FRÖKLÄNGNING ping; omfattar socknarna Brismene, Börstig, Kinnevad och Vårkumla; 114,19 kvkm., därav 114,n land; 2,184 inv. (1931; 19 inv. pr kvkm.); 44,07 kvkm. åker (1927; 38,6% av landarealen), 10,25 kvkm. skogsmark. F. är en flack och relativt skogfattig slättbygd samt upptages till ej ringa del av ljunghedar och mossar. Berggrunden består i n. av kambrisk sandsten, i s. av gnejser. 1920 levde 74,9 % av befolkningen på jordbruk och boskapsskötsel. F. ingår i Vartofta och F:s domsaga samt Falköpings kontrakt, Skara stift. Karta se V ä s t ergöt 1 a n d. J.C. Fröklängning kallas den behandling genom lämplig upphettning och avdunstning, varigenom kottefjällen på tall-, gran-, lärk- och alkottar utspärras, så att fröna frigöras och utfalla. Detta sker i mindre skala i s. k. s o 1-lave (se d.o.), i större skala i f r ö k 1 ä n g-ningsanstalter. F.-anstalterna, av vilka staten äger sådana i Hällnäs, Bispgården och Finnerödja, ha avlöst de enklare fröriorna och drivas fabriksmässigt med tillhjälp av alla moderna tekniska hjälpmedel. De innehålla dels magasin, där de insamlade kottarna förvaras före klängningen, varvid iakttages, att kottar av olika trädslag och varieteter samt från olika insamlingsorter noggrant hållas skilda från varandra och noggrannt genomluftas, dels klängrum, som uppvärmes till lämplig temp. medelst i rör cirkulerande ånga el. varm luft el. också genom särskilda värmeelement. Själva klängkammaren är vanl. en 2—6 m. lång och 1,5 m. tjock cylinder, vridbar kring sin horisontala längdaxel. Ytan utgöres av starka järntrådar så ordnade, att fröna, men ej kottarna kunna falla ur cylindern. Denna har en lucka för kottarnas inläggande och uttagande. De utfallande fröna föras genom särskilda anordningar till avvingnings-, frörensnings- och frölagringsrum. Vid f. iakttages, att kottarna äro torra, innan den eg. klängningen börjar, att luftväxlingen är tillräcklig för den bildade vattenångans bortförande samt att temp. ej hålles högre, än som är nödvändigt för kottefjällens fullst. uppspringande, sålunda för alkottar + 25°, för grankottar +45° och för tall- och lärkkottar +50°. A.V-e. Frökontroll kallas den undersökning av en utsädesvara, som avser att utröna varans värde från odlingssynpunkt. Denna undersökning el. fröanalys omfattar bestämmandet av varans grobarhet, äkthet, friskhet, fuktighets- och ogräshalt, vikt m. m. och utföres vid för ändamålet särsk. inrättade f.-anstalter, efter av vederbörande myndigheter fastställda regler. På begäran verkställa anstalterna även s. k. plom-bering av utsädesvaror, vilket i huvudsak tillgår så, att anstaltens ombud hos säljaren uttager prov av varan och samtidigt sätter densamma under anstaltens plomb. De uttagna proven undersökas vid anstalten, och om varan därvid håller den föreskrivna plomberingsgränsen, förses varje säck av densamma med anstaltens analys- och plomberingsbevis samt plomb. — F. räknar sitt upphov från 1869, då prof. F. Nobbe vid Forst-Akad. i Tharand vid Dresden inrättade den första f.-anstalten och utarbetade de första reglerna för fröundersökningar. Härifrån spreds intresset för dylika undersökningar, och dessa torde nu vara införda i så gott som alla kulturländer. I Sverige började man redan 1874 vidtaga åtgärder för kontroll över fröhandeln, men först 1876 blev frågan aktuell, då Hallands läns hushållningssällskap, på förslag av A. Lytt-kens, beslöt inrätta en f.-anstalt å dennes egendom Nydala vid Halmstad, vilken anstalt sedermera flyttades till sistn. stad. Nya anstalter upprättades efter hand i olika delar av riket, och arbetsåret 1923/24 funnos 16 st. med statsmedel understödda f.-anstalter i Sverige, av vilka de största voro de i Linköping, Lund, Stockholm, Västerås och Örebro. Vid samtliga anstalter undersöktes nämnda arbetsår 55,347 st. prov och plomberades 30,700,515 kg. sädes- och frövaror. Fr. o. m. 1925 och i samband med nya bestämmelser för såväl f. som fröhandel ned-lades el. indrogos många av f.-anstalterna, och undersökningarna koncentrerades framförallt till Statens centrala f r ö k o n t r o lian s t a 11 i Stockholm. Denna anstalt, som med statsmedel utrustats på modernaste sätt, har enl. K. m:ts stadgar av % 1924 icke blott att verkställa fröanalyser samt statsplombering av utsädesvaror utan även att verkställa undersökningar med hänsyn till sådana egenskaper hos utsäde, för vilkas utrönande odlingsförsök erfordras (e f t e r k o n t r o 11), ss. sort- och stamäkthet, sortrenhet, frihet från växtsjukdo-mar; att på begäran verkställa besiktning (insy n i n g) av växande gröda, avsedd till utsäde; att tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar i allt, som rör anstaltens verksamhetsområde; att söka fullständiga och förbättra f.-metoderna m. m. Anstalten, som har en filial i Äkarp, utför sina analyser o. a. arbeten efter taxa, som fastställes av Lantbruksstyrelsen enl. av K. m:t bestämda grunder. Till skydd åt den inhemska fröodlingen stadgas i k.f. % 1909 n:r 8, % 1910 n:r 27 samt 9/i 1930 n:r 6, att utländskt frö av klöver, ängs-svingel, rajgräs, timotej, kålrot, rova m. m. samt av tall och gran icke må införas i Sverige utan att säcken å utsidan är tydligt märkt med orden ”utländskt frö” och innan fröet undergått behandling med färgämnet eosin. A.V-e,E.K. — 499 — — 500 —