Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frödingsfonden - Fröfjun, fröhår, fröull - Fröfäste, fröämnesfäste - Frögödsling - Fröhlich, Johannes Frederik - Fröhus - Fröhylle - Fröhår - Fröhölje - Fröja - Fröjel - Fröjered - Fröken - Frökind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖKIND
genom omröstning bland medl. av Uppsala,
Lunds och Göteborgs högsk:s studentkårer,
Medicinska föreningen och Tekniska högsk. i
Stockholm. Förste innehavare av stipendiet
(1911—25) var Ola Hansson; det innehaves
sedan 1926 av Vilhelm Ekelund. W.N.
Fröfjun, fröhår, fröull, äro oftast
encelliga, hårliknande utväxter från fröskalet,
vilka ant. bekläda hela fröytan, ss. hos
Ceiba-och bomullsfrö, el. endast utgå från någon del
av densamma, så t. ex. från frösträngen hos pil
och poppel, från basen av fröämneskärnan
(chala’za) hos dunörtsläktet, från
fröämnesmun-nen (mikropylen) hos Asclepia’deæ och
Apocy-na’ccæ. F. bidrager till fröspridningen (se
Frukt- och Fröspridning). A.V-e.
Fröfäste, fröämnesfäste, place’nta,
kallas den del av frukten (fruktämnet), på vilken
fröna (fröämnena) sitta fästade. Man skiljer
på väggställt (parietalt) f., då fröna
(fröämnena) sitta utmed fruktbladets el.
fruktbladens sammanvuxna kanter, a x i 11 f., då de
sitta i vinklarna mellan de invikna och
sammanvuxna fruktbladen, m i 11 s t ä 111 (fritt
centralt) f., då de sitta på ett i fruktens
(fruktämnets) mitt uppskjutande, fristående fäste.
A.V-e.
Frögödsling, utsädesfröets kandering el.
in-pudring med gödsel, särsk. konstgödsel. Sättet
har förr rekommenderats och stundom använts,
i syfte att groddplantan genast skulle ha
tillgång till riklig näring för en snabb och kraftig
utveckling. Hj.P.
Fröhlich [-lik], Johannes Frederik,
dansk tonsättare (1806—60), son till en tysk
musiker, i violinspel elev av Claus Schall, 1827
körrepetitör vid Det kongelige Teater i
Köpenhamn, 1836 vid Schalis död 1 :e konsertmästare
och tillfällig kapellmästare. Utom en symfoni
och en del kammarmusik skrev F. musik till
baletter ?v Bournonville (”Valdemar”, 1835,
”Festen i Albano”, 1839, ”Erik Menveds
Barndom”, 1843, i den senare den ofta spelade
”Ri-berhusmarschen”), genom vilken F. visar sig
som omedelbar förelöpare till Hartmann. E.A.
Fröhus, ett slags frukt (se d. o.).
Fröhylle, se Frö.
Fröhår, se F r ö f j u n.
Fröhölje, se Frömantel.
Fröja, se F r e ja.
Fröjel, s:n i Gotlands s. hd, s. om
Klinte-hamn; 43,52 kvkm., allt land; 540 inv. (1931;
12 inv. pr kvkm.); 9,30 kvkm. åker (1927; 21,4%
av arealen), 26,92 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Klinte och F., Medelkontraktet, Visby stift.
— Kyrkan härstammar till större delen från
den äldre medeltiden och visar ännu romansk
stil; koret är i gotik. Av den forna rika bygg-
Ur S.T.F.-s bildarkiv.
Fröjels kyrka.
nadsskulpturen är en del bevarad; vidare en
romansk dopfunt m. m. Flera medeltida
inventarier, särsk. av trä, ha kommit till Visby
forn-sal. J.C.;E.W.
Fröjered, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län,
n n. ö. om Tidaholm; 62,46 kvkm., därav 62,is
land; 1,156 inv. (1931; 19 inv. pr kvkm); 23,4i
kvkm. åker (1927; 37,7% av landarealen), 26,4i
kvkm. skogsmark. -— Pastorat: F., Korsberga
och Fridene, Kåkinds kontrakt, Skara stift. J.C.
Fröken (från mlty. vrouken, diminutiv till
vrouwe, fru, liksom t. ex. ty. Mädchen till
Magd), titel för ogift kvinna; ofta även om ogift
kvinna, som utövar något yrke, t. ex. butiks-,
telefonfröken. — Under 1500-talet och början
av 1600-talet (nästan) blott om ogifta
prinsessor; ett bland de tidigare undantagen är Ebba
Brahe (t. ex. i brev från Gustav II Adolf); sedan
om högadelns döttrar och först o. 1700
småningom även om den lägre adelns döttrar;
under 1800-talets förra hälft dessutom efter hand
t. o. m. om döttrarna till högre oadliga
ämbetsmän; mera allmän titel (till en början dock
blott till ogifta kvinnor av de högre klasserna
och medelklassen) o. 1870 (den s. k.
Aftonblads-reformen, jfr ”Aftonbladet” 1866, n:r 20). Jfr
f. ö. Jungfru, Mamsell samt E. Hellquist,
”Om namn och titlar” (1918). E.H.
Frökind, hd i Skaraborgs län, s. om
Falkö
— 497 —
— 498 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
