Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frågodag - Från svenska statsförvaltningen - Frånö - Fräken - Fräkenbotten - Fräkenväxter - Fräknar - Fräknefjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN SVENSKA STATSFÖRVALTNINGEN
mot röstlängden och (i de fall, där detta är
medgivet) kalla 4:e provpredikant. A.M-n.
Från svenska statsförvaltningen, tidskr. för
administrativa spörsmål, utkom 1907—29 i 20
årg., fortsättes av ”Medl.-blad för
statsförvaltningens tjänstemannaförening”. E.K.
Frånö, stations- och industrisamhälle vid
Ängermanälven och Härnösand—Sollefteå
järnväg, i Gudmundrå s:n, 42 km. från Härnösand;
c:a 1,400 inv. Stor sulfatfabrik. I F. ligga två
gravhögar från järnåldern, de största i
Ångermanland. J.C.
Fräken, Equise’tum, växtsläkte av fam.
Equi-seta’cece (se Fräkenväxter) bland
kärl-kryptogamerna, innefattande ett 40-tal arter,
därav 24 nu levande, med utbredning från
tropiska till kalla zonen. I Sverige finnas 9 arter,
vilka övervägande förekomma på fuktig mark
el. i vatten och mången gång bilda
massvege-tationer (se Fräkenbotten). Hos en del
arter visa de sporbildande och de assimilerande
skotten lika utbildning, ss. hos kärr-f. (E.
pa-lu’stre), å-f. (E. fluvia’tile), dy-f. (E. limo’sum)
och skavgräs (E. hiema’le), hos andra åter
förete de dimorfism, i det att de sporbildande, vilka
utvecklas på våren, äro ogrenade och
klorofyllfattiga, de assimilerande, senare framväxande
äro rikt förgrenade och klorofyllrika, ss. hos
Equisetum arvense.
åker-f. (E. arve’nse) och jätte-f. (E.
maximum), el. ock antaga vårskotten senare
sommarskottens utbildning, ss. hos skogs-f. (E.
sil-va’ticum) och ängs-f. (E. prate’nse). Flera arter,
särsk. skavgräs, äro försedda med riklig
inlagring av kiselsyra i cellväggarna och användas
till polering av metallytor. O.Gz.
Fräkenbotten, i grunt vatten med dyig
botten växande enbara bestånd av kärrfräken,
åfräken och dyfräken. Hj.P.
Fräkenväxter, Equiseta’les, ordn. bland
kärlkryptogamerna, innefattande gruppen
Euequise-ta’les med fam. Equiseta’cece och de utdöda
Ca-lamaria’les (se d. o. och Galamiter). De
recenta f., vilka samtliga tillhöra släktet
Equi-se’tum (se Fräken), äro fleråriga örter med
ofta djupt gående, i led avdelade, stundom till
knölar ansvällda rotstockar, grenade el.
ogrenade, på längden fårade och ävenledes på tvären
avdelade ovanjordsskott samt små, i
alternerande kransar ställda, till en slida sammanvuxna
blad. Stammarna äro vanl. ihåliga och
försedda med små, i en krets anordnade kollaterala
kärlknippen, som till skillnad från förhållandet
hos Calamariales sakna kambium. De
spor-angiebildande, likaledes kransställda bladen äro
sköldformiga och bilda i skottets spets en
kompakt, ax- och körtelliknande samling, vilken
nedtill omgives av en kragformig bladslida och
morfologiskt motsvarar en blomma hos de
högre växterna. Sporangierna äro isospora, ha
säcklik form och sitta på bladens undersida.
Sporväggens yttre lager spricker vid mognaden
upp och bildar två spiralformigt hoprullade, på
ett ställe vid sporen fastsittande band, som äro
starkt hygroskopiska och vid uttorkning räta ut
sig men i fuktigt tillstånd åter rulla sig samman.
De gripa därvid i varandra, så att sporerna
spridas i grupper, vilket har betydelse för
äggcellernas befruktning i prothallierna, vilka hos f.
äro gröna och oregelbundet flikade samt
enkö-nade. — I tropikerna kunna f. förete mäktiga
dimensioner, t. ex. den i Sydamerika
förekommande Equise’tum giga’nteum, vars 2 cm. tjocka
stam uppnår en längd av 10 m. I Sverige finnas
9 arter. Se F r ä k e n. O.Gz.
Fräknar (ephe’lides) äro intill hampfröstora,
blekgula till bruna, runda el. oregelbundet
formade pigmentfläckar i huden, huvudsaki.
lokaliserade till från kläder fria kroppsytor. F. äro
vanligast hos blonda el. rödhåriga individer och
uppträda sällan före 6-årsåldern. Vintertiden
blekna de el. försvinna för att under vår och
sommar åter tydligt framträda. T.H-n.
Fräknefjord, ett 1927 av docenten E.
Ljung-ner föreslaget namn på det ditintills namnlösa
vattnet mellan Orust och fastlandet (Inlands
— 471 —
— 472 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
