FRÄLSNINGSARMÉN näml, under drottning Kristinas tid än större än förut, och f. fingo särsk. under hennes sista regeringsår en omfattning som aldrig tidigare. Följ, sifferuppgifter om de erlagda köpeskillingarnas storlek belysa utvecklingen. Under Gustav II Adolfs tid skedde f. för 547,391 rdr, under förmyndarregeringen för 994,801 rdr och under Kristina 2,264,636 rdr. Köpeskillingen beräknades under olika perioder något olika. Under Gustav II Adolfs tid beräknades, att den s. k. vissa räntan, jordboksräntan, skulle uppgå till 3 °/o av köpeskillingen, men senare medtogos även ovissa räntor och procenten bestämdes till 4V2 o/o. Emellertid begränsades icke köparens inkomster till dessa procent. Ofta kunde de skatter och pålagor, som ägaren erhöll från jorden, uppgå till mångdubbelt högre belopp, i vissa fall så att köpeskillingen förräntades med 20 ”/o. I samband med reduktionssträvandena efter Kristinas tid upphörde f. fullständigt. — Litt.: S. Clason, ”Till reduktionens förhistoria” (1895). T.E-r. Frälseman kallades sedan 1300-talet i Sverige man, som åtnjöt världsligt frälse (se d. o.). Jämsides därmed förekom benämningen fribor-ne män. Sedan det rusttjänstskyldiga frälset under 1500-talet omdanats till ett privilegierat, ärftligt stånd, inträngde från tyskan namnet adelsman. I sv. rättsspråket kvarstår dock ännu den äldre beteckningen f. E.K. Frälseränta, kam., av fastighet å landet utgående årlig ränta av ständig natur. F. har uppkommit på två vägar, ant. så att Kronan på 1500—-1600-talen till enskild person avhänt sig rätten till grundskatten (”räntan”) av viss skat-tejord, s. k. s k a 11 e f r ä 1 s e r ä n t a, el. så att ägare av frälsehemman sålt sin jordäganderätt men förbehållit sig och sina rättsinnehavare rätten till en mot grundskatten svarande ständig ränta el. avkomst, s. k. frälseskatterän-t a. I undantagsfall har sistn. uppstått genom frälsehemmansägarens upplåtande av ränterät-ten till annan under bibehållande av jordägande rätten åt sig själv. — En förutsättning för skapande av f. var läran om delad äganderätt (se d. o.). F. räknas ss. fast egendom, lagfares ss. sådan och har till 1912 kunnat intecknas, men gäller själv utan inteckning. Den är en kvarleva från äldre rättstillstånd, och man söker om möjligt få f. ur världen. Enl. k. f. “/» 1885 inlöser statsverket inom 1932 skatte-f., vilka icke förenats med jordäganderätten; enl. lag 8/n 1912 lämnar statsverket bidrag med U4 för avlösen av andra f. och gynnas sammanläggning av f. med den fastighet, varav den utgår. Alltsedan äldre k. f. består en ömsesidig lösningsrätt mellan jordägaren och ränteägaren vid försäljning utom släkten. Ny f. kan numera icke stif tas. Enl. uppgift 1905 skulle taxeringsvärdet å samtliga f. i Sverige då uppgått till 2,s mill. kr., huvudsaki. i Mälarlandskapen; sedan dess har f. avsevärt minskats. — Litt.: B. Ekeberg, ”Om f.” (1911). E.K. Frälseskattehemman, se Frälseränta Frälsning, se Försoning. Frälsningsarmén. 1) F., eng. The salvation army, internationell religiös-social organisation, grundad av William och Catherine Booth (se dessa), började 1865 som ö. Londons väckelsesällskap, men ändrade inom kort sitt namn till ö. Londons kristna mission och 1878 till F., spred sig raskt över Storbritannien och Irland och överskred deras gränser 1880, då George Scott Railton (systerson till metodisten George Scott, se denne), F:s förste och störste ”hedna-missionär”, dess Paulus, planterade F :s fana i Amerika. Därnäst kom turen till Australien s. å., Frankrike 1881, Sverige 1882, o. s. v. i rask följd. F. har haft synnerligen stora framgångar i protestantiska och s. k. hedniska länder, mindre i katolska och minst i muhammedanska. Den stora stiftelseurkunden av 1878 är F:s grundlag, som redan av W. Booth kompletterades med 1904 års urkund. Vid Bramwell Booths (se denne) entledigande som general 1929 valdes hans närmaste man, stabschefen Edward Higgins (se denne), till hans efterträdare. Det engelska parlamentet godkände 1931 ett av general Higgins framlämnat förslag till ändring av 1878 års stiftelseurkund i 2 huvudpunkter: F:s general skall väljas av F:s höga råd, och dess egendom skall förvaltas av ett bolag. F. är en religiös orden, en helig disciplin, till sin yttre gestalt liknande jesuitorden, till sin inre franciskanerna. Den är en mil i'tia Christi med officerare och soldater; de förra offra sina liv helt i F:s tjänst och äta dess bröd, de senare ha sina borgerliga yrken och skänka blott av sin lediga tid och överflödiga egendom. Soldaterna påminna om de fran ciskanska tertiarerna. Soldaterna bilda kårer, kårerna divisioner, divisionerna territorier, som kommenderas av territoriella befälhavare, ansvariga inför internationella högkvarteret med generalen som högste chef. — F. är icke någon kyrka el. sekt, dess officerare äro ej präster, men den har sina lärosatser stadfästa i 1878 års urkund. Sitt metodistiska ursprung förråda dessa klarast i den 10 :e satsen, som handlar om fullkomlig helgelse. F. tar avstånd från alla sakrament. Dess teologi f. ö. är ortodox och stabil med åsidosättande av teologisk forskning. — F. har tusentals räddningshem och inst. av olika slag, där man söker att göra dagdrivare arbetsamma, drinkare nyktra, skökor kyska, brottslingar hederliga. Slum- — 477 — — 478 —