Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frälsningsarmén
- Främlingslegion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMLINGSLEGION
systrarna (se Slum) i städernas fattigkvarter
vårda sjuka och nödlidande och värnlösa barn.
I Indien har F. stora kolonier bland
rövarestammar och spetälska samt talrika skolor för
gossar och flickor. F. började 1882
hednamission i Indien och har nu missionsfält även i
Syd-, Ost- och Västafrika, Japan, Kina m. fl.
länder. Jämte evangelisation driver den
även omfattande socialt arbete och
skolverksamhet på missionsfälten. Till internationella
högkvarterets missionsfond (budget 1925 omkr.
4,086,000 kr.) bidrager F. i Sverige med årliga
anslag (1930 o. 102,000 kr.) — F :s
internationella huvudorgan är veckotidn. ”The War
cry”, utg. i London. Varje större territorium
har dessutom ett huvudorgan på sitt språk, på
sv. ”Stridsropet”, en barntidning: ”Den unge
soldaten”, en månadsskrift:
”Frälsningsoffice-ren”. Flera länder ha speciella organ för sitt
sociala arbete, Sverige har ”Ljus i mörker” för
det kvinnliga sociala och ”Sociala nyheter” för
det manliga. Enl. statistik 1930 är F. verksam
i 82 länder och räknar 15,113 kårer och
utposter (d.v.s. orter i närheten av en kår, där denna
driver regelbunden verksamhet), 1,568 sociala
inst., 1,040 dagskolor samt 35,302 officerare och
i F:s tjänst anställda, över soldatantalet finnes
icke någon statistik. F. utger 128 periodiska
publikationer. Internationella högkvarteret är i
London.
F. i Sverige räknar enl. statistik s. å.
1,384 kårer och utposter, 68 sociala inst., 35
slumstationer, 8 dövstumsdistrikt, 470 officerare
och i F:s tjänst anställda samt utger 8
periodiska publikationer. F. i Sverige har sitt
högkvarter i Stockholm. Där finnes även
den s. k. krigsskolan, där kadetter utbildas
till frälsningsofficerare. Av det kvinnliga
sociala arbetets många inst. märkas
räddningshem, bl. a. i Stockholm, Malmö, Göteborg,
pensionat för kvinnor, barnhärbärgen,
barnkolonier, sommarhem för gamla kvinnor.
Denna verksamhet åtnjuter anslag från Riksdagen,
Fångvårdsstyrelsen, kommunala myndigheter
m. fl. Det manliga sociala arbetet drives efter
samma principer med industri- och skyddshem
i Stockholm, där frigivna fångar och
arbetslösa få skydd, arbetarhotell i ett flertal städer,
fängelseverksamhet, alkoholistanstalt på
Kur-ön i Mälaren, vedgårdar, där arbete beredes
arbetslösa m. m. F. har dessutom en
omfattande barn- och ungdomsverksamhet med (1930)
252 söndagsskolor, scoutverksamhet m. m. Ss.
barntidn. utges ”Den unge soldaten”, ss.
ung-domstidn. ”Korsfanan”. Ss. organ för
verksamheten bland dövstumma utges tidn.
”Effa-ta”. — Litt.: A. M. Nicol, ”General Booth and
the Salvation army” (1911); P. A. Clasen, ”Der
Frälsningsarméns krigsskola, Skepparegatan 82
i Stockholm. Uppförd 1914—-15.
Salutismus” (1913); L. Petri, ”F.” (1921); F. A
Mackenzie, ”The clash of the cymbals” (1929)
Jfr litt. till art. Booth. — F. i Sverige
”10 års fälttåg” (1893); ”Tjugofem år.
Minnesskrift” (1907); L. Petri, ”Hanna Cordelia
Ouchterlony” (1924); ”F:s årsbok” (1923 ff.).
L.P-i.
2) Svenska f. grundades 1905 av 4 för
subordinationsbrott avskedade sv.
stabsofficerare i den internationella F. Den har från
begynnelsen letts av överste Kaleb Swenson.
Dess konstitution är en sammanjämkning av
den internationella F:s och Sv.
missionsförbundets. Man har behållit militära titlar och
uniform men dragit in på officerarnas
myndighet och satt en centralstyrelse vid
överbefälhavarens sida, en kårstyrelse vid
befälha-vande kårofficerens. Sv. f. räknar ett 30-tal
kårer, 6 barnhem och en slumstation. Dess
organ är ”Sv. f:s tidn.” Sv. f. arbetar blott
inom Sverige. — Litt.: A. Andersson, ”Sv. f.”
(i ”Kyrkohistorisk årsskrift”, 1922); ”Sv. f:s
minnesskrift” (1930). L.P-i.
Främlingslegion kallas ofta en av
utlänningar sammansatt trupp. Mest känd är
franska f. (La legion étrangère), vilken
bildades 1831 med en styrka av 7 bataljoner,
till en början sammansatta efter nationalitet,
men numera med nationaliteterna blandade
inom de lägre förbanden. F. förlädes från
början i Algeriet till skydd för Frankrikes
nyvunna besittningar. Förutom strövtåg mot
infödda fiender har franska f. använts bl. a. i
— 479 —
— 480 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 17 15:13:59 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0290.html