Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fuad pascha, Muhammed - Fucaceæ, fucacéer - Fu-chou, Foo-chow, Fu tschou - Fuchs, Rutger - Fuchs, 1. Johann Nepomuk - Fuchs, 2. Robert - Fuchs, Leonhard - Fuchs, Adolf - Fuchs, Johann - Fuchs, Immanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUCACEÆ
lutionen 1908 återvände han till
Konstantino-pel. G.Rqt.
Fuca’ceæ, fucacéer, fam. av brunalger
(se d. o.).
Fu-chou [fo’-cåu], F o o - c h o w, Fu
t s c h o u, hamnstad och huvudstad i prov.
Grav vid Fu-chou.
Fu-kien, Kina, vid floden Min-kiang, c:a 50 km.
från dess mynning i Fu-kiensundet. 312,800 inv.
(1926). Kinesstaden, omgiven av murar, ligger
på flodens h. strand, främlingsstaden på den v.
F. öppnades för européer 1842. Hamnen kan
anlöpas endast av mindre fartyg; oceangående
fartyg måste ankra 15 km. längre ned på
floden. Export av te, trä och papper. Jfr F
u-k i e n. W.P-n.
Fuchs, Rutger, friherre, krigare,
ämbetsman (1682—1753), kom i krigstjänst 1699,
kapten 1704,
överstelöjtnant 1712, adlad 1716,
överste s.å.,
generalmajor 1719, friherre
s.å., överståthållare
1739, serafimerridare
1751. Som chef för
Dalreg:s ena bataljon
utmärkte sig F. 1712
vid Gadebusch och
blev där sårad,
deltog 1716 i norska
fälttåget och tillbakaslog
1719 i spetsen för
Sö
dermanlands reg. ryssarnas anfall vid Stäket,
varigenom Stockholm räddades. 1727 utnämndes
F. till riksråd men undanbad sig värdigheten.
Vid 1738/39 års riksdag var F. en av hattarnas
högtbetrodde män och ivrig förespråkare för
kriget mot Ryssland. Redan 1740 hade han dock
ändrat mening, slöt sig till mösspartiet och var
1746/47 en av dem, genom vilka ryska pengar
utdelades. Som överståthållare var han
energisk och företagsam; han verkade bl. a. för
införandet av belysning på gatorna och sluss
ens ombyggnad. F. slöt själv sin ätt. P.S.
Fuchs [foks]. 1) Johann Nepomuk
F., österrikisk dirigent (1842—99),
operakapellmästare i Pressburg, Köln, Hamburg, Leipzig
och Wien (hovoperan); 1888 kompositionslärare
vid Gesellschaft der Musikfreunde’s
konserva-torium i Wien, 1893 dess direktör. F. har
komponerat operan ”Zingara” (1872) och bearbetat
operor av Händel, Gluck och Schubert. F.S-l.
2) Robert F., den föregåendes bror,
tonsättare (1847—1927), prof, i harmonilära vid
konservatoriet i Wien 1875—1912. F. har
skrivit 2 operor, 3 symfonier, en uvertyr, 5
serenader för liten orkester, 2 mässor, piano-,
kammar- och körmusik. F.S-l.
Fuchs [foks], Leonhard, tysk botanist
och läkare (1501—66), en av de mera bekanta
forskarna inom den äldre botaniska
patristi-ken, studerade klassikerna under Reuchlin, blev
1524 med. d:r och 1535 med. prof, i Tübingen.
F. utgav 1542 en örtebok, ”De historia
stir-pium” (tysk övers. ”New Kreuterbuch”, 1543),
och lämnade där ett första försök till en
botanisk nomenklatur. O.Gz.
Fuchs [foks], Adolf, dansk krigare (d.
1662). Till börden trol. flamländare, var F.
1644 ryttmästare i dansk tjänst, blev 1657
överste, deltog under Axel Urup i kriget mot
svenskarna och blev s. å. generalmajor. 1659
kommendant i Christianshavn, avslog han med
stor tapperhet svenskarnas stormning i febr,
s. å. Som guvernör på Bornholm uppträdde
F. därpå synnerligen rått och brutalt mot C.
Ulfeldt och hans gemål och gjorde sig så illa
omtyckt av befolkningen, att han 1662
återkallades. S. å. mördades han av Ulfeldts äldste
son i Brygge under en resa. P.S.
Fuchs [foks], Johann Nepomuk von, tysk
kemist och mineralog (1774—1856), 1826—52
prof, vid univ. i München. F. framställde 1826
vattenglas (se d. o.) i stor skala och införde
dess användning vid målning av murytor.
K.A.G.
Fuchs [foks], Immanuel Lazarus, tysk
matematiker (1833—1902), efterträdde 1884 sin
lärare Weierstrass som prof, i Berlin. F:s’
arbeten ha varit banbrytande för den moderna,
på funktionsteoretisk grund vilande teorien
för de lineära differentialekvationerna. Denna
teori har sedan återverkat befruktande på vissa
grenar av funktionsteorien, särsk. teorier för
de s. k. automorfa funktionerna, bland vilka
en klass av H. Poincaré uppkallats efter F.
Även en typ enkla lineära
differentialekvationer betecknas med F:s’ namn. Hans samlade
matematiska verk ha utgivits av R. Fuchs och
L. Schlesinger (1904—05). H-r.
— 515 —
— 516 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
