Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frökind - Fröklängning - Frökontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖKLÄNGNING
ping; omfattar socknarna Brismene, Börstig,
Kinnevad och Vårkumla; 114,19 kvkm., därav
114,n land; 2,184 inv. (1931; 19 inv. pr kvkm.);
44,07 kvkm. åker (1927; 38,6% av landarealen),
10,25 kvkm. skogsmark. F. är en flack och
relativt skogfattig slättbygd samt upptages till
ej ringa del av ljunghedar och mossar.
Berggrunden består i n. av kambrisk sandsten, i
s. av gnejser. 1920 levde 74,9 % av
befolkningen på jordbruk och boskapsskötsel. F.
ingår i Vartofta och F:s domsaga samt
Falköpings kontrakt, Skara stift. Karta se V ä s t
ergöt 1 a n d. J.C.
Fröklängning kallas den behandling genom
lämplig upphettning och avdunstning,
varigenom kottefjällen på tall-, gran-, lärk- och
alkottar utspärras, så att fröna frigöras och
utfalla. Detta sker i mindre skala i s. k. s o
1-lave (se d.o.), i större skala i f r ö k 1 ä n
g-ningsanstalter. F.-anstalterna, av vilka
staten äger sådana i Hällnäs, Bispgården och
Finnerödja, ha avlöst de enklare fröriorna och
drivas fabriksmässigt med tillhjälp av alla
moderna tekniska hjälpmedel. De innehålla dels
magasin, där de insamlade kottarna förvaras
före klängningen, varvid iakttages, att kottar
av olika trädslag och varieteter samt från olika
insamlingsorter noggrant hållas skilda från
varandra och noggrannt genomluftas, dels
klängrum, som uppvärmes till lämplig
temp. medelst i rör cirkulerande ånga el. varm
luft el. också genom särskilda värmeelement.
Själva klängkammaren är vanl. en 2—6 m. lång
och 1,5 m. tjock cylinder, vridbar kring sin
horisontala längdaxel. Ytan utgöres av starka
järntrådar så ordnade, att fröna, men ej
kottarna kunna falla ur cylindern. Denna har en
lucka för kottarnas inläggande och uttagande.
De utfallande fröna föras genom särskilda
anordningar till avvingnings-, frörensnings- och
frölagringsrum. Vid f. iakttages, att kottarna
äro torra, innan den eg. klängningen börjar,
att luftväxlingen är tillräcklig för den bildade
vattenångans bortförande samt att temp. ej
hålles högre, än som är nödvändigt för
kottefjällens fullst. uppspringande, sålunda för alkottar
+ 25°, för grankottar +45° och för tall- och
lärkkottar +50°. A.V-e.
Frökontroll kallas den undersökning av en
utsädesvara, som avser att utröna varans värde
från odlingssynpunkt. Denna undersökning el.
fröanalys omfattar bestämmandet av
varans grobarhet, äkthet, friskhet, fuktighets- och
ogräshalt, vikt m. m. och utföres vid för
ändamålet särsk. inrättade f.-anstalter, efter av
vederbörande myndigheter fastställda regler. På
begäran verkställa anstalterna även s. k.
plom-bering av utsädesvaror, vilket i huvudsak tillgår
så, att anstaltens ombud hos säljaren uttager
prov av varan och samtidigt sätter densamma
under anstaltens plomb. De uttagna proven
undersökas vid anstalten, och om varan därvid
håller den föreskrivna plomberingsgränsen,
förses varje säck av densamma med anstaltens
analys- och plomberingsbevis samt plomb. — F.
räknar sitt upphov från 1869, då prof. F. Nobbe
vid Forst-Akad. i Tharand vid Dresden
inrättade den första f.-anstalten och utarbetade de
första reglerna för fröundersökningar. Härifrån
spreds intresset för dylika undersökningar, och
dessa torde nu vara införda i så gott som alla
kulturländer. I Sverige började man redan 1874
vidtaga åtgärder för kontroll över fröhandeln,
men först 1876 blev frågan aktuell, då Hallands
läns hushållningssällskap, på förslag av A.
Lytt-kens, beslöt inrätta en f.-anstalt å dennes
egendom Nydala vid Halmstad, vilken anstalt
sedermera flyttades till sistn. stad. Nya anstalter
upprättades efter hand i olika delar av riket, och
arbetsåret 1923/24 funnos 16 st. med statsmedel
understödda f.-anstalter i Sverige, av vilka de
största voro de i Linköping, Lund, Stockholm,
Västerås och Örebro. Vid samtliga anstalter
undersöktes nämnda arbetsår 55,347 st. prov
och plomberades 30,700,515 kg. sädes- och
frövaror. Fr. o. m. 1925 och i samband med nya
bestämmelser för såväl f. som fröhandel
ned-lades el. indrogos många av f.-anstalterna, och
undersökningarna koncentrerades framförallt
till Statens centrala f r ö k o n t r o
lian s t a 11 i Stockholm. Denna anstalt, som
med statsmedel utrustats på modernaste sätt,
har enl. K. m:ts stadgar av % 1924 icke blott
att verkställa fröanalyser samt statsplombering
av utsädesvaror utan även att verkställa
undersökningar med hänsyn till sådana egenskaper
hos utsäde, för vilkas utrönande odlingsförsök
erfordras (e f t e r k o n t r o 11), ss. sort- och
stamäkthet, sortrenhet, frihet från
växtsjukdo-mar; att på begäran verkställa besiktning
(insy n i n g) av växande gröda, avsedd till utsäde;
att tillhandagå allmänheten med råd och
upplysningar i allt, som rör anstaltens
verksamhetsområde; att söka fullständiga och förbättra
f.-metoderna m. m. Anstalten, som har en filial i
Äkarp, utför sina analyser o. a. arbeten efter
taxa, som fastställes av Lantbruksstyrelsen enl.
av K. m:t bestämda grunder.
Till skydd åt den inhemska fröodlingen
stadgas i k.f. % 1909 n:r 8, % 1910 n:r 27 samt
9/i 1930 n:r 6, att utländskt frö av klöver,
ängs-svingel, rajgräs, timotej, kålrot, rova m. m.
samt av tall och gran icke må införas i Sverige
utan att säcken å utsidan är tydligt märkt med
orden ”utländskt frö” och innan fröet undergått
behandling med färgämnet eosin. A.V-e,E.K.
— 499 —
— 500 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
