Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frälseköp - Frälseman - Frälseränta - Frälseskattehemman - Frälsning - Frälsningsarmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄLSNINGSARMÉN
näml, under drottning Kristinas tid än större än
förut, och f. fingo särsk. under hennes sista
regeringsår en omfattning som aldrig tidigare.
Följ, sifferuppgifter om de erlagda
köpeskillingarnas storlek belysa utvecklingen. Under
Gustav II Adolfs tid skedde f. för 547,391 rdr,
under förmyndarregeringen för 994,801 rdr och
under Kristina 2,264,636 rdr. Köpeskillingen
beräknades under olika perioder något olika.
Under Gustav II Adolfs tid beräknades, att den s. k.
vissa räntan, jordboksräntan, skulle uppgå till
3 °/o av köpeskillingen, men senare medtogos
även ovissa räntor och procenten bestämdes till
4V2 o/o. Emellertid begränsades icke köparens
inkomster till dessa procent. Ofta kunde de
skatter och pålagor, som ägaren erhöll från
jorden, uppgå till mångdubbelt högre belopp, i
vissa fall så att köpeskillingen förräntades med
20 ”/o. I samband med reduktionssträvandena
efter Kristinas tid upphörde f. fullständigt. —
Litt.: S. Clason, ”Till reduktionens förhistoria”
(1895). T.E-r.
Frälseman kallades sedan 1300-talet i Sverige
man, som åtnjöt världsligt frälse (se d. o.).
Jämsides därmed förekom benämningen
fribor-ne män. Sedan det rusttjänstskyldiga frälset
under 1500-talet omdanats till ett privilegierat,
ärftligt stånd, inträngde från tyskan namnet
adelsman. I sv. rättsspråket kvarstår dock
ännu den äldre beteckningen f. E.K.
Frälseränta, kam., av fastighet å landet
utgående årlig ränta av ständig natur. F. har
uppkommit på två vägar, ant. så att Kronan på
1500—-1600-talen till enskild person avhänt sig
rätten till grundskatten (”räntan”) av viss
skat-tejord, s. k. s k a 11 e f r ä 1 s e r ä n t a, el. så att
ägare av frälsehemman sålt sin jordäganderätt
men förbehållit sig och sina rättsinnehavare
rätten till en mot grundskatten svarande ständig
ränta el. avkomst, s. k.
frälseskatterän-t a. I undantagsfall har sistn. uppstått genom
frälsehemmansägarens upplåtande av
ränterät-ten till annan under bibehållande av jordägande
rätten åt sig själv. — En förutsättning för
skapande av f. var läran om delad äganderätt (se
d. o.). F. räknas ss. fast egendom, lagfares ss.
sådan och har till 1912 kunnat intecknas, men
gäller själv utan inteckning. Den är en
kvarleva från äldre rättstillstånd, och man söker
om möjligt få f. ur världen. Enl. k. f. “/» 1885
inlöser statsverket inom 1932 skatte-f., vilka icke
förenats med jordäganderätten; enl. lag 8/n 1912
lämnar statsverket bidrag med U4 för avlösen
av andra f. och gynnas sammanläggning av f.
med den fastighet, varav den utgår.
Alltsedan äldre k. f. består en ömsesidig lösningsrätt
mellan jordägaren och ränteägaren vid
försäljning utom släkten. Ny f. kan numera icke
stif
tas. Enl. uppgift 1905 skulle taxeringsvärdet å
samtliga f. i Sverige då uppgått till 2,s mill. kr.,
huvudsaki. i Mälarlandskapen; sedan dess har
f. avsevärt minskats. — Litt.: B. Ekeberg,
”Om f.” (1911). E.K.
Frälseskattehemman, se Frälseränta
Frälsning, se Försoning.
Frälsningsarmén. 1) F., eng. The salvation
army, internationell religiös-social organisation,
grundad av William och Catherine Booth (se
dessa), började 1865 som ö. Londons
väckelsesällskap, men ändrade inom kort sitt namn till
ö. Londons kristna mission och 1878 till F.,
spred sig raskt över Storbritannien och Irland
och överskred deras gränser 1880, då George
Scott Railton (systerson till metodisten George
Scott, se denne), F:s förste och störste
”hedna-missionär”, dess Paulus, planterade F :s fana i
Amerika. Därnäst kom turen till Australien s.
å., Frankrike 1881, Sverige 1882, o. s. v. i rask
följd. F. har haft synnerligen stora framgångar
i protestantiska och s. k. hedniska länder,
mindre i katolska och minst i muhammedanska.
Den stora stiftelseurkunden av 1878 är F:s
grundlag, som redan av W. Booth
kompletterades med 1904 års urkund. Vid Bramwell
Booths (se denne) entledigande som general
1929 valdes hans närmaste man, stabschefen
Edward Higgins (se denne), till hans
efterträdare. Det engelska parlamentet godkände 1931 ett
av general Higgins framlämnat förslag till
ändring av 1878 års stiftelseurkund i 2
huvudpunkter: F:s general skall väljas av F:s höga råd,
och dess egendom skall förvaltas av ett bolag.
F. är en religiös orden, en helig disciplin,
till sin yttre gestalt liknande jesuitorden, till
sin inre franciskanerna. Den är en mil i’tia
Christi med officerare och soldater; de förra
offra sina liv helt i F:s tjänst och äta dess
bröd, de senare ha sina borgerliga yrken och
skänka blott av sin lediga tid och överflödiga
egendom. Soldaterna påminna om de fran
ciskanska tertiarerna. Soldaterna bilda kårer,
kårerna divisioner, divisionerna territorier,
som kommenderas av territoriella befälhavare,
ansvariga inför internationella högkvarteret
med generalen som högste chef. — F. är icke
någon kyrka el. sekt, dess officerare äro ej
präster, men den har sina lärosatser stadfästa
i 1878 års urkund. Sitt metodistiska ursprung
förråda dessa klarast i den 10 :e satsen, som
handlar om fullkomlig helgelse. F. tar avstånd
från alla sakrament. Dess teologi f. ö. är
ortodox och stabil med åsidosättande av teologisk
forskning. — F. har tusentals räddningshem
och inst. av olika slag, där man söker att göra
dagdrivare arbetsamma, drinkare nyktra,
skökor kyska, brottslingar hederliga. Slum-
— 477 —
— 478 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
