1), författarinna, (1829—1920). Under faderns livstid var F. denne behjälplig vid hans forskningar och utgav efter hans död dennes ”Bidrag till Sveriges historia efter 1772” samt ”Min historias historia”. F. kom dock främst att verka för den sv. kvinnorörelsen och utgav 1880 den på sin tid mycket omtalade skriften ”Qvinnofrågan” (under pseud. Edmund Gammal) samt 1886 det mot vissa i förhållande till kvinnosakèn reaktionära strömningar (bl. a. mot Strindberg) riktade arbetet ”Omstörtning el. utveckling?” samt var en flitig medarbetare i ”Tidskr. för hemmet”. Även i tidens arbete för nykterhet och sedlig uppfostran var F. verksam. S.N. 5) K a r 1 A x e 1 F., sonson till F. 1), ämbetsman (f. 1/n 1873), fil. d:r i Uppsala 1900, jur. kand, där 1902, sekreterare i Kommerskollegium 1906—10, expeditionschef i Fi-nansdep. 1910—13, generaldirektör och chef för Kommerskollegium från 1913. Under F :s ledning har Kommerskollegium utvecklats till ett modernt ämbetsverk med stor betydelse för det sv. närings livet. F. har flitigt anlitats för offentliga uppdrag. Sålunda var han led. av Statens livsmedelskommission 1914, ordf, i Tull- och traktat-kommitten 1920—23 och är v. ordf, i Rikskom-missionen för ekonomisk försvarsberedskap sedan 1928 samt ordf, i 1932 års kommitté för utredandet av handelspolitiken och den sv. exporten. Vid förhandlingar med främmande makter ang. handelsfrågor har F. ofta intagit en ledande ställning bland de sv. förhandlarna, bl. a. vid förhandlingar med Danmark och Norge ang. ekonomiskt samarbete, med Finland ang. sjö-fartstraktater och förbättrade kommunikationer och vid traktatförhandlingar med Tyskland och Frankrike. F. var handelspolitisk expert vid Genuakonferensen 1922. Han var ordf, i Föreningen Norden 1925—28. T.E-r. Frågodag, ett led i valproceduren vid tillsättning av kyrkoherde- och komministertjänster, infördes i sv. lagstiftning på 1700-talet. Enl. lag ®/i2 1910 skall f.-förrättning hållas söndagen näst efter sista provdagen (vissa högtidsdagar skola undvikas). Därvid kunna församlingens röstberättigade medl. anföra jäv mot valförrättaren, framställa anmärkningar mot de föreslagna prästmännen och deras prov samt — 469 — — 470 —